Forumet - abort... Ont?

abort... Ont?

4631 0 6
Jag gjorde en medicinsk abort för snart ett halvår sedan. Det började förstås med en utredning av hur pass långt gången jag var i graviditeten och sen fick jag ta beslut om hur jag ville göra aborten. Men eftersom det var så pass tidigt valde jag det medicinska alternativet. När jag bestämt mig, efter att ha pratat länge med en sjuksköterska fick jag de två första tabletterna som jag fick ta precis som "vanligt". Dessa tabletter var till för att stoppa graviditeten. De framkallar sammandragningar som i sin tur gör att graviditeten avstannar. Två dygn senare fick jag min tid (tabletterna ska ha två dygn på sig typ) och då fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Där fick jag prata med en sjuksköterska igen för att sedan få de två tabletterna som ska föras upp i slidan. Efter att ha tagit dem fick jag en fotölj i ett av salsrummen och en filt och så smärtstillande.

Jag hade oerhört ont under aborten, sammandragningarna var fruktansvärda och jag fick bita ihop många gånger. Tillslut ringde jag på klockan igen och bad om mer smärtstillande och tillslut somnade jag och vaknade först när det nästan var dags för utskrivning. Men alla får inte ont och det är helt beroende på hur man är som individ. Vissa känner knappt av det alls, andra som lite jobbiga menssmärtor och några som att det gör oerhört ont.

När det var klart kunde jag åka hem igen och beordrades vila resten av dagen. Är det ngt mer du vill veta så fråga bar.

Spana också in:

För mig var de ovanligt lätt att göra den här aborten. Trodde att de skulle ta mycket hårdare på mig än vad de faktiskt har gjort. Känns lite konstigt att jag inte reagerat mer. Smärtan har inte heller varit speciellt stor. Antar att jag kanske bara har haft väldigt tur, då jag läst att många inte föredrar den här slags aborten. När jag var på mitt första besök på gynmottagningen så fick jag välja om jag ville göra den medicinska eller den kirurgiska aborten. Jag valde då den medicinska eftersom det kändes inte som att hela händelsen skulle bli lika stor då, och jag tyckte att jag valde helt rätt nu efteråt.

ONSDAG; Besökte mottagningen på eftermiddagen, och gjorde då ett vaginalt ultraljud som visade att jag var i vecka 7+några dagar. Personalen berättade noga om vad dom gjorde hela tiden, vilket jag uppskattade personligen. De berättade även exakt hur aborten skulle gå till, vilket gjorde mig väldigt nervös! Fick den första tabletten som skulle avbryta graviditeten , och åkte hem.

TORSDAG; Var hemma nästan hela dagen. Ingenting kändes annorlunda på något sätt. Fick lite blödningar, precis som en vanlig mens men det var inte mer än det.

FREDAG; Åkte in till sjukhuset igen tidigt på morgonen. Direkt när jag kom dit så fick jag fyra tabletter vaginalt som skulle få livmodern att krympa. Tog inte långa stunden innan jag började känna att livmodern värkte. Fick även prata litegrann med en kurator, vilket också var väldigt skönt att prata ur sig de mesta som man kände. Fick ett eget rum på sjukhuset, så somnade i sängen i någon timma. Vaknade, och blödningarna hade nu satt igång ordentligt. Fick en smärtstillande, och den smärtan som jag hade gick över nästan helt. Valde att röra lite på mig, då jag brukar göra de när jag har mensvärk. Så tog mig en promenad på sjukhuset, och fick även i mig två mackor. Det gjorde inte så ont, utan det kändes mer som en kraftig mensvärk som kom som små värkar lite då och då. Sedan fick jag två till tabletter vaginalt, som en andra dos. Blödningnarna fortsatte, men det var inte mer än så. Ca 2 timmar efter min andra dos så fick jag åka ifrån sjukhuset. Resten av dagen umgicks jag lite lugnt med några vänner, då jag inte ens kände något behov av att åka hem och lägga mig i sängen när jag inte ens hade ont. Snodde med mig några stora bindor ifrån sjukhuset ifall jag skulle fortsätta blöda mycket, men på kvällen så blödde jag precis som en vanlig mens och hade ingen större mensvärk heller.

Jag hade så sjuka förväntningar att de skulle göra fruktansvärt ont. Men det här kunde inte bli bättre. Jag mår riktigt bra, redan nu, samma dag som jag gjorde aborten. Det är ju förstås svårt att veta om hur ont man faktiskt får. Har ett återbesök om 3 veckor, och hoppas att allting har gått som de ska. Jag föredrar helt klart medicinsk abort, eftersom jag ser de så som den verkade på mig!