Forumet - Använde våld mot min flickvän~ (Tänkande kring min erfarenhet + uppväxt)

Använde våld mot min flickvän~ (Tänkande kring min erfarenhet + uppväxt)

3341 0 49
Hej först och främst ska jag jag berätta lite angående mig och min bakgrund.

När jag var liten hände det 2 saker som förändra mitt liv ganska mycket... det första var när jag väldigt ung och gick på 1:an typ... jag blev väldigt arg på en annan unge som tog något från mig när vi spelade (med mening, han hade även innan gjort saker för att reta/irritera mig) något minns inte riktigt vad, jag puttade ner honom och sparka och sedan slog jag honom på huvudet och han skrek och jag slutade inte fören lärare/fritidslärare kom och stoppade... jag hade inte ångest över att jag hade gjort som jag gjort mot honom... men sedan efter någon timme och så börja jag ha ångest över allting, jag försökte tänka hela tiden på hur rätt det var egentligen till en början.. men sedan ju längre tiden gick så fick jag otrolig ångest.

Och sedan den andra saken som hände under min barndom vill jag inte ta upp och förklara men saken är att en person nära mig hamna i en olycka och jag upplevde och såg alltet hända.

Sedan all skada jag såg och vad som kunde hända med människor så snabbt. I mitt fall tänkte jag mycket på att ifall jag kunde skada en människa så hårt/brutalt att en person kunde bara förlora livet så som hände med upplevelse 2. (även ifall det inte var slagsmål eller någon annan som skadade personen i upplevelsenr2)

Och sedan flyttade vi till Sverige flytta till en ganska välkänd förort i centrala sverige. Det var nästan varje dag man hamna i någon konflikt som betydde 0. Den första handla om att jag inte visste ad jag tillhörde för religion eftersom nästan alla sa att dom var muslimer så tänkte jag "hmm då är jag kanske det också" och sa typ "vad är ni -: Muslimer - : jag är också det tror jag" för jag hade nästan ingen uppfattning alls, vet inte om det var jag som var efter/korkad men jag visste ärligt talat inte, haha.

Iaf.. under perioden jag levde och bodde i förorten med en kultur där man är van att hamna i bråk och tjafs och vanligt med bråk och slagsmål.
Även ifall jag var så ung så tänkte jag att det är så onödigt att hamna i bråk och skada sig pga saker som inte hade någon betydelse... Jag höll mig undan från allt sådant tjafs och bråk.. Dels för att jag tyckte att det var onödigt och jag ja feg vart jag nog också. Och efter en mindre tid var jag den kända som höll mig undan bråk och alla översittare var ofta på mig och försökte reta upp mig osv vilket jag tyckte var oerhört obehagligt då alla börja blanda och t.o.m blev hotad eftersom jag inte ville bråka eller tjafsa emot. Jag och mina vänner blev ofta t.o.m jagade av andras storebröder eftersom vi hade busat på något mindre sätt och någon hade berättat för någon osvosv... :o nu kommer jag kanske in på lite fel ämne men jag har aldrig gillat våld/tjafs och onödiga saker som man kan komma ifrån på ett sätt eller annat.

Vid vissa tillfälen har jag tyckt att jag borde ha gett någon på käften eller bara slagit sönder någon. Jag blev misshandlad för ett tag sedan på tunnelbanan av 2 personer + en tredje som höll uppe dörrarna och sedan switcha att slå mig medan den andra som höll upp dörrarna på tåget. Och vid detta tillfälle var min tjej med. Jag visste att dom även hade vänner utanför, och just då tänkte jag att jag låter dom få sitt (alltså slå mig och dra)... vilket dom gjorde, det enda jag gjorde var att jag skrek och sa "lägg av/det räcker" typ...

När dom hade gjort sitt så drog dom och jag och min tjej var kvar och jag hade misshandlats på riktigt för första gången.

