Forumet - Aktiemarknaden som ett mått på ekonomin

Aktiemarknaden som ett mått på ekonomin

112 0 8
adamdennis:

aktiemarknaden som ett mått på ekonomin ?


Dela in i 2 fall:
I) Under vanliga ekonomiska omständigheter (utan bubblor och kriser)
II) Under bubblor och kriser

Här får du lite idéer (jag kan inte de svenska termerna så bear with me for using some English)
I) Firm-foundation teorin http://en.wikipedia.org/wiki/Fundamental_analysis (tillsammans efficient market teorin http://en.wikipedia.org/wiki/Efficient_market_theory) säger ju att en aktie ska vara värd dess framtida avkastning, som man estimatar med tillgänglig information. Så det ska finnas ett 'korrekt' värde för varje aktie, som beror på hur firmans status. Så om aktiemarknaden är 'efficient' och 'rational' så borde aktiemarknaden som helhet följa ekonomins utveckling, eftersom när det går bra för ekonomin (GDP ökar i bra takt, och arbetslöshet och inflation vid OK nivåer) så brukar firmorna öka/förbättras i liknande takt och framtida avkastning ökar också, vilket gör att aktiepriserna går upp.
(Omvänt gäller ju för recessioner).

Det är många brister i både fundamental analysis och med efficient market sättet att värdera en aktie. Men under 'normala' förhållanden (en icke korrupt firma, och en stadig ekonomi etc) så ger det en bra estimate för verkligheten.

Sen finns det lite andra saker som ökar på denna effekten. När ekonomin är inne i en recession, så brukar centralbanken sänka styrräntan som ska få ekonomin på språng igen. Lägre räntor betyder att folk inte vill köpa Bonds eller spara pengar i banken, utan fler söker sig till aktiemarknaden och då höjs priserna på aktier (samtidigt som ekonomin börjar få fart igen). Det samma gäller när ekonomin är på högvarv och centralbanken tänker kyla ned den lite.

II) Vid bubblor och aktiekrascher så spelar psykologi en mycket större roll. Lika ofta som händelser i politiken/ekonomin/världen kan påverka aktiemarknaden, så kan aktiemarknaden påverka ekonomin.
Detta beror bl.a. på social psychologi.

a) Låt oss börja med klassikern: South Sea bubble i Storbrittanien http://en.wikipedia.org/wiki/South_Sea_Bubble.
Britterna var världsledande på världshandel under den tiden, och landet var väldigt wealthy. Då fick ett bolag monopol på all handel i sydamerika (läs wikipediagrejen för mer info). Genast började folk att tro att det fanns mycket pengar på att tjäna genom att köpa bolagets aktier (för vem vet, kanske finns det stora skatter därborta i Sydamerika att hämta). Och priset för aktien ökade. (Allt jag skriver nu kanske inte stämmer helt med wikipedia. för min info har jag fått från en massa andra böcker som jag tipsar om senare i mina inlägg)
Det är nu som Castle-in-the-air teorin kommer in, det är alltid värt att köpa om man vet att man kan sälja vid ett högre pris. Annat namn är Greater-Fool teorin: Det spelar ingen roll hur högt priset är, så är det alltid lönsamt att köpa en aktie om det finns en Större-Dårskalle som köper den av dig vid ett högre pris.
Fortsättning följer i nästa inlägg

Spana också in:

Fler och fler folk uppmärksammar sig på att aktien som ökar, och man sprider nyheten om att man kan bli rik snabbt som faen. Denna optimism sprider sig till andra aktier också, och folk köper eftersom de 'vet' att priset bara kommer att öka och öka. Folk brydde sig inte ett skit om hur bra firmorn var och vad de höll på med, utan bara köpte på.
Folk köpte aktier av ett bolag som sade sig att "Förtälja vad de höll på med i ett senare skede", eller nåt i den stilen. Killen som ägde den firman tog sen pengarna och stack utomlands :P Hehe, men så stark var tron på att man kunde bli rik på att köpa vad som helst och sedan sälja det... (Sådan är de flesta spekulativa bubblor inom ekonomin), och i detta fallet drevs det av nyheten om South Sea bolaget och sedan om sagor om hur man kunde bli rik snabbt.
Eventuellt så kollapsar marknaden; folk blir fattiga, och politikerna förlorar förtroende, och självklart gör att folk blir mer sparsamma med pengar, vilket i sin tur drar ned ekonomin.

(I Holland fanns det en liknande spekulativ bubbla med Tulpaner.... fy fan alltså... hehehe... Var en kille som åt en tulpanlök i tron på att det var en matlök och sen kastades i fängelset eftersom den löken var värd en jäkligt massa :P teehehehe).

