Forumet - Adam och Eva, sen då?

Adam och Eva, sen då?

760 0 50

Spana också in:

AndyH:

Hur fick Cain och Abel barn?


Så som vi gör, eller ska vi först förklara om blommor och bin för dig.

Varifrån fick Kain sin Hustru
1 Moseboken 4:17
”Efteråt hade Kain könsumgänge med sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok. Sedan ägnade han sig åt att bygga en stad och gav staden namn efter sin son Hanok”.

1 moseboken 5:4
"Och Adams dagar, sedan han hade blivit far till Set, blev åtta hundra år. Under tiden blev han far till söner och döttrar"

Man skulle tro att efter mordet på Abel var hans skuldbelastade bror Kain och deras föräldrar, Adam & Eva, de enda människorna på jorden.
Men Adam och Eva var en stor familj. Enligt 1 Moseboken 5:2, 3 hade Adam en son som hette set.
Det sägs vidare i berättelsen: ”Och Adams dagar, sedan han blivit far till Set, blev åtta hundra år, `Under tiden´ blev han far till söner och döttrar”. (NW)
Kain gifte sig alltså med sin syster eller kanske med ett av sina syskonbarn.
Eftersom mänskligheten då stod så nära fullkomligheten, utgjorde ett sådant äktenskap tydligtvis inte den risk för avkomman som det skulle göra idag.
Forska om jehovas vittnens "bibel-kronologi" om du tror på bibeln Erik112. Med dina bibel-verser.
607 stämmer inte. 587 stämmer.
1914 = 1934...

Enligt jeremia.
http://user.tninet.se/~oof408u/fkf/artiklar/smallb/smallb1.htm

Klicka på del 2, och del 3 också...

mvh.

Och du vet att du måste lita på "värdsliga" forskare för att ens få en kronologi. babylons fall. 539. Samma beviskedjor.

Slå upp det i historie-böcker eller besök british museeum och fråga dom där. Och inget vittne, utan dom som jobbar där...

Finns inte ett enda historiskt bevis som backar upp 607.
Please read the link, and then comment. thnx.
aph3x3d:

Forska om bibelkronologin om du tror på bibeln.


Ja du har ingen kunskap själv ser jag, du bara lyssnar till filosofer, [bigcheers]

Av intersse: Den 14 Nisan år 31 (motsvarar onsdag 16 april i år 2003) avrättades den galileiske snickaren och rabbin Yeshua ben Yosef, anklagad för anstiftan till uppror mot den romerska staten.
Ett nyckelår för de hebreiska skrifterna.

En framträdande händelse, som omtalas både i Bibeln och i profanhistorien, är den då mederna och perserna under Cyrus (Kyros) omstörtade staden Babylon.
Bibeln omtalar denna händelse i Daniel 5:30.
Flera historiska källor (däribland Diodorus, Africanus, Eusebios och Ptolomaios samt babyloniska kilskriftstexter) stöder år 539 f.v.t. som det år då Cyrus omstörtade Babylon.

Nabonidkrönikan uppger månaden och dagen för stadens fall (årtalet saknas. Världsliga kronologer har därför daterat Babylons fall till den 11 oktober 539 f.v.t, enligt julianska kalendern eller den 5 oktober enligt gregorianska kalendern.

Efter att ha omstörtat Babylon utfärdade Cyrus under sitt första år som härskare över det erövrade Babylon sitt välkända påbud, enligt vilket han tillät judarna att återvända till Jerusalem.

Av Bibelns historiska skildring framgår del att påbudet sannolikt blev utfärdat i slutet av år 538 f.v.t. eller fram emot våren år 537 f.v.

Detta gav judarna gott om tid till att bosätta sig i sitt hemland igen och att sedan bege sig upp till Jerusalem för att återupprätta tillbedjan av Jehova i ”sjunde månaden", tishri, eller omkring den 1 oktober 537 f.v.t. - Esra. 1:1-4; 3:1-6.