Även idag tänker jag att jag borde ha bytt inställning och slagit tillbaka, även ifall jag tänkte väldigt mycket på tjejen att det kunde bli mycket värre ifall jag gjorde motstånd och deras vänner utanför skulle blanda sig. Så jag tänkte fine låt dom här få sitt och slå mig och sedan gå så det inte blir värre liksom. Men nu tänker jag väldigt mycket att jag borde slagit tillbaka så dom skulle kanske dragit eftersom jag stod emot och vi var på ett tåg som skulle rulla iväg. Men nu är det försent.

Iaf jag fick veta att min tjej tyckte att jag var feg och att jag inte kan skydda henne och att hon trodde typ att när jag skrek så bad jag om hjälp av henne att hon skulle skydda mig.
Nu känner jag att min mandom och jag som pojkvän inte duger till och att jag har väldigt "lågt värde" i min manlighet.

och nu på sistone jag och min flickvän har gått igenom ett helvete och vi har tillitsproblem osv.. hamnat i tjafs och gräl flera gånger men nu på sistone har jag börjat bli våldsam... senaste gången nu var det då hon vägra lämna mig ifred och inte lämna mitt hem, Jag putta,drog,drog i håret och slog bort hennes händer då hon tog tag i något för att jag inte skulle kunna putta henne ut liksom. Under detta tillfälle så kände jag bara att jag borde göra mera hon förtjänar det så jävligt mycket.

Men iaf det sluta med att hon låste in sig på toaletten och jag stod och skrek att hon skulle ut osv.. sedan lugna vi ner oss och sedan gick hon efter en lång stund på toaletten och prat och skrik mellan låst dörr.

Sedan på natten fick jag otrolig ångest över allt och bad om ursäkt osv.. jag blev skadad i samma skede men iaf så sa hon att jag är en sådan person som slår tjejer eftersom jag inte vågar slå killar.

Nu min fråga är: Är jag en sådan kille som troligen kommer misshandla sin flickvän i framtiden?
Barbienele:

Nu min fråga är: Är jag en sådan kille som troligen kommer misshandla sin flickvän i framtiden?


har du inget vett kvar innan för pannbenet så ja.

men eftersom att du verkar vara medveten om att det kan vara en risk så kanske du borde göra något åt det redan nu.
OF 5:

har du inget vett kvar innan för pannbenet så ja.

men eftersom att du verkar vara medveten om att det kan vara en risk så kanske du borde göra något åt det redan nu.


Mjo.... Men jag står inte ut med hennes närvaro ibland, vad fan ska man göra åt det? Hon respekterar liksom inte vad jag säger till henne eller ifall jag ber henne att lämna mig...
Barbienele:

Nu min fråga är: Är jag en sådan kille som troligen kommer misshandla sin flickvän i framtiden?


Du borde ta och söka hjälp, om du är orolig.
Fast först kanske låta din flickvän vara ifred, ta en paus eller gör slut. Du har ingen rätt att låta en annan människa leva i skräck. Det spelar ingen roll hur mycket ni älskar varandra. Om du upplever själv att du är en fara för andra är det bästa att göra något åt det.
Fast du verkar ju inte vara helt jävla lost om du nu faktiskt inser att du har ett problem, så det är ju faktiskt en ljusglimt i det hela.

Spana också in:

Barbienele:

Mjo.... Men jag står inte ut med hennes närvaro ibland, vad fan ska man göra åt det? Hon respekterar liksom inte vad jag säger till henne eller ifall jag ber henne att lämna mig...


Fast du har ju fortfarande ingen som helst rätt att bruka våld mot en annan människa, och speciellt inte någon som står dig nära och vill dig väl :s
Barbienele:

Nu känner jag att min mandom och jag som pojkvän inte duger till och att jag har väldigt "lågt värde" i min manlighet.


Jag tycker att det är modigare av dig att inte falla för något slags grupptryck och slåss och bråka.
Manligt eller inte. Skit i "manlighet". Vad fan är det?

Barbienele:

Under detta tillfälle så kände jag bara att jag borde göra mera hon förtjänar det så jävligt mycket.


Istället för att göra slut på henne borde du göra slut med henne.
Ert förhållande verkar ju inte vidare lyckat om ni slåss och hon trycker ner dig psykiskt.