Senare, fr.o.m. slutet av 1900 talet då finansiella institut hade blivit större (banker och annat), så orsakade spekulativa bubblor s.k. 'Credit crunch'. Dvs, att pengar bara försvinner ur systemet eftersom folk tar ut deras pengar från banker och andra låne- och deposit-institut. (För varje krona man tar ut från banken så försvinner flera kronor ur ekonomin.... tar alla människor ut pengar så stannar ekonomin nästan). Och dessa kriser var extremt allvarliga! T.ex. Stora Depressionen orsakades av följande händelseförlopp:
- Först kom en liknande spekulation inom aktiemarknaden som South Sea Bubblan, tillsammans med nya innovativa metoder att investera pengar, som gjorde att pengar kunde bli mer 'leveraged', och trust funds gjorde att folk med små mängder pengar kunde investera också. Många många sagor om hur snabbt man kunde bli rik på aktiemarknaden genom att blint lite på de 'geniala investerarna' som fanns på wall street (de flesta gjorde inget speciellt, och de som gjorde speciella saker gjorde det på olagligt och korrupt vis (om en modern sådan person. Läs om snubben Madoff... bara förra året läste jag om en artikel om hur jävla smart han var på att investera... tydligen var hans bolag FEJK: http://en.wikipedia.org/wiki/Madoff).

- Men själva ekonomin på den tiden var på väg in i en recession (men väldigt få varnade för det, eftersom de då utmålades som kommunister som hatade kapitalismens triumf och rikedom). Men förr eller senare skulle ju krachen komma, och det gjorde den: Försök att stabilisera kursen gjordes genom att återinföra Confidence in the market. Det fungerade i några dagar, men sen började confidence att tryta, och folk sålde. Och det gick inte att stoppa (En av anledningarna var just alla lånen och leverages: Folk lånade pengar för att investera. men när marknaden gick ned så blev de tvingade att sälja och betala tillbaka lånen så gott det gick... problemet är att när man säljer så sjunker priset ytterligare. Och eftersom alla blev pessimistiska så sålde alla...). Aktiemarknaden kraschade i Okt-Nov. 1929 och fortsatte att dala under flera år till.
Banker och andra institut (de som inte blev bankrutta) ville inte längre låna ut pengar, och det blev en Credit Crunch som höll ekonomin i djup recession (Långvarig depression! Mkt tack vare President Hoover's och hans företrädare Coolidge's lack of knowledge in macroeconomics...).
Lär mer: http://en.wikipedia.org/wiki/Stock_market_crash_1929

1929 Crashen i börsen är ett exempel på hur aktiemarknaden påverkade ekonomin mer än vad ekonomin påverkade aktiemarknaden.

Fortsättning följer
(Eftersom jag håller på att bli skolad i USA så är det mest om den historian jag kan... någon får gärna komplettera med Svensk Ekonomihistoria)

(Ooo förresten... glöm inte att husbubblan som fanns i USA sprack några år innan 1929: http://en.wikipedia.org/wiki/Florida_land_boom_of_the_1920s.... Något som påminner oss om nu???)

Efter Andra värlskriget så gick ekonomin bra för USA (och andra länder förstås), och GDP ökade snabbt (ända upp till 1970 talet och vietnamkriget och oljekriserna). Aktieindexen Standard&Poor's 500 hade årlig avkastning på runt 10% eller nåt sånt under den tiden (ja, t.o.m. tills 2000, med de sista åren en ännu högre avkastning: http://en.wikipedia.org/wiki/File:SP500FF.svg), och ända tills 1970 talet (då folk började hävda att kunskapen inom ekonomi var så bra att inga större recessioner skulle inträffa mer.... Vilka dumskallar alltså.... på 90-talet sade man samma sak... dumskallar igen :P), så höll aktiemarknaden och USA-ekonomin liknande takt (inflation + real GDP (BNP) growth var nästan ungefär som aktiemarknadens ökning); det var mest för att folk fortfarande kom ihåg krisen i 1929 och därför var spekulationer ytterst ovanliga, och man hade infört regulationer på banker så att de inte kunde vara lika dumdristiga (Men inga regulationer på Shadow Banks som uppkom senare under 1900talet som skapade nulägets kris...)

Sen har vi ju vietnam och oljekriserna under 70talet som stannade av aktiemarknaden i ett decennium (http://en.wikipedia.org/wiki/File:SP500FF.svg kolla 1970-1980.. ungefär samma nivå i början som i slutet... och då i början av 70 talet var inflationen hög också... Paul Volckner bekämpade den till priset av hög unemployment, som i sin tur skapade lite oro bland folket och därför även en del av nedgången i aktiemarknaden).

