Forumet - Att veta/inte veta vad man vill? Hur tänker du?

Att veta/inte veta vad man vill? Hur tänker du?

1045 0 24
Ganska ofta tänker jag på vad jag vill och inte vill. Ibland är det jättelätt att veta både vad och varför jag vill det, men ibland händer det ju också att ett sug kommer efter något som inte har någon bra förklaring, och då undrar jag hur ni tänker!

Nu tänker på allt från val av utbildning/yrke till tankar kring inköp som är mer eller mindre nödvändiga... osv.

Personligen har jag t.ex. senaste tiden varit sugen på att köpa en digital systemkamera. Men inte utan att en del av mig ifrågasätter om det är nödvändigt, och om jag kommer orka lära mig alla funktioner och sådant, och om det isåfall är någon mening att köpa en överhuvudtaget?

Men vad gör du när en situation uppstår där du vill (ha) något, men inte kan övertyga dig själv helt om det är värt det?

Image
Tobbish:

Men vad gör du när en situation uppstår där du vill (ha) något, men inte kan övertyga dig själv helt om det är värt det?


Jag har aldrig stött på det problemet. Jag är alltid bombsäker på min sak. Allt eller inget, jag velar inte fram och tillbaks.. Antingen eller! [smile]
Tobbish:

Ganska ofta tänker jag på vad jag vill och inte vill.


jag tror inte att jag varit 100% säker på något beslut i hela mitt liv. Velar alltid som satan för jag VET BARA INTE VAD SOM KÄNNS RÄTT.

Antar att vissa bara är så. Men man får väl välja de som känns "mest bäst" .. .typ

Spana också in:

S3ON:

Jag har aldrig stött på det problemet. Jag är alltid bombsäker på min sak. Allt eller inget, jag velar inte fram och tillbaks.. Antingen eller![smile]


Måste vara enkelt! Betyder det att du oftast blir nöjd också? Eller händer det även att du blir missnöjd med beslut du varit säkra på?

Fingerprints:

jag tror inte att jag varit 100% säker på något beslut i hela mitt liv. Velar alltid som satan för jag VET BARA INTE VAD SOM KÄNNS RÄTT.

Antar att vissa bara är så. Men man får väl välja de som känns "mest bäst" .. .typ


Känner igen det där. Jag har halkat hit och dit, jag visste inte vad jag ville läsa på gymnasiet, så jag sökte en gymnasieskola som inte ens var byggd när ansökningarna skulle in... och så har det blivit med jobb också... bara halkat in. Det har aldrig funnits något "Åh, det här vill jag, go for it!"

Ambivalent som få...!

Dan_the_ironman:

är så med utbildning, vill bo kvar i uppsala av någon jävla anledning men vill läsa juridik, känns som att man riskerar mycket genom att stanna kvar i uppsala men känns så jävla trist att flytta


Kan tänka mig! Det är ju som med vissa saker, svårt att ha kvar kakan och äta den...

Har också funderat i sådana banor. Nu jobbar jag, tjänar pengar och så... men om jag skulle få för mig att studera, då måste jag troligtvis sälja lägenheten och kanske flytta någonstans dit jag inte vill...

Nu känns inte studier speciellt lockande, men... ja, det är ändå saker som håller mig kvar, samtidigt som delar av mig vill bort. Usch och fy...

kachin:

mmmmmm kan också vara velig
tror man hakar upp sig för mycket på att allt ska bli så bra som möjligt, man är för seriös
nya motton man kan ta till sig som ev hjälp:
shit the same
just do it <3
livin' on the edge
YOLO (äh jag köper gurka idag istället för paprika, YOLO)
hmm kommer inte på mer just nu


Ja, försöker tänka lite mer så! Men samtidigt... det är svårt att stänga av den "tänkande" sidan. Och det skulle bli hemskt dyrt om jag skulle köpa de saker jag får lust att köpa ibland, t.ex.

Men försöker att vara mer av en "Yes man" än jag varit tidigare. Dock handlar ju även det om att kunna säga nej till saker...

Håhåjaja! Men ja, det känns ju oftast rätt att gå känslan tillmötes, även om det kan kännas knepigt om man inte är säker på var den kommer ifrån.
Tobbish:

Men vad gör du när en situation uppstår där du vill (ha) något, men inte kan övertyga dig själv helt om det är värt det?


När det gäller köp genomför jag det helt enkelt inte om jag är osäker. Ska jag spendera pengar vill jag vara säker på att det är något jag faktiskt kommer använda/ha glädje av på ett eller annat sätt.

När det gäller annat är det lite beroende på situationen, har kastat mig in i saker som kanske inte gett mig särskilt mycket i slutändan ändå, men vafalls, så länge det inte är en fråga om liv eller död eller något annat åt det hållet är man ju en erfarenhet rikare iaf. Kul att vara med om saker osv.
Inköp av meteriella ting är oftast enkelt att avgöra. För det mesta handlar det om ekonomin, både långsiktig och kortsiktig. Är för det mesta lätt att avgöra om jag har råd att avsätta stålar till nåt och ändå vara safe för enöverskådlig framtid.

Beslut som utbildning, resor och grejer som jag kan/ska göra brukar också vara ganska lätt. Är ofta bekvämt medveten om att "det löser sig", även om min nuvarande livssituation är ganska så jävla jobbig.

Vad gäller människor är det assvårt. Så. Stannar hemma.
När det handlar om inköp osv så tycker jag oftast att det blir ekonomin som avgör.. Men samtidigt vet man ju inte om det kommer vara värt pengarna osv. Men om man ser något man vill ha så kan man vänta en vecka eller nåt och om man fortfarande känner att det är nödvändigt så kan man köpa det tycker jag. Sen lär man sig av sina misstag också, förhoppningsvis, så då kanske man kommer ihåg vilka skor man faktiskt inte kommer använda osv.

När det handlar om andra saker, som livsval så gäller det nog bara att prova. Jag pluggade ett år åt "fel håll" men har hittat rätt nu (tror jag). Man vet ju inte om man inte provar liksom. Sen är det inte fel att ta hjälp av andra och erkänna att man är velig. Man kanske får en klarare bild om någon säger "Ja, men det skulle passa dig precis", eller "Jaha, ja.. men har du tänkt på det här och det här?" Jag löser nog de flesta velproblem genom att prata med familj och vänner. Men sen måste man ju självklart lita till sig själv också.. fast ibland känner andra oss bättre än vad vi själva gör [cute]