Forumet - Är jag socialt efterbliven?

Är jag socialt efterbliven?

796 0 11
jag har ett problem och det är att jag hamnar utanför precis överallt, i skolan, på mitt nuvarande jobb, t.o.m. mina vänner verkar ha tröttnat på mej. Trots att jag försökt vara social i alla sammanhang så har alla andra blivit vänner med varandra och jag har blivit utanför till slut. Som sagt så vet jag inte vad det beror på, kanske jag är socialt efterbliven eller tråkig eller kanske det beror på att jag ibland verkar nervös och har svårt att hålla ögonkontakt.

Bobby_Blade: Ja alltså, har du nå exempel på hur du beter dig bland folk? 

Är du tyst ? kortfattad? 

Har du lagt märkte till hur du själv besvarar frågor eller till andras försök till att starta en konversation? 

Jag är ganska blyg i grupper där det är fler än 4 pers, om det däremot är bara 1-2 andra personer på samma ställe så har jag ganska lätt att börja en konversation förutsatt att de andra inte är bästa vänner eller så. Jag är nog ganska kortfattad skulle jag tro för ofta dör konversationen ut efter en stund, det händer oxå ibland att det tar en stund innan jag kommer på något bra att säga osv.
Är det en grupp på mer än 3-4 pers som jag inte känner väldigt bra så händer det ibland att jag stammar, eller så kan jag inte hålla ögonkontakt och prata samtidigt.

BlomkålsPaprika:
Jag är ganska blyg i grupper där det är fler än 4 pers, om det däremot är bara 1-2 andra personer på samma ställe så har jag ganska lätt att börja en konversation förutsatt att de andra inte är bästa vänner eller så. Jag är nog ganska kortfattad skulle jag tro för ofta dör konversationen ut efter en stund, det händer oxå ibland att det tar en stund innan jag kommer på något bra att säga osv.
Är det en grupp på mer än 3-4 pers som jag inte känner väldigt bra så händer det ibland att jag stammar, eller så kan jag inte hålla ögonkontakt och prata samtidigt.
Det är faktiskt ganska svårt att starta en konversation med flera människor närvarande. Gäller ju att folk hoppar in i konversationen. Men oftast är man inte den enda som är nervös och allt hänger egentligen inte på en själv. Är man nervös så påverkar det även andra och deras försökt till att starta en konversation.

Jag brukar också ha väldigt svårt att komma på vad jag ska säga och jag är mästare på döda andras försök till konversationer med mina "Jaha..pp" lol Skadeglädje 

Har fan egentligen inga bra råd. Jag har jättesvårt för att snacka med killar även om jag är kille själv. Samtidigt som jag verkligen vill kunna prata med alla så kan jag inte låta bli att känna mig så fruktansvärt ointresserad utav det dom har att säga (oftast) och kommer helt enkelt inte på något vettigt att säga tillbaka. Helt annat är det med tjejer och det gör mig galen Ledsen 

Så jag får egentligen gå efter hur jag tänker angående tjejer. Då brukar jag oftast låtsas att dom är mina syskon tror jag? Som att jag redan känner dom Rodnar Klämma ur mig asdåliga kommentarer eller åsikter om något och så snappar dom upp på det och kommer med något eget. Helt plötsligt så står man där och delar med sig utav allt möjligt. Men ibland tar det tid!

Försök ta vara på stunder där du är ensam med någon och försök kommentera något ni nyss gjort eller ska göra. Eller kanske kommentera de fula och ibland helt galna varningsbilderna som finns i hissarna, "tänk om någon verkligen varit med om det där?" "haha HEHE hoho".

Fråga massor!

Och det är helt ok att vara tyst. 

Spana också in:


Bobby_Blade:
Det är faktiskt ganska svårt att starta en konversation med flera människor närvarande. Gäller ju att folk hoppar in i konversationen. Men oftast är man inte den enda som är nervös och allt hänger egentligen inte på en själv. Är man nervös så påverkar det även andra och deras försökt till att starta en konversation.

Jag brukar också ha väldigt svårt att komma på vad jag ska säga och jag är mästare på döda andras försök till konversationer med mina "Jaha..pp" lol Skadeglädje 

Har fan egentligen inga bra råd. Jag har jättesvårt för att snacka med killar även om jag är kille själv. Samtidigt som jag verkligen vill kunna prata med alla så kan jag inte låta bli att känna mig så fruktansvärt ointresserad utav det dom har att säga (oftast) och kommer helt enkelt inte på något vettigt att säga tillbaka. Helt annat är det med tjejer och det gör mig galen Ledsen 

Så jag får egentligen gå efter hur jag tänker angående tjejer. Då brukar jag oftast låtsas att dom är mina syskon tror jag? Som att jag redan känner dom Rodnar Klämma ur mig asdåliga kommentarer eller åsikter om något och så snappar dom upp på det och kommer med något eget. Helt plötsligt så står man där och delar med sig utav allt möjligt. Men ibland tar det tid!

Försök ta vara på stunder där du är ensam med någon och försök kommentera något ni nyss gjort eller ska göra. Eller kanske kommentera de fula och ibland helt galna varningsbilderna som finns i hissarna, "tänk om någon verkligen varit med om det där?" "haha HEHE hoho".

Fråga massor!

Och det är helt ok att vara tyst. 
Haha vi är tydligen i samma situation dåMycket glad jag tycker oxå att det är lättare att prata med tjejer av någon anledning, fast det är kanske bra då man säkert vinner på det i längdenBlink