Från när skulle de ”sju” tiderna börja räknas?
Från det att Sidkia, den siste kungen i det förebildliga Guds kungarike, avlägsnades från tronen i Jesrusalem av babylonierna. (Hes. 21: 25-27)
Till sist, i början av oktober 607 f.v.t., var det sista spåret av judisk suveränitet borta.
Då hade den judiske ståthållaren Gedalja, som hade lämnats kvar och av babylonierna
förordnats att ha tillsyn över landet, lönnmördats, och de återstående judarna hade flytt till Egypten. (Jeremia, kapitel 40-43)
Tillförlitlig biblisk kronologi visar att detta ägde rum 70 år före år 537 f.v.t., det år då judarna återvände från fångenskapen i Babylon; dvs. det ägde rum i början av oktober 607 f.v.t.
(Jer. 29:10; Dan. 9:2;

Ett nyckelår för de kristna grekiske skrifterna.
Ett nyckelår för de kristna grekiske skrifterna finner vi med ledning av den tidpunkt då kejsar Tiberius efterträdde kejsar Augustus Augustus dog den 17 augusti år 14 v.t. (enligt gregorianska kalendern); Tiberius blev av der romerska senaten utnämnd till kejsare den 15 september år 14 v.t. I Lukas 3:1, 3 heter det att Johannes döparen började sin tjänst i 15:e året av Tiberius' regering.
Om åren har räknats från Augustus död, sträcker sig det 15:e året från augusti år 28 v.t. till augusti år 29 v.t.
Om de har räknats från den tidpunkt då senaten utnämnde Tiberius till kejsare, sträcker sig året från september år 28 v.t. till september år 29 v.t.

En kort tid därefter kom Jesus, som var omkring sex månader yngre än Johannes döparen, för att bli döpt, och han var då "omkring trettio år gammal". (Luk. 3:2, 21-23; 1:34-38)
Detta stämmer med profetian Daniel 9:25, där det sägs att 69 "veckor" (profetiska veckor om vardera sju år, alltså sammanlagt 48 år) skall förflyta från "det att ordet utgår om att återupprätta och återuppbygga Jerusalem" och dess mur till dess att Messias framträder. (Dan. 9:24, fotnot i NW, studieutgåvan)

Det här "ordet" utfärdades av Artaxerxes (Longimanus) år 455 f.v.t. och verkställdes av Nehemja i Jerusalem under senare delen av det året. Och när Jesus 483 år längre fram i tiden, under senare delen av år 29 v.t., blev döpt av Johannes, blev han också smord med helig ande från Gud och blev på så sätt Messias eller den Smorde.
Att Jesus blev döpt och började sin förkunnartjänst under senare delen av året överenstämmer också med profetian om att han skulle avskäras eller förgöras i halva veckan" (dvs. efter tre och ett halvt år). (Dan. 9:27) Då han ju dog på våren, måste hans förkunnar~ på tre och ett halvt år ha börjat fram emot hösten år 29 v.t."
Inom parentes sagt klargör dessa båda bevislinjer att Jesus föddes på hösten år 2 f.v.t., eftersom Lukas 3:23 visar att Jesus var omkring 30 år gammal når han började sitt verk.
I likhet med många andra vittnen tror du att den så kallade ”Ptolemaios kanon” är en produkt av Claudius Ptolemaios. Ledande experter på kungalistan är medvetna om att ”Ptolemaios kanon” är en felbeteckning och att kungalistan är århundraden äldre. Den uppdaterades visserligen av olika astronomer allteftersom tiden gick, då nya regeringar fick adderas till den. Dessa uppdateringar hade pågått under lång tid före Ptolemaios tid och fortsatte under flera århundraden efter Ptolemaios tid. Det finns redogjort i boken ’The Gentile Times Reconsidered’, 4:e upplagan, sidorna 94-98. ”Ptolemaios kanon” är en kungalista baserad på babyloniska och senare källor, som kungakrönikor och kungalistor. Den innehåller inga astronomiska uppgifter av något slag. Den är därför just historia, inte astronomi, men astronomer använde den för att kunna kontrollera den mot sina astronomiska observationer.


Citat:
Ursprungligen postat av Namnlös
I boken The Mysterious Numbers of the Hebrew Kings, sidan 293, Professor E. R. Thiele så står det så här om Ptolemy:
“Ptolemy’s canon was prepared primarily for astronomical, not historical, purposes. It did not pretend to give a complete list of all the rulers of either Babylon or Persia, nor the exact month or day of the beginning of their reigns, but it was a device which made possible the correct allocation into a broad chronological scheme of certain astronomical data which were then available. Kings whose reigns were less than a year and which did not embrace the New Year’s day were not mentioned.”

