Aviseringar
Rensa alla

Asatro / Fornnordisk mytologi / Forn sed


Ämnesstartare

Hej, finns det någon annan här som är intresserad av den förkristna religionen? Finns det några hedningar på UM?

Jag tillber de fornnordiska gudarna, och tycker mycket om de gamla myterna. Jag är medlem i en förening som heter Svenska Asatrosamfundet. Där finns det många olika uppfattningar på hur man ska tolka de gamla myterna, hur man kan leva ut seden osv.


   
Citera
sincan

[blush]


   
SvaraCitera

jorå


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jag blir dock sur när rasister och nazister använder fornnordiska symboler för sina syften, som t ex Mjölner. Eller typ mc-knuttar som tatuerar in Oden eller något, utan att veta vad han egentligen står för...


   
SvaraCitera
Exner

   
SvaraCitera

Har en granne som firar midvinterblot varge år[wink], de offrar ett gris eller får huvud vid en gammal dommarring sen sitter de och supper till soluppgången[bigcheers]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Exner:

Här är Opus Magna i ämnet:

http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=363944%2FID

Tack för tipset ^^


   
SvaraCitera

Jag är intresserad av allt som går under benämningen förkristet, som för mig är synonymt med polyteistiska religioner. Jag är övertygad om att vi skulle känna en större frihet och samhörighet, om vi istället för att söka mening i monoteistiska religioner gör det i polyteistiska dito. Varför? Jo, därför att polyteistiska religioner är mer flytande. Stöter man på ett nytt fenomen så konstruerar man nya gudar för att förklara fenomenet. En annan anledning till att jag känner mig mer trakterad till polyteistiska religioner snarare än monoteistiska är att de oftast sätter naturen i fokus snarare än något översinnligt som vi egentligen inte kan uppleva via våra sinnen. Det innebär att det man i så fall tror på i någon mån är jordbundet och alltså inte totalt ofelbart, perfekt och rättvist.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hovnarren:

Jo, därför att polyteistiska religioner är mer flytande. Stöter man på ett nytt fenomen så konstruerar man nya gudar för att förklara fenomenet. En annan anledning till att jag känner mig mer trakterad till polyteistiska religioner snarare än monoteistiska är att de oftast sätter naturen i fokus(...)

Jag skulle kunna kalla mig "extrem polyteist" i vissa fall, för även om bara aktivt dyrkar de fornnordiska så kan jag tänka mig att en mängd andra gudar existerar. Om det redan finns asar, vaner och alver, vem är jag att säga att de är mer verkliga än de olympiska gudarna eller shintoismens kami?

Just det där med att konstruera nya gudar har jag tänkt på... Finns det en trafikgud? Elektriska apparater? Jag diskuterade frågan lite med några andra hedningar jag känner, och vi kom fram till att Tors roll som åskgud kan nog sträcka sig till andra elektriska saker och strömavbrott.

Jag har hört att romarna, i rädsla för att förarga de gudar som inte aktivt hyllades, byggde en staty till "den namnlöse guden". Dvs alla gudar som de inte kände till.


   
SvaraCitera

Lanina:

Om det redan finns asar, vaner och alver, vem är jag att säga att de är mer verkliga än de olympiska gudarna eller shintoismens kami?

Varför håller då fornnordisk mytologi och sed mer kärt än romersk mytologi och sed? På vilken basis väljer du att vända dig mot vaner och asar i ditt andliga sökande? Jag kan tycka att det rent logiskt blir meningslöst att aktivt tillbe vissa gudar, när det finns andra som är minst lika verkliga.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Hovnarren:

Varför håller då fornnordisk mytologi och sed mer kärt än romersk mytologi och sed? På vilken basis väljer du att vända dig mot vaner och asar i ditt andliga sökande? Jag kan tycka att det rent logiskt blir meningslöst att aktivt tillbe vissa gudar, när det finns andra som är minst lika verkliga.

Jag håller med den världsbild som finns i den fornnordiska mytologin: flera världar, som kommer att återuppstå när de går under, gudarna styrs även de av ödet. Dessutom är asarna och vanerna mest bekanta för mig, och de som jag känner mest samhörighet med helt enkelt.

När jag som agnostisk tänkte att det kanske inte skadar att be, om man inte sätter något namn på det, så tänkte jag att det som kanske fanns skulle plocka upp det. Men allt eftersom började jag först omedvetet, sedan mer och mer medvetet sätta namn som på det. Det var Tor jag tillbad när jag var ute på havet och det stormade, det var Freja jag bad om kärlek, även om jag ibland har vänt mig till Morfeus och diverse djurgudar.


   
SvaraCitera

Jo, är väldigt intresserad. Eller blivit, då mamma och familj åker på medeltidsmarknader och kan typ.. allt. (De ska gifta sig på medeltidens vis senare i år.)

Dessutom är asatron ju en stor del av svensk historia, vilket gör den intressant.


   
SvaraCitera

Tråden låst på grund av inaktivitet


   
SvaraCitera