Forumet - Allt går åt helvete, har tappat livslusten...

Allt går åt helvete, har tappat livslusten...

2009 0 8
Hej!
Nu på senaste så har allt skitit sig.

Mina sömnproblem har kommit tillbaka, vilket gör mig trött och irriterad på dagarna.

Jag har ekonomiska problem, och blev nyss bestulen på min plånbok.

En utav mina närmaste vänner har övergett mig, och jag har i stort sett inga nära vänner kvar.

Jag och en tjej har umgåtts en del, och även haft sex. När jag förklarade för henne att jag tyckte om henne på en kärleksmässig nivå blev hon arg, och sa att hon inte ville vara något mer än vänner med fördelar. Hon har sedan dess betett sig elakt mot mig och väldigt oklart, vilket gör mig ledsen då det var första gången i mitt liv jag verkligen känt att jag älskat någon.

Jag har dessutom börjat ta narkotikaklassade tabletter allt oftare.

Jag är konstant stressad, vilket även det gör mig ledsen i längden.

Jag vet inte om självmord har varit ett alternativ, men jag är bara så fruktansvärt ledsen och deprimerad. Det känns som att varje dag är en kamp, och detta är inte ett liv jag vill leva.

Men jag har inget val. Jag har ett år kvar i gymnasiet, och sitter fast här i en liten håla, där båda mina skilda föräldrar bor. Jag är dessutom fortfarande ledsen efter skillsmässan, och känner mig inte hemma någonstans.

Hur jag än försöker så lyckas jag inte tänka på något annat än de negativa sakerna, framförallt det med tjejen. Vi hade det så bra ett tag, men nu går allt åt helvete.

Jag är 18 år, men har helt tappat livslusten och har ingen ork kvar.

Jag har pratat lite med föräldrar och en anhörig bekant som är läkare, men ingen verkar förstå mig till fullo, eller vet hela historian.

Vad ska jag ta mig till?

Lösningen på detta hade varit en nystart för mig tror jag. Att få ta ett utbytesår, gärna utomlands. Men tyvärr så har varken jag eller mina föräldrar råd med detta.

Spana också in:


blaserad:
Kolla med skolan, vissa skolor erbjuder betalade utbytesstudier.
Kan vara värt att kolla upp ev. stipendier, tack för tipset!

isola: Eftersom ni vill olika saker så bör ni ju inte träffas mer då du endast blir sårad av det. Kan du inte prata med skolkuratorn? 
Igår sket det sig helt med henne, såg henne hålla på med en killa framför mig på MIN fest, så bad henne dra åt helvete. 

isola: du kan ju söka in på uni långt bort om ett år
Ett år är fruktansvärt långt tid.

Krimson: Vet hur det är, vissa perioder går luften och viljan bara ur mig och då vill jag bara dö. Kan inte säga så mycket mer än att jag verkligen hoppas att det löser sig för dig, du är inte ensam!
<3

Knekten: Kan du inte gå till ungdomsmottagningen och prata med en psykolog typ?
Pratar med en läkare, men har så jävla svårt att öppna upp och vara ärlig med allt. Finner det enklare att vara anonym och ventilera på olika internetforum.