Överhettad ekonomi smittar ofta av sig på aktiemarknaden och husmarknaden genom s.k. Feedbacks tack vare overconfidence. Ett exempel är Japan. Från andra världskriget tills 1970 talet hade Japan en otrolig tillväxt. Om den hade fortsätt så hade de övertagit USA som världetta idag (eller nånstans runt idag). Japaner var extremt stolta och optimistiska. och så var utländska investerare. Under slutet av 80talet var Japans land mer värt än USAs land tack vare en otrolig bubbla: http://en.wikipedia.org/wiki/Japanese_asset_price_bubble. Men som alla andra bubblor sprack den också. Och i 2 decennier har Japan varit i recession... (Credit Crunch... och det syns på aktiemarknaden också http://en.wikipedia.org/wiki/File:Nikkei_225(1970-).svg). Flera gånger försökte regeringen och centralbanken starta om ekonomin genom stimuluspaket. Det gav temporära hopp i aktiemarknaden. Men det varade inte länge...

Fortsättning följer
Just det... glömde förklara Feedback grejen:
Det finns flera typer av feedback: här är de vanliga:
- När marknaden går upp: dvs aktier och huspriser går upp: så blir folk som äger dem mer 'Wealthy', och därför vågar konsumera mer saker. Denna konsumptionsökning ökar ju Aggregate Demand och därför GDP/BNP.
- När prisen minskar så minskar investeringarna som bolagen själva gör. och om huspriser minskar så minskar nya husbyggen... det sänker då ekonomin.
- Finansiella institut är ju 'leveraged' (lånefinansierad kallar man det... fast då känner man inte av betydelsen: 'hävstångsarm' = leverage). Och de måste ha en viss andel kapital (för att inte bli bankrupta ifall marknaden går ned.... Och de måste även ha en andel reserver ifall folk vill ha tillbaka deras pengar... det är så alla banker etc gör för att tjäna pengar på långtidsutlåning samtidigt som du som depositör kan ta tillbaka dina pengar direkt typ). När priserna ökar, så tillåter det dem att investera i fler saker, medan om priserna går ned så måste de sälja.
Går maknaden ned för mkt så finns risken för en Credit Crunch.

Sånt förbinder ekonomin och marknaden till VISS MÅN (det är mest effekten på Confidence som spelar roll). Det är också sånt som "Technical Analysts" går efter http://en.wikipedia.org/wiki/Technical_analysis... De tror på tröghet inom marknaden.

Med den info jag har gett dig, så kan du själv fundera på IT bubblan, och den nuvarande finanskrisen.

Som sammanfattning:
Aktiemarknaden borde visa Expectations av ekonomin (Firm foundation och efficient market) som man läser av genom att undersöka den information vi vet om ekonomin idag. På så sätt är Aktiemarknaden ett mått på ekonomin och dess utsikt.
Men när ekonomin går bra, så händer det ibland att stories om framgång och rikedom sprider sig (Det är visat att det sprider sig som en virusepidemi!) och skapar stora spekulationer inom marknaden (vanlig typ av spekulation kommer i from av derivatives http://en.wikipedia.org/wiki/Derivative_(finance) ).
Då bryts trenden ofta, och marknaden blir som en Exaggerated bedömning av ekonomin. Och när marknaden kraschar så hänger ofta ekonomin med!

Jag gillar denna liknelse av Akerlof och Shiller: Tänk er en Väderleksrapportör (Vad fan heter dem på svenska... glömde av...), som blir galen lite då och då. Denne symboliserar aktiemarknaden... Och Vädret är ekonomin.
Normalt sätt så har denna Weather forecaster lite fel varje dag, fast hamnar ungefär rätt (hur kan de vara på pricken rätt ändå...). Men lite då och då får han/hon spratt, och en dag säger hon att det blir 100 grader varmt, och nästa dag -60 grader etc etc. Medeltemperaturen är på ett ungefär rätt. Och när han säger 100 grader så är den riktiga temperaturen ganska varmt ändå... kanske 30 grader. Så han får värmen och kylan relativt korrekt...
Uppenbarligen är denna killen/tjejen inte rationell hela tiden. Ofta, på lång sikt, on the average, är prognoserna rätt bra. Men då och då händer det konstiga saker, som beror på fel i hans hjärna (psykologiska effekter... kanske dog hans 3:dje hamster av köldskador pga för mkt legandes i frysen med panpizzorna??).
Så är han/hon en bra Väderleksrapportör??? Avgör själv!

hoppas du har nu tillräckligt med info att skriva ett bra svar till frågan...
Och fan ta dig om du plagiariserar!

Nedan kommer min källförteckning
Makiel, Burton G. "A Random Walk Down Wall Street"
Galbraith, John K. "The Great Crash"
Krugman, Paul "THe Return of Depression Economics and The Crisis of 2008"
Akerlof, George. Shiller, Robert. "Animal Spirits: How human psychology drives the economy and why it matters for global capitalism".

Wikipedia
+ Generell kunskap i macroekonomi för gymnasieelever.
+ Common Sense
+ *Something rude about a relative of yours and her crabs*