Du har säkert aldrig läst eller ens sett ett exemplar av Thieles bok. Du citerar den indirekt från ’Aid to Bible Understanding’, där vi hittar citatet på sidan 327 och där ’Ptolemaios kanon’ kommenteras i två spalter på mer än 100 rader. Första upplagan av Thieles bok publicerades 1951, och det är den som citeras i ’Aid’-boken. Vad du inte vet är att Sällskapet har fullständigt misstolkat det som Thiele skriver om ’Ptolemaios kanon’. När du skriver att kanon inte gör anspråk på att presentera en fullständigt lista på alla regenter i Babylon eller Persien menar du helt enkelt, som du skriver senare i citatet, att de kungar som regerade mindre än ett år inte togs med, eftersom deras korta regeringstider enligt det räknesätt som de babyloniska och persiska skrivarna använde räknades in i den föregående regentens sista regeringsår. En kungs första regeringsår räknades alltid från årets början, den 1 Nisan, även om han kommit till makten några veckor eller månader tidigare.

När Thiele uppmärksammades på hur hans uttalande hade misstolkats eller missbrukats av Vakttornet, förklarade han gång på gång i artiklar och andra sammanhang att han hade fullt förtroende för kungalistan. Den slutsats som JV och du drar av Thiele-citatet, att ”Det är alltså mycket osäkert om Ptolemys beräkningar stämmer”, är fullständigt felaktig.

I en senare upplaga av sin bok ’The Mysterious Numbers of the Hebrew Kings’, utgiven 1983, säger Thiele följande om ’Ptolemy’s kanon’ på sidorna 70-71:

”What makes the canon of such great importance to modern historians is the large amount of astronomical material recorded by Ptolemy in his Almagest, making possible checks as to its accuracy at almost every step from beginning to end. Over eighty solar, lunar, and planetary positions, with their dates, are recorded in the Almagest and these have been verified by modern astronomers. The details concerning eclipses are given with such minuteness as to leave no question concerning the exact identification of the particular phenomenon referred to and make positive verification possible. Early in the canon, for instance, its correctness can be checked by an eclipse of the moon that took place in the first year of Mardokempados on the night of 29/30 Thoth; it began in Babylon one hour after the rise of the moon and was a total eclipse. This was the twenty-seventh year of the Nabonassar era. The eclipse has been fully verified as having taken place on 19 March 721 [B.C.]. Ptolemy also mentions an eclipse in the seventh year of Cambyses, which would be the year 225 of the Nabonassar era (523 B.C.). This eclipse has been computed to have taken place on 16 July 523. And once more, Ptolemy states in the Almagest that an eclipse of the moon took place in the twenty-first year of Darius on 3/4 Tybi. Since the death of Cambyses occurred in 522 B.C. (year 226 of the Nabonassar era), the thirty-first year of Darius would bring us to 491 B.C. (year 257 of the Nabonassar era). The eclipse took place 25 April 491 B.C. The dates of the Nabonassar era have thus been fully established, and once the method of procedure involved in the reckoning of the kings is understood, the Canon of Ptolemy may be used as a historical guide with the fullest confidence.”

”Nabonassar-eran”, som Thiele talar om, syftar på det faktum att ’Ptolemaios kanon’ börjar med den babyloniske kungen Nabonassar, som regerade i 14 år med början 747 f Kr. I en fotnot till ovanstående citat förklarar också Thiele varför kanon utelämnade kungar med kortare regeringsår än ett år, nämligen att deras veckor eller månader inräknades in i företrädarens sista regeringsår.

Det kan tilläggas att Ptolemaios huvudarbete, Almagest, inte innehåller ’Ptolemaios kanon’. Almagest innehåller däremot bland annat, precis som Thiele säger, beskrivningar av en hel del astronomiska observationer från tidigare århundraden ända tillbaka till 700-talet f Kr. Dessa observationer var hämtade från kilskriftstexter och hade översatts till grekiska av medhjälpare till Hipparchus, en astronom som levde omkring 300 år före Ptolemaios. Och det var ur Hipparchus arbeten som Ptolemaios hämtade dessa gamla observationer.

