Forumet - Ätstörning?

Ätstörning?

226 0 28
Alltså det är såhär att min barnmorska, kurator och min pojkvän tkr att jag typ har en ätstörning. Grejen är den att jag inte vet om jag har det, ibland tkr jag att jag har det ibland absolut inte.

Det började väl i typ februari när jag ville gå ner i vikt för att jag tyckte att alla andra var mkt snyggare och smalare än mig, har haft dåligt självförtroende länge.
Så först började jag äta lite mindre bara, sen ibland så gick det vissa dagar då jag inte åt alls. Nu blir det oftare att jag inte äter och jag har ångest när jag äter. Men jag vill ju inte få typ anorexia, jag vill bara gå ner lite i vikt. Typ till 50-55 eller så.

Så alltså tkr ni att jag ska låta kuratorn ringa mina föräldrar och kontakta bup och sånt?
Och vad händer om bup kontaktas?


Seriösa svar tack..

Spana också in:

aaliicee:

Nu blir det oftare att jag inte äter och jag har ångest när jag äter.


= symtom på anorexi.

aaliicee:

Men jag vill ju inte få typ anorexia, jag vill bara gå ner lite i vikt.


ingen "vill få" anorexi. man får det av att tänka så mycket på vad man äter att det blir en besatthet.
enhimmelskdrog:

låter lite som anorexia tror jag, är inte så insatt men har för mej att man vill gå ner då. sen när man har nått sitt mål så är man ändå inte nöjd och fortsätter i samma spår.


Mjo, alltså jag vet ju att 50 e för lite för mig också, ja e 175 lång.

enhimmelskdrog:

kanske kan vara en bra idé att kontakta bup, vet dock inte vad som händer då.


Okej, tack ändå [smile]

Complicated:

tycker du borde ta kontakt med bup. även om det inte är jätte allvarligt än så går det fort när man insjuknar. och rätt som det är så sitter man i skiten.


Jo, men asså jag vågar ju fan inte [surprised] vill ju inte att nån ska få reda på de lixom

Complicated:

ta hand om dig!


tack dsm [smile]

OF 5:

men ta och prata med bup


vågar inte..

iosib:

ingen "vill få" anorexi. man får det av att tänka så mycket på vad man äter att det blir en besatthet.


De finns ju nått som kallas pro ana, dom vill de. Iofs så hör inte de hit men ändå.
kärleksmums:

jag tycker definitivt att du borde låta kuratorn ringa till dina föräldrar. det är så himla mycket bättre om man lyckas stoppa det innan det blir försent liksom. :/


Jaa, men ja vill ju inte att dom ska få reda på nått.. Och ja e ju typ rädd för att dom inte ska ta mig på allvar, för jag äter när dom ser lixom.
aaliicee:

ja vill ju inte att dom ska få reda på nått


aaliicee:

jag är rädd för hur dom ska reagera.


[n]

du har ingenting att förlora på att låta kuratorn prata med dina föräldrar, i alla fall. försök kämpa dig ur det innan det hinner utvecklas ytterligare, och ta hand om dig!
aaliicee:

Så alltså tkr ni att jag ska låta kuratorn ringa mina föräldrar och kontakta bup och sånt?
Och vad händer om bup kontaktas?


Om du inte själv vill berätta så tyucker jag absolut att du skall be kuratorn ta kontakt med dina föräldrar! Ju tidigare du får hjälp - desto bättre för dig.. och att dina föräldrar blir medvetna kan förhoppningsvis också ge ett stöd för dig med kämpandet i vardagen.

Kuratorn kommer att kontakta bup som så att du blir inbokad på ett "prov-samtal" där. Väntetiden till det beror på vart du bor och hur akut läget är och så men.. a, och efter det samtalet så bedömer du om du är i behov av hjälp (och det har ju de redan förstått eftersom kuratorn ringde - så det behöver du inte oroa dig för) och så får du en inbokad tid där hos dem så snart som bara möjligt.

Lycka till!
kärleksmums:

alltså, med den där inställningen så lär det nog inte gå något vidare..
tro mig, du vill inte sitta där om ett halvår & ångra att det liksom blivit som det blivit. :c


Kuratorn ringer hem imorgon

Complicated:

men nej snälla gör det! du behöver hjälp.


får väl se hur de blir me bup, men hon ringer iaf hem imorgon.

TidenHarFåttFnatt:

Om du inte själv vill berätta så tyucker jag absolut att du skall be kuratorn ta kontakt med dina föräldrar! Ju tidigare du får hjälp - desto bättre för dig.. och att dina föräldrar blir medvetna kan förhoppningsvis också ge ett stöd för dig med kämpandet i vardagen.


Hon ska göra de..

TidenHarFåttFnatt:

Kuratorn kommer att kontakta bup som så att du blir inbokad på ett "prov-samtal" där. Väntetiden till det beror på vart du bor och hur akut läget är och så


Okej tack :)
make me_Atomic:

Hur lång är du och vad väger du. tkr du ska satsa på att tycka om dig själv som du är och om du är missnöjd så råder jag dig att börja träna.


Ja e 175 cm och väger typ 63? nått sånt iaf. Och tränar gör ja redan, ute och går varje dag och gymmar två ggr i veckan, joggar typ 1-3 gånger i veckan också..
jag är 1.57, och väger 52 kg, det är för lite med tanke på att jag spelar handboll som man får ganska ordentliga muskler av. Det började i december när jag kände mig tjock, (63kg) då va jag egentligen normalviktig för min kropp. Men jag kände mig tjock, så jag tränade handboll fyra timmar i veckan, två dar i veckan, jag gick till gymmet tre dar i veckan, och var ute och sprang varje lördag och söndag. Jag åt bara ytterst lite och tillslut åt jag ingenting alls. Jag rasade i vikt, sen i februari någon gång vägde jag ca 43 kg, då svimmade jag pga näringsbrist. Så jag började äta igen, men jag tränade lika mycket. Nu äter jag inte alls mycket och tränar, men jag har inte någon "sjukdom", nej. Jag har vant mig till det här, och jag kan inte äta mer än vad jag redan gör. Men är du 1.75 och väger 63 kg, så behöver du verkligen inte gå ner i vikt! Lycka till
aaliicee:

Ja e 175 cm och väger typ 63? nått sånt iaf. Och tränar gör ja redan, ute och går varje dag och gymmar två ggr i veckan, joggar typ 1-3 gånger i veckan också..


Du väger helt normalt, men att sluta äta är inte rätt väg att gå.. jag vet själv för jag har också försökt sluta äta men inte på allvar.. försök att strunta i det, men jag vet inte för du har nog haft det värre än jag, kram <3
make me_Atomic:

Du väger helt normalt, men att sluta äta är inte rätt väg att gå.. jag vet själv för jag har också försökt sluta äta men inte på allvar.. försök att strunta i det, men jag vet inte för du har nog haft det värre än jag, kram <3


Jo jag vet ju de, jag behöver ju absolit inte gå ner i vikt enligt andra. De e bara jag som har ställt in mig på de typ..