Forumet - Behöver pojkar verkligen en fadersfigur under uppväxten?

Behöver pojkar verkligen en fadersfigur under uppväxten?

4204 2 50
Finns det några belägg för att dessa pojkar blir våldsamma och kriminella annars? Forskare som har bedrivit studier och sett dåliga resultat etc? 

Vad tycker du? 

Behöver pojkar verkligen en fadersfigur under uppväxten?

Spana också in:

Jag skulle säga att alla barn behöver bra föräldrar, vilket kön de har är inte så viktigt.
Dock tror jag att man ofta ser det som att mannen är en viktig roll i föräldraskapet, men det handlar egentligen inte om att det är en man utan att personen i fråga bär ett "manligt ansvar". 

Män förväntas ta hand om teknikaliteter, ekonomi, svåra beslut och husets regler.
Jag tror att det är nyttigt för barn/ungdomar att exponeras för dessa saker, MEN inget säger att det behöver göras av en man.
Vet inte, men jag har en killkompis som övergavs av sin pappa när han var liten och han har aldrig haft en fadersfigur. Han har bara vuxit upp med sin mor och storasyster, och inte haft nån man i sitt liv som har kunnat agera som en slags "förebild". Han är typ den snällaste, varmaste, omtänksammaste människan som finns och han är INTE kriminell, långt ifrån, haha.

S3ON: Nej
Nej, den bilden kommer från uppfattningen att ett barn ska anpassa sig till en könsroll och därför behöver en förebild för hur man gör (iofsg ett tecken på att den inte är medfödd, för övrigt). 

Om det nu skulle stämma att män utan fadersfigur skulle bli kriminella lättare, så beror det ju på samhället som lär dem att det är deras far de ska ta efter och att det är meningen att de därför ska känna sig vilsna utan en far. Jag har å andra sidan läst att faderlösa män är en av anledningarna till varför män numera är mindre rädda för att visa känslor och krama andra män och ha tjejkompisar nu än före 1970-talet, då ogifta ensamstående mödrar blev vardag. 

Visst kan barn också behöva omge sig med vuxna av alla kön för att lära sig att umgås naturligt med alla kön enligt devisen att man kan bli rädd för det som är främmande, men det är inte exklusivt för kön utan gäller alla variationer av människor. 

S3ON: Annat, nämligen:
osäker. det beror på vad man får ut av denna "fadersfigur". är det en samhällskonstruerad känsroll man vill att han ska vara en förebild för? eller är det endast det faktum att han är en biologisk man?

om det handlar om tillhörighet (som människan vill känna i allmänhet) och om man anser att kön är en sådan sak man vill känna tillhörighet med, så kan det vara en bra sak. men jag tror inte att det är nödvändigt för en bra uppfostran eller uppväxt, man kan fortfarande ha det tryggt. jag tror det har med inställning och attityder hos omgivningen att göra också.
Jag vet inte om det är så att det just måste vara ett måste. Men barnet skulle kanske sakna att ha en sådan, framförallt om många vänner och klasskamraterna har pappor att vända sig till.

På en förskola jag vikarierade på, gick ett barn som inte hade en pappa som tog hand om honom. Liten grabb på 3-4 år. Han hade sin mamma. Det barnet var väldigt sällskaplig mot mig, ville sitta i knät mycket och ville att jag skulle rita och spela spel med honom. Han kallade mig även för pappa vid tilltal.