När Sällskapet uppmärksammades på vad Thiele egentligen hade sagt och menat, kan man lätt förstå varför de i sitt reviderade uppslagsverk (’Insight’-boken) från 1988 utelämnade citatet från Thiele helt och hållet. I själva verket förkortades hela diskussionen på över 100 rader om den så kallade ’Ptolemy’s kanon’ i ’Aid’-boken till bara 14 ganska intetsägande rader i den nya ’Insight’-boken. Alla pinsamma felaktigheter utelämnades med andra ord.

Citat:
Ursprungligen postat av Namnlös
Som ett exempel: Han angav att Evil-Merdodak var i styret 2 år medan Polyhistor (=googla om ni vill veta mer) säger 12 år. VAT 4956 är ett stöd som man menar på hjälper Ptolemys kanon. Men gör den det verkligen? Man har inte den originella texten och den man har hittat innehåller många luckor i texten. Vissa termer i den kan man inte ens förstå idag. Och man har hittat ett antal gånger ordet ”hi-bi” som betyder ”bryten av”, etc... Så den som kopierade hade redan en ofullständig text när han skrev ner detta.

Man kan fördjupa sig i en sjö med årtal/kungar. Men det ovan skrivna bör ändå väcka viss vägledning.


Din hänvisning till att Polyhistor ger Evil-Merodak en regering på 12 år i stället för 2 år saknar all betydelse. Alexander Polyhistor var född ca 105 f Kr, men hans arbete har gått förlorat. Vissa delar finns dock bevarade i form av citat ur hans arbete hos skribenter från en långt senare tid. Uppgiften om de 12 åren t ex återfinns i Eusebius Krönika, som i sin tur bara finns i översättning till armeniska, som i sin tur bara existerar i form av sena kopior från medeltiden. Under dessa århundraden av avskrivningar inträffade åtskilliga förvanskningar, och talet ”12” är utan tvekan ett exempel på den saken, eftersom den strider mot alla källor från den nybabyloniska tiden.

Beträffande den astronomiska tavlan VAT 4956 är det sant att det finns några ord som är svårtolkade, men de har ingen som helst betydelse för att kunna förstå rapporterna om de observationer som beskrivs. Att det också finns en del luckor i texten har heller ingen betydelse, eftersom de rapporter som kan läsas och förstås är så många och så detaljerade att de kan dateras utan den minsta svårighet. Dessutom är VAT 4956 inte den enda astronomiska tavlan från den nybabyloniska perioden. Det finns, som jag har visat i min bok, omkring ett halvt dussin tavlor som innehåller daterade beskrivningar av observationer från olika regeringsår under den nybabyloniska perioden och som kan dateras utan minsta svårighet.

Det du kan göra om du verkligen vill sätta sig in i ämnet och kunna bedöma båda sidor av saken är att skaffa dig ett exemplar av boken och studera den noggrant. Frågan är ju om du är så objektiv och sanningssökande att du är beredd att göra en sådan undersökning, eller om du är så dogmatiskt fixerat till Sällskapet Vakttornet.
Eller som du själv skrev: googla om du vill veta mer / Man kan fördjupa sig i en sjö med årtal/kungar. Men det ovan skrivna bör ändå väcka viss vägledning.
Vakttornet för den 15 augusti 1981 förklarar på sidan 15:
"Låt den som av hjärtat är ärlig få jämföra det slags predikande av evangeliet om Riket som kristenhetens olika religiösa system utfört under århundradenas lopp med det slags predikande som Jehovas vittnen utfört sedan första världskriget slutade år 1918. De är av två skilda slag. Det som Jehovas vittnen förkunnat har verkligen varit ett 'evangelium' eller 'goda nyheter', eftersom de förkunnat att Guds himmelska rike upprättades vid slutet av hedningarnas tider år 1914, då Guds Son, Jesus Kristus, insattes på tronen."