Barbienele:

Nu min fråga är: Är jag en sådan kille som troligen kommer misshandla sin flickvän i framtiden?


Det kan endast du själv avgöra.
Vill du bli sådan?
smisk:

Fast du har ju fortfarande ingen som helst rätt att bruka våld mot en annan människa, och speciellt inte någon som står dig nära och vill dig väl :s


Jag tycker tyvärr att jag hade rätt till en gräns, och då menar jag försöka putta ut henne... men sedan med att jag slog bort hennes händer och att jag drog henne i håret var väll lite över gränsen.
Barbienele:

Jag tycker tyvärr att jag hade rätt till en gräns, och då menar jag försöka putta ut henne... men sedan med att jag slog bort hennes händer och att jag drog henne i håret var väll lite över gränsen.


Allt kan lösas med en konversation mellan två människor. Du är troligtvis större och starkare än henne, det är inte okej! Tycker du att hon beter sig olämpligt: GÅ DÄR IFRÅN! Var en större människa och strunta i hennes beteende, vänta istället på att hon ska lyssna på vad du har att säga istället för att bruka våld.
antrax:

Istället för att göra slut på henne borde du göra slut med henne.
Ert förhållande verkar ju inte vidare lyckat om ni slåss och hon trycker ner dig psykiskt.


Jo, flera har sagt så.. men jag har väll något fel.. Jag är osäker på mig själv och jag har så mycket känslor för henne men även känner jag att det enda LOGISKA är att lämna henne... dock har jag försökt, och alltid kommer vi tillbaka på ett eller annat sätt. Jag har något som en gräns för mig då jag vet att jag verkligen kan gå vidare och det är då hon säger till mig att det är slut.

Dock vet hon om det och hon har aldrig sagt det och hon kommer nog aldrig göra det heller.

antrax:

Jag tycker att det är modigare av dig att inte falla för något slags grupptryck och slåss och bråka.
Manligt eller inte. Skit i "manlighet". Vad fan är det?


Tjah, vissa ser det som feghet vissa ser det som bögigt ifall man inte gör det... osv osv bara att fråga av majoriteten i skol/gymnasie typ.

antrax:

Det kan endast du själv avgöra.
Vill du bli sådan?


Absolut inte.. det går emot mitt tänkande och princip.
smisk:

Du är troligtvis större och starkare än henne, det är inte okej! Tycker du att hon beter sig olämpligt: GÅ DÄR IFRÅN! Var en större människa och strunta i hennes beteende, vänta istället på att hon ska lyssna på vad du har att säga istället för att bruka våld.


Bra sagt. Dock var det inte så enkelt att gå därifrån eftersom det var mitt hus, och vi har ganska stränga regler över vilka som kan vara här osv... men jo indeed borde ändå låta allt vara en stund tills man kan föra en vanlig diskussion.

Nintendo:

[tard]


That's me :/
Barbienele:

men jag har väll något fel.


Nja, det är inte så ovanligt med destruktiva förhållanden.

Barbienele:

Jag har något som en gräns för mig då jag vet att jag verkligen kan gå vidare och det är då hon säger till mig att det är slut.


Dumheter.
Du är en egen individ, du kan bestämma själv.
Antingen stannar du i en, som du beskriver det, destruktiv relation som inte är bra för någon, eller så bryter ni upp och lär er något av det.

Barbienele:

Tjah, vissa ser det som feghet vissa ser det som bögigt ifall man inte gör det... osv osv bara att fråga av majoriteten i skol/gymnasie typ.


Jag vet vad jag själv tycker och står fast vid det. I det här fallet kanske du också borde göra det.
Att falla för grupptrycket när grupptrycket är en idiot är ju fegt om något.

Barbienele:

Absolut inte.. det går emot mitt tänkande och princip.


Då låter du bli att slåss. [smile]
antrax:

Dumheter.
Du är en egen individ, du kan bestämma själv.
Antingen stannar du i en, som du beskriver det, destruktiv relation som inte är bra för någon, eller så bryter ni upp och lär er något av det.


