Det är som sagt angående min kille.. jag är tillbaka till mitt ex och det har förbättrats ifrån det att han skrivit och flörtat med andra tjejer men nu är det samma gamla att han knappt vill träffas. Han kommer med bortförklaringen att han är trött och säger alltid "kanske" fast han sagt dagen innan att han velat träffa mig då.
Nu i helgen har han ringt mig och i lördags sa han att han ångrade att han inte träffats mig på länge och han upprepade hela tiden att han saknade och älskade mig och då kände jag mig varm. Sen på söndagen kom han hem efter fyllefesten han varit på, dvs han var full när han ringde mig och då satt han hemma på söndagen och drack med sin morbror. Sen ringde han mig och vi pratade och han sa alltid älskling till mig som han inte brukar säga som nykter. Sen frågade han mig om jag ville komma på måndag (idag), alltså dagen efter och idag smsade jag honom och frågade om han ville att jag skulle komma men då sa han som han alltid sagt "jag är trött, kanske senare". Och då ser jag det som att han inte vill träffa mig. Han ringer och säger så mycket att han saknar och älskar mig men han vill knappt träffas. Nu har vi knappt träffats på mer än 1 vecka och vi bor väldigt nära varandra, tar bara ca 20 minuter att gå.
Låter som ett väldigt konstigt förhållande. Vadå kanske senare? Dryg människa, verkar inte som att han bryr sig speciellt mycket om dig förutom när han är onykter.
Jo, det tycker jag med.. att han är en dryg människa. Jag tycker att det verkar som om alkohol, hockeymatcher och spel är viktigare än jag enligt honom. Nu har vi typ inte träffats på snart 2 veckor och vi har haft hela helgen och lovet på oss.
Idag (23/2) smsade han mig och sa förlåt för att han inte träffat mig på länge och frågade då om jag ville träffas idag om han inte skulle åka till sin pappa. Jag sa att jag var med en kompis och sa att jag kanske skulle hinna sen ikväll.
Sen pratade jag med han på msn då min kompis var där (skulle kolla ul.se) och då sa jag i slutändan att jag skulle gå med min kompis till busshållplatsen och då frågar han direkt vad hon hette och allt och sånt hatar jag. Sen när kompisen hade åkt hem, smsade jag och frågade han om han ville ses, men då säger han att han skulle se hockey... jag kunde ju lika gärna vara där och se på för jag gillar också hockey och det vet han. Jag blir rasande förbannat på detta att han aldrig vill ses! Orkar han inte med mig, ja då fan får HAN göra slut, jag tänker inte ta ansvaret för vad han håller på med! ![[tired]](/img/smilies/tired.gif)
Djurgårdens IF:
Jag blir rasande förbannat på detta att han aldrig vill ses!
Eller så ber du honom att dra. Du e fan värd någon som faktiskt vill och umgås med dig. Gå vidare med ditt liv, han verkar vara kvar i någonting gammal. Det kanske är bekvämt så?
HItta en kille som är mer ambitiös och seriös, som faktiskt vill någonting tillsammans med dig. Sådär orkar man väl inte hålla på? Sitt inte och vänta på honom, dra ifrån det lata aset istället.
Daybreak:
HItta en kille som är mer ambitiös och seriös, som faktiskt vill någonting tillsammans med dig. Sådär orkar man väl inte hålla på? Sitt inte och vänta på honom, dra ifrån det lata aset istället.
Jag vet! Många har sagt att han inte är någonting för mig, att han bara suger mig av energi och att jag ska släppa honom, men det är helt enkelt omöjligt. Jag har aldrig varit så kär i någon som han. Ingen har betytt så mycket och skulle jag exempelvis hitta någon, så kommer jag bara se honom i skolan varje dag och tänka tillbaka och sedan gråta. Då skulle allting bli mer smärtsamt också om jag sedan ser han med en annan tjej.
Men jag har tittat in en kille i skolan och min klasskompis känner den killens kompis, så vi ska se om jag kan få kontakt med denne kille och se hur det blir.
Djurgårdens IF:
men det är helt enkelt omöjligt
Grejen är den, ingenting är omöjligt egentligen. Tänk mer såhär: "Ska jag låta mig själv må dåligt pga av en kille som inte bryr sig om mig?"
Det är skillnad om att bry sig och om att faktiskt bry sig om någon. Det kan vara kämpigt ett tag att komma över någon rent känslomässigt. En del gör det väldigt svårt för sig själv medan andra biter ihop och envisas att fullständigt skita i personen.
Mitt sätt var t.ex. att inte tänka på kärlek och känslor ett tag och bara ha kul istället. Ja, umgås med vänner och göra roliga saker för att slippa komma in i tankarna om det jobbiga. Till slut så står man helt själv på egna ben och hänger inte upp sig på någon annan eller känner sig beroende av någon kille. Då vet man att man har gått vidare och kanske är "redo" för kanske något förhållande, om man nu ens är intresserad? ![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
Daybreak:
Då vet man att man har gått vidare och kanske är "redo" för kanske något förhållande, om man nu ens är intresserad?
Det fungerade nästan när jag var riktigt arg på honom och ignorerade honom i veckor, tills han hörde av sig och sa förlåt och ville säga förlåt och göra allting bättre. Och saken är väl den att jag är för svag, jag är för godhjärtad och säger förlåt för allvarliga saker till exempel. Men jag får väl göra mitt bästa, för just nu är jag så förbannad på honom för att han inte vill träffas, att jag inte tänker höra av mig på länge och han får fan skylla sig själv!!! ![[tard]](/img/smilies/tard.gif)