Det som enligt Jehovas Vittnen själva på ett avgörande sätt skiljer dem från andra samfund är den betydelse de fäster vid årtalet 1914: Det året skall Guds rike ha upprättats i himlen; det året skall Jesus osynliga närvaro och ändens tid ha börjat. Den generation som då levde skall inte förgås, lär man, förrän slutet kommer i form av den stora vedermödan och Harmageddon. Enligt sällskapet hänger alltså vårt eviga öde på hur vi förhåller oss till årtalet 1914 och deras tro..

Men vilka är bevisen? Resonera med hjälp av Skrifterna, sidan 359:

"Varför säger Jehovas vittnen att Guds rike upprättades år 1914?
Två beviskedjor pekar på det året:
1) Bibelns kronologi och 2) de händelser som ägt rum sedan 1914 i uppfyllelse av profetiorna."

Medan kronologin anses ha pekat ut året 1914 i förväg, så menar man att händelserna, "tidstecknen", har bekräftat årtalet i efterhand. Så beskrivs saken i Vakna! för den 8 januari 1985 på sidan 3:
"Medan de kronologiska bevisen pekar framåt mot året 1914, var det av Jesus angivna sammansatta tecknet avsett att peka tillbaka på året 1914 som begynnelsen av en ny era."

Den kronologiska uträkning som ligger till grund för den första beviskedjan finns beskriven på många ställen i Vakttornets litteratur (t ex i boken Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden, sv. 1982, sid. 138-141), så vi skall inte återge den i detalj här. Vi erinrar bara om att uträkningen går ut på att de s k "hedningarnas tider", som Jesus hänvisar till i Lukas 21:24, enligt Sällskapet Vakttornet var en period på 2520 år, som skulle löpa från babyloniernas ödeläggelse av Jerusalem och Juda rikes undergång till dess att Guds rike åter skulle upprättas. Enligt Sällskapet Vakttornet ödelades Jerusalem år 607 f Kr. "Hedningarnas tider" skulle därmed ha utlöpt år 1914 e Kr.
Den andra beviskedjan finns också beskriven på många ställen i Vakttornets litteratur (se t ex Du kan få leva för evigt i paradiset på jorden, sv. 1982, sid. 148-154). Det som man menar bevisar att den s.k ändens tid (en period uppfattad som en generation) löper sedan 1914 är att jordbävningar osv, sägs ha ökat markant sedan det året. Sällskapet Vakttornet betecknar dessa svårigheter som "det sammansatta tecknet".

Jehovas Vittnens anspråk på att vara de enda som Jehova godkänner vilar alltså på två påståenden:
1. Påståendet att babylonierna ödelade jerusalem 607 f.kr.
2. Påståendet att det sedan 1914 har varit mer jordbävningar etc etc..."det sammansatta tecknet."

För att kunna avgöra om Jehovas Vittnen verkligen har rätt då de påstår sig vara de enda sanna kristna, de enda som Gud har utvalt och de enda som räknas som rättfärdiga i hans ögon måste vi alltså undersöka om två speciella påståenden är sanna. För endast om Jerusalem ödelades av babyloniema år 607 f Kr och endast om det sedan år 1914 varit mer jordbävningar osv än tidigare, skulle de unika tolkningar och anspråk Sällskapet Vakttornet knyter till året 1914 kunna vara riktiga.

Vi börjar med att undersöka påståendet om att Jerusalems ödeläggelse inträffade år 607 f Kr. (Man har inte grävt/hittat upp ETT ENDA historiskt bevis för 607.) )

Historiska fakta förstör påståendet om 607 f Kr.

Det finns minst ett dussintal olika historiska beviskedjor som visar att Jerusalems ödeläggelse inträffade år 587 f Kr, inte år 607 f Kr. Många av dessa är bevisligen helt oberoende av varandra. Nedan följer en mycket kortfattad beskrivning av fyra typer av sådana historiska beviskedjor. I boken The Gentile Times Reconsidered (Commentary Press 1986) eller i (den något förkortade svenska översättningen) Slutade hedningarnas tider 1914? kan dessa beviskedjor studeras ingående.

