Forumet - Aldrig haft en relation eller något!

Aldrig haft en relation eller något!

573 1 23
Hejsan! Jag är en kille på 16 år som börjar halka in i en depression p.g.a. att jag känner mig så ensam och värdelös, jag blir sur och förbannad hela tiden p.g.a. detta.

Det närmaste jag har haft till en tjej var när jag var 9 år.

Nu under det senaste året har alla mina närmaste vänner skaffat flickvänner och blivit av med oskulden medans jag står kvar helt jävla ensam som ett frågetecken. Jag har ångest för det känns som att jag aldrig kommer få en tjej i och med att någon tjej aldrig har visat intresse för mig, eller dom som har det har jag inte varit intresserade av men sist en tjej var ''kär'' i mig var när jag var 12. Jag hade bra självförtroende för ett år sedan men nu har det sjunkit och jag känner mig sjukt jävla misslyckad och arg!

Jag spelar mycket gitarr och det är min ''räddning'' jag kan koppla bort då när jag spelar och inte bry mig så mkt om nått annat men gitarren kan ju inte ge mig det en tjej kan.

När mina kompisar pratar om deras förhållanden och om sexuella situationer vill jag sjunka genom jorden för jag blir för det första avundsjuk, självklart! Vilken 16 årig oskuld skulle inte bli avundsjuk när denne hör sina barndomsvänner prata om deras sexuella upplevelser?! För det andra blir jag ledsen och det känns som att det där aldrig kommer hända mig.

Jag ser inte dålig ut, jag tkr att jag är normal, det som jag inte förstår är att, nu tänker jag vara helt ärlig även fast det är mina kompisar jag pratar om, är att en kille med en avancerad tandställning och en kille med hur mkt finnar som helst kan få tjejer men inte jag!


Det känns som att jag kommer bli en 30 årig oskuld som har plast på möblerna för att det inte ska bli damm på dom, hur ska jag göra?!

Det finns tjejer jag gillar visst men jag känner dom inte, attraktionen är endast p.g.a. att de antingen ser bra ut eller delar några av mina intressen men det känns så overkligt att jag skulle kunna bli ihop med någon just nu och så har det känts för länge nu...
Jo jag vet att jag inte borde oroa mig men jag kan inte låtsas som det regnar längre, jag blir jävligt avundsjuk på mina kompisar.

Jo visst ett one night stand skulle ju gå och det har jag aldrig provat. Jag blir inte nervös när jag ska prata med tjejer och jag är inte en jävla macho kille heller men tydligen hjälper det inte.

Spana också in:

Jag vet att många känner som jag, jag kan se situationen ur ett annat perspektiv samtidigt just nu också och jag vet att jag inte borde oroa mig men när jag tänker sådana tankar, alltså ''bra'' tankar så känns det som jag får en smäll i ansiktet och ser verkligheten, jag har aldrig haft en tjej ingen visar nått intresse för mig.

Jag ser helt enkelt inget ljus i tunneln och jag önskar att en tjej skulle börja prata med mig på små fester ungefär men det händer aldrig, jag är rädd för att bli en 20 årig oskuld det är sant.
läste inte allt för det var massor och jag kan gissa mig till vad som stod.

i alla fall:
sluta oroa dig. du är inte onormal. det blir bara värre om du låter ångesten ta över. eller om du beter dig desperat. ta det som det kommer jag lovar det finns inget bättre. sexton år är inte så jävla gammalt.
Jag vet att det framstår som om jag nästan vore självmordsbenägen om läser inläggen men det är jag inte, tro mig jag vet att det inte är onormalt och att jag inte borde ha ångest men att ta det som det kommer är ju det jag har gjort i 16 år och det har inte gjort mig nånting.

När vi började gymnasiet så skaffade alla tjejer medans jag stod kvar och blev ett tredje hjul ungefär. Jag tänker börja prata med tjejer och vara social och så men jullovet är ett helvete i och med att man blir låst på sätt och vis.
Martjugo:

Jag hade bra självförtroende för ett år sedan men nu har det sjunkit och jag känner mig sjukt jävla misslyckad och arg!


Vet du varför det har sjunkit? Är det för att "alla andra" har en massa erfarenheter som inte du har?



Martjugo:

Jag spelar mycket gitarr och det är min ''räddning''


Det är ju bra i alla fall. [smile] Det finns ju de som typ inte har några intressen överhuvudtaget, men på dig verkar det som att det "bara" gäller ett område. Och du skriver också att du inte är blyg när du pratar med tjejer. Det hade varit mycket värre om du var det, eller hur? Så kan du försöka tänka, lite positivt.[smile]



Martjugo:

en kille med en avancerad tandställning och en kille med hur mkt finnar som helst kan få tjejer men inte jag!