Jag tror inte att jag kan bestämma själv, kan bero på min uppväxt och mitt självförtroende/självtillit :o
Eller så är det här också bara en ursäkt :OOO

antrax:

Då låter du bli att slåss. [smile]


Mjah! [bigcheers]
Barbienele:

det enda jag gjorde var att jag skrek och sa "lägg av/det räcker" typ...


Tro det eller ej, men detta var det mest värdiga du kunde gjort i en sådan situation. Våld är aldrig en bra lösning, and this is fool proof.

Barbienele:

Iaf jag fick veta att min tjej tyckte att jag var feg och att jag inte kan skydda henne och att hon trodde typ att när jag skrek så bad jag om hjälp av henne att hon skulle skydda mig.


Din flickvän är uppenbarligen en idiot men idiotiska värderingar och du borde inte ha något med henne att göra över huvudtaget.


Barbienele:

då hon vägra lämna mig ifred och inte lämna mitt hem,


Respekt är A och O i alla slags relationer. Om hon inte kan respektera din integritet när du ber henne att gå, och provocerar dig till den grad att ni båda utövar fysiskt våld mot varandra så är ni båda lika skyldiga, inte bara du för att du är kille.
Råder dig att göra slut med den här personen så fort som möjligt.

Barbienele:

Nu känner jag att min mandom och jag som pojkvän inte duger till och att jag har väldigt "lågt värde" i min manlighet.


Det är inte manligt att slåss. Våld gör dig inte till man. Om man nu tvunget vill använda manlighet och kvinnlighet som begrepp för att beskriva hur vi bör bete oss mot varandra, så bör inga av dessa begrepp smutsas ner med våld.

I relationer skyddar man varandra. Man ger och man får. Det är inte en som ska ge, och den andra som ska få. Det är inte enbart din uppgift som pojkvän att skydda din tjej, ni delar båda på det ansvaret. Hon borde ha stöttat dig efter misshandeln snarare än att se ner på dig och tycka att du är svag. Att ta stryk är inte att vara svag, om hon inte kan inse det är hon som sagt en idiot.




Barbienele:

Jag tror inte att jag kan bestämma själv, kan bero på min uppväxt och mitt självförtroende/självtillit


Som antrax säger, man har alltid ett val. Dock kan det vara svårt att göra dessa val. Om du tvivlar på dig själv - skaffa bättre självförtroende, reflektera mer över dina handlingar och lär känna dig själv. Du verkar ju redan nu vara väldigt analytisk kring ditt beteende och dina beslut, söker efter svar till varför du gjort si och så. Det är jättebra. Skulle råda dig att ta kontakt med någon som har fler svar - en psykolog exempelvis.

Barbienele:

Nu min fråga är: Är jag en sådan kille som troligen kommer misshandla sin flickvän i framtiden?


Tyckte att OF 5 gav ett bra svar:
OF 5:

men eftersom att du verkar vara medveten om att det kan vara en risk så kanske du borde göra något åt det redan nu.


Om du är orolig över detta så ta tag i problemet och undersök vad man kan göra åt det. Prata med nån, medverka i gruppsamtal, vad som helst. Jättebra idé att dela dina tankar på ett sånthär forum t.ex.

Lycka till.
Barbienele:

Men jag står inte ut med hennes närvaro ibland, vad fan ska man göra åt det? Hon respekterar liksom inte vad jag säger till henne eller ifall jag ber henne att lämna mig...


gör slut. Det är nog kortsiktigt nödvändigt. Börja samtala med någon så att du kommer till insikten att en smäll på käften inte är lösningen när du känner att du hamnar i en sådan pressande position igen. Först då kommer du börja fungera bra i ett förhållande
Barbienele:

Hon respekterar liksom inte vad jag säger till henne eller ifall jag ber henne att lämna mig...


Då är hon ett dåligt sällskap för dig. Vissa människor passar inte för varandra utan att ändra sig. Två människor ska inte behöva ändra på sig för att gilla varandra, då är det en dålig parning. Sånt är livet.