1. KRÖNIKOR OCH ANDRA DOKUMENT
Detta är lertavlor med historiska och kronologiska upplysningar från det nybabyloniska rikets tid (626-539 f Kr), såsom krönikor (med korta uppteckningar av viktiga händelser år för år) och kungainskrifter (av vilka den viktigaste, Nabon. H 1, B. anger regeringstiderna för de nybabyloniska kungarna fram till den siste, Nabonid). Dessa dokument visar samstämmigt att Nebukadnessars 18:e regeringsår, då han enligt bibeln ödelade Jerusalem, inföll 587/86 f Kr.

2. AFFÄRSDOKUMENT OCH JURIDISKA DOKUMENT
Tiotusentals lertavlor som rör affärslivet och rättsväsendet har påträffats från den nybabyloniska perioden. Det är fråga om kontrakt, kvitton och liknande handlingar, som alla är noggrant daterade till år (=regeringsår), månad och dag. Eftersom det finns hundratals sådana texter från varje år av den babyloniska perioden, kan man fastställa exakt hur länge de olika kungarna regerade. Resultaten överensstämmer fullständigt med de som ges av de ovan beskrivna historiska texterna. Den extra period på 20 år som krävs för att Sällskapets kronologi skall stämma saknas helt.

3. ASTRONOMISKA DAGBÖCKER
På Berlins museum finns en märklig lertavla som har beteckningen VAT 4956. Texten beskriver ca 30 olika astronomiska observationer av månen och planeterna — alla daterade till månad, dag och ofta även tidpunkt på dagen — från vad som uttryckligen sägs vara Nebukadnessars 37:e regeringsår. Den kombination av mån- och planetobservationer som beskrivs upprepas inte på tusentals år. Moderna astronomer kan därför utan minsta tvekan fastställa Nebukadnessars 37:e regeringsår till 568/67 f Kr. Hans 18:e regeringsår, under vilket han ödelade Jerusalem måste därför ha varit 587/86 f Kr.

Det finns också en rad andra astronomiska texter med observationer från den nybabyloniska perioden som på liknande sätt ger absoluta tidpunkter från Nebukadnessars regering. Dessa är de s.k förmörkelsetexterna, som innehåller beskrivningar av hela serier av månformörkelser från denna period. Även dessa texter fastslår med absolut säkerhet att Nebukadnessars 18:e regeringsår inföll 587/86 f Kr.

4. SYNKRONISMER TILL DEN SAMTIDA EGYPTISKA HISTORIEN
Den egyptiska kronologin under denna period har fastställts oberoende av både bibeln och de babyloniska källorna. Man vet t ex att farao Neko regerade 610-595 f Kr. Enligt bibeln (2 Kon. 23:29) dog den judiske kungen Josia just under farao Nekos regering. Men Sällskapet Vakttornets kronologi kräver att kung Josia dog år 629 f Kr (se Sällskapets uppslagsverk Insight on the Scriptures, 1988, vol. 2, sid. 118), dvs 19 år innan farao Neko kom till makten! Det finns tre andra sådana kronologiska kontaktpunkter med den egyptiska kronologin, som alla är i full överensstämmelse med de ovan beskrivna beviskedjorna. Sällskapet Vakttornets kronologi däremot uppvisar en konsekvent avvikelse på ca 20 år på alla dessa punkter.

Det är viktigt att observera att dateringen av Babylons fall till 539 f Kr, ett årtal som Vittnena måste godta för att få någon utgångspunkt över huvud taget för de kronologiska beräkningarna bakom årtalet 607 f Kr, bygger på precis samma typ av bevis som de som beskrevs på föregående sida. Bevisen för årtalet 539 f Kr är dessutom av sämre kvalitet än bevisen för årtalet 587 f Kr. När de godtar bevisen för årtalet 539 f Kr men avvisar de ovanstående beviskedjorna gör sig alltså Vittnena skyldiga till en grov inkonsekvens.

