Forumet - Att stå på scen

Att stå på scen

142 0 21
Det är ju det som är charmen med lajvmusik. När strängen går av och man fortsätter lira skrattandes, eller när man frågar publiken vilken tonart låten går i och glömmer av texten [y]

Kanske inte lika charmigt om det är på Stadsteatern och folk är där för att enbart njuta av musiken. Men är folk där för att ha trevligt är det bara kul. Dessutom händer detta ytters sällan.

Du har inget att oroa dig över! [smile]

Spana också in:

GoodbyeKitty:

Mina nerver börjar ge sig till känna. På lördag ska jag vara med och spela på en fest, har aldrig gjort det förut. Jag spelar the guitar. Fi fan, tänk om en sträng går eller jag trillar av stolen eller är för full eller vad fan som helst. As-nervös.


Man tänker alltid mer och bekymmrar sig om saker i onödan. Man ska försöka vara positiv och om något ändå skulle gå fel "So what!" man lär sig av sina misstag och jag har varit med om en massa sådana här saker. En gång när jag spelade gitarr akustiskt och det var andra som skulle sjunga till det så lossnade plötsligt en sträng, jag tänkte att det är itne så farligt så jag frotsatte spela (det lät inte lika bra men jag gjorde det bästa av det) sedan lossnade en till sträng så jag fick komma på lite nya ackord o.s.v. medan jag spelade.

Så om det skulle gå fel så är det bara vila, ta nya tag och försöka göra det bättre nästa gång.
Shackleby:

Hur gick det?


Jo, det gick bra, men det var jäkligt nervöst! Jag höll på att krevera för precis när vi skulle gå på så hittade jag inte mitt favvoplektrum... Men det är så tunt så jag kände det inte i fickan, höhö. Well. Folk kastade inte tomater i alla fall. [rolleyes]