Forumet - Behöver hjälp med livet.

Behöver hjälp med livet.

835 1 4
yo! 

Y

Jag är 14 år och biologiskt tjej, jag vet inte vad jag känner mig som dock. Brukar uttrycka mig själv som 'gender fluid' Sedan jag var ungefär 11,5 har jag hanterat ångest och depression ( ligger på 10/10 på båda. ) och alltså jag vet inte. Har byggt upp så mycket men nu är allt påväg att rasa.Jag orkar inte och jag vill inte.Mina gamla behov för att skära kommer tillbaka..Jag skärde i fucking två år och kunde sluta..När jag gjorde det var det extravagant. Minst 100 snitt varje gång. En gång skrev jag 'HJÄLP' över hela bröstkorgen.Aja, sånt slutade jag med. Igår kväll så bröt jag ihop . Jag återvände. Skärde.Jag darrade och grät.Jag har blivit mobbad i 6 år, inget som fortfarande håller på så mycket, men orden sitter på min hjärna. En av mina närmaste vänner ljög hela tiden för mig och hatade mig egentligen.Mitt ex / bästa vän låter mig inte prata med andra människor. Hon betyder jättemycket för mig men hon låser fast mig..Ugh.Jag har tid hos bup imorgon där jag ska få ta ett borderline test, sedan ska jag äntligen gå tillbaka till en psykolog.Jag rymde för ett tag sedan ifrån min pappa, hem till min mamma. Nu bor jag här, och det är iallafall skönt eftersom pappa var störd.. Skrek över allt möjligt, alkis. Minns en gång då jag skulle sova borta, så ringde han mig 2 på natten och skrek att jag skulle gå hem.Jag blev behandlad som rent skit.
Aja. Just nu har jag också ett extremt behov för att tappa vikt. Jag är 1,66 och väger ca 50 kg. Det är för mycket.Jag är kär i en tjej, vet att hon är kär i mig.Men hon har en flickvän och jag har mitt ex.Alltså, jag vet inte var jag vill komma med det här.Mest så vill jag bara vara en normal människa, japan och konvent inriktad, göra cosplays, tattuera och bli magiker.Mina framtidsplaner är fina, men jag vet inte om jag orkar leva så länge till.Jag har redan försökt ta livet av mig en gång,Det var natt och jag satt på en väg. Satt där i ungefär en halvtimme men ingen bil kom. 
Ugh, det blir värre o värre för varje dag, h jä lp

Du borde prata med din vän och fråga varför hon inte låter dig prata med andra människor. Ingen annan människa ska kunna bestämma sådant över/åt dig. Om hon inte kan börja behandla dig som en jämlike, så kanske du ska fundera över om du ens ska ha någon relation med henne? Det är lätt att fastna i relationer som är skadliga för en, dels för att det är så svårt att ta sig ur den och man kanske är rädd för att bli helt ensam. Men efter ett tag då man tagit sig ifrån det, så kan man tendera att fråga sig själv "Varför gjorde jag det inte tidigare?" och istället älta över hur mycket tid man kastat bort på att må dåligt inom någon form av relation. Ju mer tiden går, desto mer fast blir man. Det är upp till dig, då det är ditt liv med dina val. Men som sagt, kan hon inte behandla dig rätt, så kanske du borde fundera lite? 

Du måste våga berätta för psykologen att du gått tillbaka till ditt skadebeteende, så att du får hjälp att stoppa det. Ta även upp din tankar kring din vikt, så att det inte går utför. Jag kan utan att ha sett dig, säga att du inte väger inte för mycket. Om man väljer att titta på BMI(vilket iofs ofta kan vara vilseledande) så ligger du istället på gränsen till underviktig, dvs det motsatta till vad din hjärna tror. 

Hoppas på att det går bra hos BUP. Ta hand om dig.

Jag har också mycket ångest och varit nere, verkligen jättejätte nere, dock inte depression diagnos.  Jag skär mig inte, men tänkt göra det mååååånga gånger. De är förjävligt med ångest och allt de och särskilt när ingen annan ser det. Du har ju varit stark om du blivit mobbad så länge, svin är vad de är. Och självmord ska du inte försöka en ända gång till, tänk på din familj och alla som älskar dig! Det är svårt att se de människorna men de finns där, för dig. Tänk på din framtid, allt kommer bli lättare och tänk vad du klarar i livet sen då, när du blivit stark! Om du vill prata så hittar du mig. Och ännu, jag ser ner på mig hela tiden, hittar ständigt nya fel och det är väldigt jobbigt.  Ta hand om dig

Vill bara börja emd att säga att jag tycker de är grymt av dig att kunna ta dig ur ett självskadande inte bara en men flera gånger tycker jag visar på en grym inre styrka du har.

Du måste bryta med dit ex helt den relation som verkar vara nu är itne värdig dig eller någon annan. Visst kan det vara svårt att stå ensam och ha massa tankar. Men du har redan en kontakt med psykolog, utnyttja det.

Våga, Försök verkligen att hitta den där styrkan du hade när du slutade självskada och berätta för psykologen om hur det har varit och hur det är nu.

Spana också in:

vet att det kan vara svårt att förstå, men din relation med ditt ex är skadlig och du bör ge henne ett ultimatum, antingen så ändrar hon på sig (men ta inte hennes ord för det, låt hennes agerande tala) eller så bör du bryta er vänskap helt. Annars så tycker jag att du är stark som har klarat dig igenom så mycket, och det bästa råd jag har för dig är det otroligt smöriga "det blir bättre". För det blir det faktiskt. Alla människor som har gjort dig ont, alla som håller tillbaka dig, kommer att försvinna ur ditt liv, bara du vågar säga nej. Och du kommer istället att hitta människor som bryr sig, och som kommer göra ditt liv underbart. Tro någon som också ville ge upp, det blir faktiskt bättre.