Fotnot. Vissa forskare daterar Jerusalems förstöring till 586 f Kr i stället för 587. Detta beror inte på någon osäkerhet i de ovan beskrivna historiska källorna, vilka alla entydigt och samstämmigt slår fast att Nebukadnessars 18:e regeringsår sträckte sig från våren (1:a dagen i 1:a månaden, Nisan) år 587 f Kr till våren 586. Jerusalem förstördes enligt bibeln på 7:e dagen i 5:e månaden, ett datum som inföll i augusti 587 f Kr. Men medan Jeremia 52:29 daterar denna händelse till Nebukadnessars 18:e regeringsår, säger Jeremia 52:12 och 2 Kon 25:8 att den inträffade i hans 19:e år. Det är denna skenbara motsägelse som fått vissa forskare att datera Jerusalems förstöring till Nebukadnessars 19:e regeringsår, 586 f Kr.

Nu finns det emellertid en enkel lösning på motsägelsen. l Babylon räknades det år under vilket en kung kom till makten som hans tillträdesår (som var identiskt med företrädarens sista regeringsår). Det första regeringsåret började sedan räknas när nästa kalenderår började, den 1 Nisan.

I Juda rike räknade man däremot - precis som i Egypten - tillträdesåret som det första året. Detta räknesätt tillämpades inte bara på kungarna i Juda utan tydligen även på främmande kungar. Slaget vid Karkemis, t ex, som enligt den babyloniska krönikan inträffade på sommaren i Nebukadnessars tillträdesår (= 605 f Kr), dateras i Jeremia 46:2 till Jojakims 4:e regeringsår, vilket enligt Jeremia 25:1 var Nebukadnessars 1:a regeringsår. De olika räknesätten skapar alltså en skenbar skillnad på ett år. Enligt samma judiska metod kan också Nebukadnessars 18:e regeringsår i bibeln kallas för hans 19:e år. l båda fallen är det året 587 f Kr som avses.

--------

Bibeln förstör för 607 f Kr.

Sällskapet Vakttornet förkastar de flesta dateringar av händelser i GT (Gamla Testamentet) som historiker har fastställt. Men eftersom GT inte innehåller några årtal alls, måste de godta åtminstone en av historikernas tidpunkter. De har valt 539 f Kr, det år perserkungen Cyrus erövrade Babylon. Sällskapet Vakttornet betraktar denna datering som absolut säkerställd och låter den utgöra grunden i sin "bibelkronologi".

Efter sin erövring av Babylon utfärdade Cyrus - i sitt första regeringsår (Esra 1:1-4) - det dekret som tillät judarna att återvända till Jerusalem. Då Cyrus första regeringsår sträckte sig från våren 538 till våren 537 f Kr, menar Sällskapet att judarnas återkomst till Juda och Jerusalem skedde år 537 f Kr.

Enligt Sällskapets tolkning säger bibeln att Juda och Jerusalem skulle ligga öde i sjuttio år. Man behöver då bara addera 70 år till 537 för att nå tillbaka till den tidpunkt då ödeläggelsen började: 607 f Kr. Då började "hedningarnas tider"!

Man kan emellertid lätt visa att flera av de texter Sällskapet hänvisar till står i strid med denna tolkning. Vi skall se närmare på fyra av dem:

Jeremia 25:11,12:
Jeremia säger visserligen att landet skall bli ödelagt- men inte i 70 år. De 70 åren gällde i första hand de kringboende folken - "dessa folk (hebr. goyim = "hedniska folk"; jfr. vers 9) - som skulle "vara Babels konung underdåniga i 70 år". Enligt vers 12 skulle dessa 70 år av underdånighet ha gått "till ända" när Babels konung "hemsöktes" och besegrades. När skedde det? När Babylon föll år 539 f Kr! Men Sällskapet påstår ju att de 70 åren slutade 537 f Kr? Ja, och detta står i direkt strid med bibeltexten! Inget Vittne har hittills Iyckats lösa upp denna klara motsägelse.

Jeremia 29:10:
Som många moderna bibelöversättningar visar talar texten här om "sjuttio år för Babel". De 70 åren handlar om den period Babel skulle ha väldet över folken. Då detta välde upphörde 539 f Kr, visar också denna text att de 70 åren slutade då, inte två år senare. Och enligt historikemas dateringar kom verkligen Babylon till väldet 70 år tidigare genom att besegra Assyrien under åren 612-609 f Kr.

