Forumet - är jag sjuk? vad händer?

är jag sjuk? vad händer?

1653 0 32
165 cm- 50 kg.

Har under senaste året börjat uppfatta mig själv som större än alla andra, att jag borde banta och äta nyttigare.
blir otroligt stolt när jag inte äter över någon dag, det är triggande att läsa bloggar, böcker, hemsidor, pro ana och annat skriver av personer med äs.

Börjat spy upp maten varje gång jag känner ångest, eller när jag hetsar. kan känna mig helt okej första timmen, sen får jag panikångest och springer till badrummet. någonting är ju fel, det kan inte vara helt normalt.
har som mål att gå ned till 42 ungefär,om inte mindre ändå, och JO jag har övervägt att söka hjälp hos skolsköterska/kurator och annat men jag VILL inte bli tjock igen, så vad ska jag göra? dela med er av goda råd..? :/

Spana också in:

Du håller på att bli psykisk sjuk. Jag rekommenderar dig att läsa på om biologi, kroppen, anatomi, kost, näring osv. Då inser du att du inte handlar rationellt och att du bara gör dig fulare och äckligare genom att svälta dig själv. Du inser också att det finns bättre sätt att gå ner i vikt på än att sluta äta.





Piecees:

ändå, och JO jag har övervägt att söka hjälp hos skolsköterska/kurator och annat men jag VILL inte bli tjock igen, så vad ska jag göra? dela med er av goda råd..? :/


Varför skulle de bidra till att få di g att lida av fetma? Det blir för det första en samhällskostnad sen brukar den typen av folk vara riktiga jävla moralkärringar så du har nog inget att oroa dig för.
Piecees:

normalviktiga folk är normala. typ, ni ser bra ut, men just JAG känner att jag borde vara smalare, jag trivs verkligen inte i mig själv.


Precis så känner jag med. Det är tydligen jättesvårt att hitta fel på andra, men när man tittar på sig själv så är fel allt man ser..
Du borde verkligen prata med nån. Innan jag sökte hjälp var jag också jätterädd för att dom skulle tycka "du är ju inte ens smal" men det har ingenting med det att göra. Om du har ett normalt BMI så tror jag inte dom kommer försöka tvinga dig att gå upp i vikt, snarare att få dig börja äta normalt. Du kan väga 100 kg men ändå vara sjuk, det spelare ingen roll. Det är hur du mår och inte hur du ser ut som spelare roll.

Kram på dig :)
jag är 1.63 och väger 54 och mår dåligt av att se på mig själv, jag förstår exakt vad du menar när du får panikångest och spyr upp och allt det är samma för mig. sen tror jag dock inte att jag skulle vara sjukt på nått sätt, visst spy är kanske inte så friskt men samtidigt vet ja ju att jag mådde bättre av att vara smal har nämligen bott i usa i ett år och gick upp 10 kilo och nu har jag panik och vet inte vad ja ska göra
ser att alla kollar på mig med avsmak och ändå äter jag


usch
Att medvetet spy upp den mat man ätit är ett ätstört beteende. Inte helt tvunget sagt att den som gör det är psykiskt sjuk i en ätstörning, men det är en oerhörd riskfaktor, och de allra flesta som ägnar sig åt ett ätstört beteende ÄR eller BLIR snart sjuka.

Om man dessutom har ångest över maten, sin kropp, undviker att äta osv - då har man en ätstörning. Man mår inte bra i sig själv, och inte heller kroppen fysiskt. Det är ingen bra idé att gå ner i vikt!
Om du, Piecees, tvingar ner din kropp till 42 kg, vad för bra saker kommer hända då egentligen?
- Kommer du att bli nöjd med din kropp vid den vikten? Nej, du skrev ju själv en önskan om ännu mindre.
- Kommer du att vara lycklig? Nej, för du kommer må fysiskt dåligt och ha ångest= vara livrädd för mat och viktuppgång.
- Kommer du att anses som vacker av alla runt omkring dig? Nej, de kommer tycka synd om dig som är ännu ett offer för den tragiska sjukdomen anorexi.
Det leder ingen vart att fastna i det där![n]

Prata med kuratorn, berätta precis vad du känner, att du inte vill gå i behandling pga din rädsla att gå upp i vikt. Det är bara ännu ett tecken på ätstörning... Det FINNS hjälp att få, man KAN må bra och vara nöjd med sig själv på en normal vikt - trots att man hatat sin egen kropp även som underviktig. Det går!

Fan, vad ska jag skriva? Sluta![mad]
Att du ser vad som håller på att hända är jättebra, och att du skriver här om råd är jättebra. Se till att få hjälp, och ta emot den hjälpen! INGEN är för "tjock" för att förtjäna vård och att må bra!! För övrigt är du ju underviktig, så tjock är helt irrelevant...
Tack du, fjärilen :')

asså, grejen med allting är att många kompisar vet att jag har nån form av problem, men ingen har nån aning om vilket helvete det faktiskt är, eller om dom gör det och inte orkar bry sig helt enkelt.
egentligen "ropar" jag på hjälp innerst inne, vill bara att nån människa ska förstå hur jag känner och hjälpa mig, men har ju likt fan inte styrkan att säga till nån, så jag tar det när rätt tid kommer liksom.
skolhälsovården suger förövrigt, jag har blivit extremt skicklig på att ljuga, blåser kuratorer, lärare och vissa kompisar hur lätt som helst, ingen har någon som helst koll. väldigt lätt att ta sig runt som äs helt enkelt.
Vet inte hur gammal du är, Picees, men kan du inte ringa BUP/vuxenpsyk? BRIS som lyssnar och kan ge dig vidare kontakter? Ungdomsmottagningen har hjälp många! Du behöver inte prata om det i skolan om du får hjälp på annat håll.

Piecees:

ånga kompisar vet att jag har nån form av problem, men ingen har nån aning om vilket helvete det faktiskt är


Självklart att de inte gör!! Vet du hurdant helvete det är att vara gatubarn i Guatemala? De som aldrig varit med om det KAN inte förstå. Dina "riktiga" kompisar förstår nog att du mår dåligt, men HUR helvetiskt det är vet ju ingen förutom du...

Ett bra tips som hjälpt mig är Zebraforum - ett friskinriktat och stöttande forum!! Triggande inlägg förbjudna, och jag har aldrig blivit triggad där - bara peppad! Verkligen värt att besöka[y]
http://forum.shedo.org/forum/index.php?sid=c70c044f6e59bc62bd408bb1dd31e40a