Forumet - Behöver hjälp med ett distansförhållande!

Behöver hjälp med ett distansförhållande!

342 0 15
Hej!

Jag har träffat en tjej som bor 16 mil från mig och mina känslor är jättestarka för henne, har aldrig känt så här för en tjej förut.
Vi pratade och så där i 1 år ungefär innan vi träffades. Efter det har vi träffats 3 gånger.
Hon var här från i onsdags till idag, och då vände allting.
I onsdags kväll berättade hon för mig (vilket jag kanske var lite medveten om) att hon ska satsa på skolan och basketen.
Hon ska plugga juridik (hon behöver ha bra betyg) och hon har bestämt med laget att de ska satsa jättemycket och ha 1-2 matcher per helg plus alla träningar.
Jag blev såklart jätteledsen när hon berättade det här och låg och grät med henne i sängen hur länge som helst.

Jag är 18, hon är 17 och jag hoppas att jag snart fixar körkort.
Så nu behöver jag ER hjälp med att lösa det här, minsta lilla hjälp skulle jag uppskatta hur mycket som helst!

Tack!

Spana också in:

Niiklas:

Så nu behöver jag ER hjälp med att lösa det här, minsta lilla hjälp skulle jag uppskatta hur mycket som helst!

Tack!


Distansförhållande är jättesvårt, har försökt en gång, men det funka inte. Dock så är jag bara 15.

Kan man inte träffas några ggr i veckan har jag svårt att tro att det kmr funka. Men alla är ju inte lika dana ;)
SAmini:

Distansförhållande är jättesvårt


Nja inte enligt mig riktigt [smile]Jag och min kille har varit ihop i 8 snart 9mån och han är min första han bort 3-4 timmars tåg resa ifrån mig [sad] Men vi gjorde så iaf att man åkte varanan helg och nu på sommaren bor jag hos honom [smile] Han är 18 jag är 15 [smile]
Suri:

Nja inte enligt mig riktigt [smile]Jag och min kille har varit ihop i 8 snart 9mån och han är min första han bort 3-4 timmars tåg resa ifrån mig [sad] Men vi gjorde så iaf att man åkte varanan helg och nu på sommaren bor jag hos honom [smile] Han är 18 jag är 15 [smile]


Låter exakt som mig och mitt ex[surprised]
Det gick åt skogen i slutändan, kanske delvis pga avståndet. Men jag har svårt att se att det skulle fungerat även om vi hade bott i samma stad.

Problemet med distansförhållanden, som jag ser det, är att det finns ingen direkt spontanitet. Man måste alltid planera när man ska träffas, och man är liksom bunden till det på ett sätt som inte finns när man bor nära varandra. Man kan träffas närsomhelst utan planering, hitta på grejer, det blir så mycket lättare allting.
Suri:

Ja det är ju sant det gör det jobbigt [sad] Men jag kommer ju försöka flytta hitt så att jag slipper alla problem [smile]
Varför funkade inte ditt?


Jadu, vi orkade väl inte vara upptagna på varsitt håll och hela tiden sakna varandra men ändå inte kunna ses när vi ville. Men till största delen fungerade det inte därför att hon inte klarade av ett förhållande, hon var deprimerad och självskadebeteende och personlighetsstörning osv. Men fan som jag älskade henne...[sad]
Suri:

ååå vad tråkigt! Men liksom bestämde ni tillsammans att det var bäst eller vad?


Nej absolut inte. En dag åkte hon till en annan kille som bodde ungefär mitt emellan oss och var otrogen, sen ringde hon och gjorde slut. Men men, sånt är livet, man lär sig av sina misstag också.
Suri:

Fan vad dåligt av henne! Vara otrogen tycker jag är nog det sämsta som finns


Ja verkligen. Hennes officiella ursäkt var ju "jag är inte kär längre, tack o hej[smile]" ungefär. Men jag är rätt övertygad om att det fanns X antal andra faktorer som spelade in också. Det lär jag aldrig få reda på, men allt det där är förbi nu, jag har väl lärt mig leva med det, och jag har ingen kontakt med henne längre heller. På eget initiativ, vissa känslor kommer ju alltid att finnas kvar, och jag vill inte hålla på och rota i det och börja må dåligt över det igen. Och nu ska jag inte sno tråden här heller[blush]