Men även om vi skulle bibehålla ordalydelsen "i Babel" (1917 och NW) står texten fortfarande i strid med Vakttornets tolkning. Ty enligt vers 1 riktas orden till de judar som hade deporterats till Babel många år före Jerusalems förstöring. Det var dessa som skulle stanna i Babel tills de 70 åren hade gått till ända. De 70 åren måste alltså ha börjat flera år före Jerusalems förstöring!

Sakarja 1:7-12:
Enligt vers 7 fick Sakarja denna syn "i ‘Darejaves' andra regeringsår". Även Sällskapet Vakttomet medger att detta år motsvarade 520/19 f Kr. Vid denna tid hade Gud enligt vers 12 "varit vred" på Jerusalem och Juda städer "i sjuttio år". Men då måste ju vreden ha börjat 70 år tidigare, år 589 f Kr? Ja, ty enligt historikernas datering började det året den belägring av Jerusalem, som kulminerade i förstöringen år 587 f Kr! Även denna text står alltså i direkt strid med Sällskapets datering av Jerusalems förstöring, 607 f Kr.

Sakarja 7:1-5:
Vers 1 ger oss på nytt en klar datering: "’Darejaves' fjärde regeringsår". Och återigen medger Sällskapet att historikerna har rätt när de daterar detta år till 518/17 f Kr. Vid denna tid hade judarna enligt vers 5 "under sjuttio år ... hållit faste- och klagodagar i femte och sjunde månaden." Varför? Intressant nog erkänner även Sällskapet (i boken Paradiset återställs åt mänskligheten - genom Teokratien, 1974, sid.233) att dessa fastedagar hölls till minne av Jerusalems och templets förstöring i femte månaden och till minne av lönnmordet på Gedalja två månader senare, i sjunde månaden. Men om dessa fastor år 518/17 f Kr hade hållits "under sjuttio år", som Sakarja 7:5 säger, då måste de ju ha börjat år 587 f Kr? Javisst, detta är helt klart! Och därmed ger oss denna text en direkt bekräftelse på att profanhistoriens datering av Jerusalems förstöring till 587 f Kr är korrekt! Det erkänner förstås inte Sällskapet. De påstår i stället, i direkt strid med bibeltexten, att fastorna hade pågått "under Juda lands sjuttioåriga ödeliggande och även under alla dessa år sedan en kvarleva av dem återvänt till sitt hemland'. (Samma bok, sid. 235, vår understrykning.) På så sätt sträcker man ut den gångna fasteperioden till 90 år—i direkt strid med bibeltextens "sjuttio år"!

Det bör påpekas att de 70 år som de båda texterna i Sakarja talar om är en annan period än de 70 åren "för Babel", vilka upphörde 539 f.Kr.

Hoppas ni kommer ihåg detta nu Så får ni gärna fråga nått vittne i tjänsten sen! Om dom ringer på dörren..
Varför tror Jehovas Vittnen att Jerusalem förstördes 607 f.kr. när ALLA historiska OCH bibliska fakta visar att det inträffade år 587 f.kr.?

http://www.thebritishmuseum.ac.uk/ - Det är där bevisen finns. Ring och fråga eller maila nån som jobbar där. 607/1914 stämmer inte! Detta har alltså INGENTING med avfällingar eller satan att göra. (För dig som studerar eller är ett vittne.) Du är unik Och bör kunna tänka & forska själv!

edit:
Och det du postade stöds inte ens av din litteratur...
Vet inte vilken källa/källor du fick det ifrån ens... [cheers]

Kikar in nån dag...
Måste sova nu. Tat lugnt. im out.
aph3x3d:

Varför tror Jehovas Vittnen att Jerusalem förstördes 607 f.kr. när ALLA historiska OCH bibliska fakta visar att det inträffade år 587 f.kr.?


Jag är imponerad. Någon som verkligen har kollat upp fakta. Stort tack för det. Tyvärr vet vi nog båda två att ett indokrinerat JV inte har förmåga att ta till sig dessa fakta innan han/hon börjat inse att allt som Vakttornet lär inte riktigt håller för granskning. När Sällskapet dessutom medvetet felciterar så många källor så vet inte ens ett vanligt JV om hur falskt det är eftersom dom är tränade att inte ifrågasätta sin organisation. Men du har helt rätt i att alla fakta finns där ute för den som är ärlig nog att granska det.