Forumet - Alla Bråkar

Alla Bråkar

553 0 20
alla bråkar.

mamma skriker i telefon på antingen min syster eller pappa,
pappa skriker på mamma,
min syster hittar ständigt på saker.

jag höjer musiken och försöker tränga ute deras röster,
jag får senare ta skiten för att de låter sin frustration gå ut över småsaker som jag gör,
jag säger åt dem alla att bara hålla käften och jag får saker kastade i huvet av mamma,
fula ord om hur patetisk jag är av min syster,
galna blickar av min pappa ...

alla bråkar.

Spana också in:

Ingemarsdotter:

Jobbigt läge, jag var glad när mina föräldrar skilde sig efter åratal av gräl och skrik och kastade föremål och närapå blodiga slagsmål.


mina föräldrar skilde sig när jag var kanske 1-2 år, har alltid behövt ta hand om mig själv och åka mellan de båda hemmen varannan vecka osv. kommer ihåg att jag behövt sluta på den enda aktivitet jag hade för att ingen orkade skjutsa mig
min farsa brukade slå mamma, de bråkar varje gång de pratar osv

Ingemarsdotter:

Och jag skulle såklart vara kloka dottern som gav stöd och fick "växa upp" för tidigt och ta hand om familjen.


så brukad ejag också vara, sen gick det bara inte längre
BadAssLezbo:

har alltid behövt ta hand om mig själv


Och det är verkligen fel. Det kan göra en bitter att man missat mycket roligt pga föräldrar som bråkat. Jag fick hjälp och stöd och tog mig igenom det. Våra bråk var mest verbala och pappa skadade aldrig min mamma fysiskt. Hon kunde slå till honom av ren frustration, men han slog aldrig tillbaka. Min bror blev dock våldsam av alla bråk.

BadAssLezbo:

de bråkar varje gång de pratar osv


Mina föräldrar är vänner sedan bara något år efter skilsmässan och stöttar varandra och oss vuxna "barn" hur bra som helst. De har varit skilda i åtta år och det var kanske det bästa för alla. De passade inte ihop och höll ihop alldeles för länge för "barnens skull".

BadAssLezbo:

så brukad ejag också vara


Det viktigaste i din situation är absolut att kontakta soc och få den hjälp du behöver, i framtiden kan det bli annorlunda, men du ska tänka på dig själv och din framtid.
Ingemarsdotter:

Och det är verkligen fel. Det kan göra en bitter att man missat mycket roligt pga föräldrar som bråkat.


kan man lugnt säga, hela tiden så behöver jag ta bussen(flera ggr i veckan) hämta saker hemma hos pappa när jag är hos mamma å vice versa. så ifall det är någon kul tillställning så hinner jag förmodligen inte med den
men förstås kan jag bara vara otroligt lat

Ingemarsdotter:

Mina föräldrar är vänner sedan bara något år efter skilsmässan och stöttar varandra och oss vuxna "barn" hur bra som helst. De har varit skilda i åtta år och det var kanske det bästa för alla. De passade inte ihop och höll ihop alldeles för länge för "barnens skull".


lyllo, jag vill också ha resonabla föräldrar

Ingemarsdotter:

Det viktigaste i din situation är absolut att kontakta soc och få den hjälp du behöver, i framtiden kan det bli annorlunda, men du ska tänka på dig själv och din framtid.


men då kanske dom mår ännu mer dåligt för att jag inte vill bo hos dem, dom kommer hata mig och tycka att jag är en bortskämd skitunge som inte är glad över vad jag har.
BadAssLezbo:

hela tiden så behöver jag ta bussen(flera ggr i veckan) hämta saker hemma hos pappa när jag är hos mamma å vice versa


Besvärligt verkligen!

BadAssLezbo:

vill också ha resonabla föräldrar


Alla har rätt till det som jag ser det. Man borde kunna prata med sina föräldrar om allt, även problem. Men när de har så mycket problem själv klarar de inte av att ta hand om sina barn.

BadAssLezbo:

dom kommer hata mig och tycka att jag är en bortskämd skitunge


Jag tror inte att de kommer göra det i längden när de inser att du måste få ha en bra uppväxt och göra saker med andra i din ålder, inte vara för trött och less för att orka med. De kanske vill bättra sig för att få ha er barn hos sig och då kanske de väljer att lösa sina konflikter istället för att späda på dem.
Ingemarsdotter:

Alla har rätt till det som jag ser det. Man borde kunna prata med sina föräldrar om allt, även problem. Men när de har så mycket problem själv klarar de inte av att ta hand om sina barn.


pga min syster och alla skit hon ställt till med så har båda blivit depress, krävande och aggressiva. har hört min mamma gråta flera gånger, något hon aldrig brukade göra utan att ha gjort illa sig på något vis(typ ett häftstift i foten). pappa brukade visserligen släpa mig och min syster i golvet som små och slänga(bokstavligen) in oss på rummet, men på sistone har han blivit arg för minsta lilla sak och hans ögon blir verkligen galna på riktigt. skitläskigt.
mamma har också slängt saker som nagellack i huvet på mig, och förstört mina böcker/väskor och rivit hela mitt rum
de vill att vi ska berätta våra problem för dem men tål aldrig och höra sanningen och en massa mer som jag inte orkar gå in på nu då
känns som om de kommer göra mig illa så fort de blir sura

men hur fixar jag dne här hela soc-saken? man måste väl ha något slags möte med dem?
BadAssLezbo:

men hur fixar jag dne här hela soc-saken? man måste väl ha något slags möte med dem?


Jag vet inte exakt, många år sedan jag pratade med någon där och då hade jag inget möte. Jag antar att de kommer att vilja ha ett möte, det finns säkert någon av pedagogerna och hjälppersonerna här på UM som kan råda dig och berätta precis hur det går till!
Ingemarsdotter:

Jag vet inte exakt, många år sedan jag pratade med någon där och då hade jag inget möte. Jag antar att de kommer att vilja ha ett möte, det finns säkert någon av pedagogerna och hjälppersonerna här på UM som kan råda dig och berätta precis hur det går till!


okj, ska fråga någon av dem