Forumet - Att använda "en" som opersonligt pronomen.

Att använda "en" som opersonligt pronomen.

1509 0 37
Pratade med en UM:are som inte riktigt ansåg att en kan använda ordet en som en könsneutral synonym till man. Vi var dock inte inom ramen för vad tråden handlade om så vi kanske kan fortsätta här, eller nåt.

Är ordet en okej att använda istället för ordet man?

Spana också in:

Exner:

http://www.tffr.org/articles/olauspetrisdr.htm


"En domare skall först besinna, att han är en Guds befallningsman, och det ämbete han förer, det hörer Gudi till, och icke honom själv"

Där används det väl för inte som ett opersonligt pronomen, eller? Och det är kanske inte så relevant att jämföra den svenska vi talar/skriver idag med den som talades/skrevs för mer än 400 år sedan.

Sedan så var inte frågan vad som var korrekt, utan mer: "Om en ska använda ett opersonligt pronomen som är könsneutralt, då det faktiskt finns personer som finner att ordet "man" inte är det, skulle ordet en fungera då? Om inte, vilket ord bör en använda?"
Handlar det om ordet "man" som allmän synonym för folk i allmänhet, som i "kan man göra så?" Det har jag aldrig tänkt på, men spontant borde det inte ha så stor betydelse: folk tänker ju inte på att det ordet har något med kön att göra, i sammanhanget är ordet redan avkönat just därför, så det har ingen skadlig verkan.

Men visst kan man/du använda man om man/du vill. Annars kan man/du trots allt undvika att använda man i den betydelsen helt. Det finns ju synonymer (som i nyss skrivna meningar <-). Men det var en intressant tanke! Jag har aldrig tänkt på att "man" i den betydelsen har något med kön att göra.
Ensamvargen:

Nej, jag tycker man borde använda... (Du röstade på detta alternativ)


Klistrar in då:

Om man nu ska fåna sig och ge sig in i den dansen är min syn denna:

Har funderat på detta och sett vissa använda sig av alternativet "en", men detta tilltalar mig inte alls, då mina associationer till detta inte är direkt positiva. När det då inte står några fler alternativ till buds får man (jaja) börja fundera på just genusaspekten och efter detta kommer åtminstone jag fram till att begreppet "man" kan vara en spik mot både "män" och "kvinnor". Kvinnor för att mannen som vanligt upplevs som normen, män för att de inte har något särskilt begrepp, utan benämningen för dessa är densamma som "människa", vilket skulle kunna ses som ett osynliggörande. Eftersom begreppet sålunda är en känga åt "båda hållen", så att säga, känner jag att jag tills vidare tryggt kan använda mig av det.

Dessutom tycker jag att man kan välja sina strider och ser man det som ett problem kan någon (titta, ett utmärkt exempel på ett fullgott ersättningsord i sammanhanget) med åtminstone någotsånär mycket språkbegåvning utan vidare kringgå problemet.
Nachac:

Klistrar in då:


jag svarade iofs på det i tråden, men exner kanske raderade. :'/

Nachac:

män för att de inte har något särskilt begrepp, utan benämningen för dessa är densamma som "människa", vilket skulle kunna ses som ett osynliggörande


Eller så kan en se det som att mansnormen blir ännu mer befäst. Och det skulle kunna gå att applicera direkt på "man" då det också används för obestämda grupper/personer och sålunda också kan ses som osynliggörande.

Nachac:

Dessutom tycker jag att man kan välja sina strider och ser man det som ett problem kan någon (titta, ett utmärkt exempel på ett fullgott ersättningsord i sammanhanget) med åtminstone någotsånär mycket språkbegåvning utan vidare kringgå problemet


Klart att någon kan säga att någon är bättre än alla andra på språk, men då kanske någon inte är speciellt hänsynsfull. Och det går att formulera sig så att det blir överflödigt med ett pronomen.

Sedan så ser det asskumt ut att sätta ett annat opersonligt pronomen i ditt exempel:

...ser man det som ett problem kan man med åtminstone någotsånär mycket språkbegåvning ...

elverpigen:

det är väl bara en dialektal avvikelse för "man"


Tydligen är det feeeeeel, men ja, det används i vissa dialekter.