Hur är de som personer? HUR pratar de med tjejer? Du kanske kan lära dig nånting.
dansanattenlång:

Vet du varför det har sjunkit? Är det för att "alla andra" har en massa erfarenheter som inte du har?


Det har sjunkit för att dom har fått en tjej och har någon att vara med på en mer intim nivå.

dansanattenlång:

Hur är de som personer? HUR pratar de med tjejer? Du kanske kan lära dig nånting


Jag vill inte säga för mkt om dom på internet men jag har känt båda i runt 12 år så jag vet hur de är som personer men dom har varit som mig enda fram tills i början av gymnasiet då dom helt plötsligt saker började hända för dom utan att dom egentligen gjorde nånting, tjejerna kom till dom.
Martjugo:

Det har sjunkit för att dom har fått en tjej och har någon att vara med på en mer intim nivå.


Okej. :/



Martjugo:

Jag vill inte säga för mkt om dom på internet


Du behöver ju inte tala om vad de heter. [crazy]



Martjugo:

utan att dom egentligen gjorde nånting, tjejerna kom till dom.


Det har jag faktiskt lite svårt att tro på. Du skriver att de har varit som dig, hur är du? Du är ju inte blyg? Är du tystlåten?
dansanattenlång:

Det har jag faktiskt lite svårt att tro på. Du skriver att de har varit som dig, hur är du? Du är ju inte blyg? Är du tystlåten?


Grejen är att för dom så var det deras tjejer som tog initiativet till att börja prata och umgås. Det är det ingen gör med mig, visst jag vet att jag kan inte bara sitta och vänta på att tjejerna ska komma rullandes på band :P

Jag är inte tystlåten men jag är inte heller direkt en ensam varg som inte pratar med någon, jag är något mellanting, men det är inte så ofta jag får chansen att prata med tjejer, men jag har inte direkt några problem att göra det. Jag skulle uppfatta mig själv som social och glad.



emilsh:

Vadå är du skitkär eller eller vill du bara ha en tjej för att du vill prova på massa saker och inte känna dig ensam?


Inget av dom, det finns tjejer i mitt liv som betyder lite mer än andra gör just nu, speciellt en vän från 7an som jag pratar lite med men jag vet inte om det kommer leda någon vart. Sen finns det tjejer som jag träffar genom musik event som jag har som vänner på facebook men det närmaste som händer där är att vi gillar varandras statusar ungefär.
My nubian friend, jag har suttit i samma sits. Dock de senaste åren har jag fått uppmärksamhet, och till med fått uppleva lite ömsesidighet. Fast det har väl inte gått så jävla smooth.

Över till dig och dina känslor, det enda jag kan säga är att var dig själv och försök att ta vara på de tjejer du tror att du kan ha något gemensamt med. Bara försök att släppa på spärrarna och skicka iväg ett gulligt mess, du dör inte av det. Fast det kan kännas som det.

Så, handen på täcket och lycka till.

ps, SLUTA ALDRIG SPELA GITARR!!!!

Martjugo:

Hejsan! Jag är en kille på 16 år som börjar halka in i en depression

Jovisst men jag har den här ''get laid before 2013'' känslan i hela kroppen nu och det stör jag mig lite på, jag kan inte heller bara släppa allt och inte bry mig för jag blir konstant påmind om det av mina vänner, utom när jag spelar gitarr då men jag vill inte bli någon som bara sitter hemma och spelar hela dagarna :P Jag vill ju vara med mina vänner också.
Istechetvåpunktnoll:

Över till dig och dina känslor, det enda jag kan säga är att var dig själv och försök att ta vara på de tjejer du tror att du kan ha något gemensamt med. Bara försök att släppa på spärrarna och skicka iväg ett gulligt mess, du dör inte av det. Fast det kan kännas som det.


Tack! Ska göra det :)
Vet känslan, fyller snart 18 och har inte haft något seriöst. Hade en pojkvän då jag var 13 men det var som sagt inget seriöst. Många har sagt till mig "att det kommer" men jag är faktiskt riktigt orolig. Har börjat försöka tänka på att jag inte ska tänka på det men min självkänsla är liksom din, ganska låg.
Men vi får hoppas att det kommer ordna sig för oss... (Har utvecklat en fobi för kärlekslåtar, kan inte lyssna på några låtar som handlar om kärlek utan att må dåligt av det...)

Men en sak som jag ska göra är att börja tänka mer positivt, för jag tror att det kan vara nyckeln till några av låsen påvägen. Om man har en mer positiv syn på livet så kommer garanterat självkänslan att öka och det öppnar många dörrar.