Aviseringar
Rensa alla

Anarkistat


Ämnesstartare

Leker bara med en tanke - är inte anarkist.

Men hur skulle ett land se ut som det blev anarkistat?
Alltså helt utan politiker vid makten osv.

Och anarkokapitalist.


   
Citera
Exner

Anarki och stat does not compute.


   
SvaraCitera

Gå under.

- - - - - - - - - - - - - - - - - Sammanslagning 1 - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om HELA världen anpassade sig skulle det kanske funka. I 20 minuter.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Slumpartad:

Om HELA världen anpassade sig skulle det kanske funka. I 20 minuter.

Ojdå, fast varför är det många som gillar anarkism?

Har en kompis som är riktig vänster-anarkist, vill väga vad andra tycker om anarkism 🙂


   
SvaraCitera

Slumpartad:

Gå under.


   
SvaraCitera

Colour Television:

Ojdå, fast varför är det många som gillar anarkism?

De lockas nog av tanken av det som anarkister menar är riktig frihet.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Pickaboo:

De lockas nog av tanken av det som anarkister menar är riktig frihet.

anarkokapitalistat då?


   
SvaraCitera

"xD"


   
SvaraCitera

Anarkokapitlistiskt samhälle skulle ändå "styras" av stora företag som är så överlägsna på marknaden inom sin bransch --> monopol.

Fler skulle vara sjuka, analfabeter och spädbarnsdödligheten skulle stiga. Klassskillnaderna skulle växa, vilket ger mer kriminalitet och mindre frihet.

Sedan undrar jag över konjunktursvängningar... om bara Sverige exempelvis var anarkistiskt och inte hade någon reporänta skulle vi få problem med gränsöverskridande handel (uppenbarligen även inom landet)


   
SvaraCitera

Tror det skulle gå skit, ungefär direkt.


   
SvaraCitera

Colour Television:

Ojdå, fast varför är det många som gillar anarkism?

Frihet och en värld där de smarta och välutbildade ej är de som styr och ställer.


   
SvaraCitera

Anarkister strävar efter ett samhälle utan stat, klasser och andra hierarkier mellan människor. Ett sådant kan säkert formas på flera olika sätt, och de flesta anarkister kan nog tänka sig många olika varianter och fokuserar därför mer på vad vi här idag kan göra för att föra oss närmare ett sådant samhälle.

Själv tilltalas jag mest utav den anarkosyndikalistiska skolan (i Sverige brukar man bara säga "syndikalistiska", ordet anarkosyndikalism är vanligare i t.ex. Spanien och många andra länder) som menar att arbetare ska organisera sig i basdemokratiska fackföreningar och tillsammans kämpa för makten på arbetsplatserna. Den lokala fackklubben på en arbetsplats blir då mer och mer en slags "råd" som bestämmer på den arbetsplatsen. Flera olika arbetsplatser inom en bransch sammankopplas i s.k. syndikat (t.ex. "byggsyndikatet"), och de olika syndikaten sammankopplas i en Lokal Samorganisation (LS) i staden eller stadsdelen, osv. Vi arbetare tar alltså makten underifrån och styr mer och mer av samhället lokalt ju mer vår makt på arbetsplatserna ökar och ju mer vi tar över från ledningen. Denna metod kan ju även användas utanför arbetsplatser genom att bilda råd i bostadsområden eller inom andra områden där det finns en maktkonflikt mellan de som äger och de som inte gör det.

I de arbetaruppror som skett i världen har ofta den här typ av råd på arbetsplatser och bostadsområden uppstått spontant. Några exempel är \"Sovjeterna\" under ryska revolutionen (som senare krossades av staten när bolsjevikerna tog makten), de autonoma arbetarråden i Italien på 70-talet och nu senast i många av de arabiska revolutionerna som skett under våren och fortfarande pågår, och även i Spanien och Grekland nu. Jag tror inte det är en slump att arbetarklassen ofta väljer att organisera sig på detta sätt, utan att det är för att det är den mest naturliga och icke-hierarkiska formen för en så stor klass att organisera sig i. Vår styrka är ju just att vi utgör en så enormt stor del av mänskligheten och att vi inte kan krossas genom att bara fängsla en liten grupp ledare. Det framtida kommunistiska/anarkistiska samhället kanske inte alls kommer att se ut på detta sättet, men den är ju åtminstone en möjlig modell för ett statslöst samhälle.


   
SvaraCitera

Colour Television:

anarkokapitalistat då?

Tror det finns extremt få anarkokapitalister, åtminstone här i Sverige. I princip vill man avskaffa staten men försvara den privata äganderätten. Hur det skulle se ut har jag ingen aning om; vem ska "erkänna" ditt ägande eller anspråk till ägande om det inte finns något styre? Det skulle bli ett våldsamt och korrupt samhälle i praktiken.

Sedan är det lite paradoxalt eftersom man vill avskaffa staten helt (staten=förtryck) men samtidigt ha en hierarkistisk ordning i samhället, vilket uppenbarligen också på ett eller annat sätt kan kopplas till förtryck på olika nivåer. Åtminstone för mig går anarkokapitalismen inte ihop. Det är lite som med de korkade nationalisterna, som vill bevara det som är "vårt", men paradoxalt nog hade "vårt" heller aldrig existerat om inte människor hade flyttat runt i världen innan.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Pickaboo:

Okey, jag tycker det låter som nyliberalism, fast jag är inte säker på det.

Rödingajäveln:

Bra förklaring, men det känns lite som om det blir en stat som blir anarkistiskt, så skulle det ändå bli maktkamp någonstans i röran och ... ja. Det kommer nog inte fungera alls.


   
SvaraCitera

Colour Television:

Okey, jag tycker det låter som nyliberalism, fast jag är inte säker på det.

nyliberalism är anarkokapitalism, och vice versa. visst, det finns väl gott om nyliberaler som snarare ser sig själva som förespråkare av någon slags nattväktarstat, men skillnaden är mer semantisk än praktisk.


   
SvaraCitera