Forumet - Bekymmersfritt bekymmer

Bekymmersfritt bekymmer

120 0 35
Har märkt några konstiga saker, har inte direkt tänkt på dem så mycket då jag har andra bekymmer som tar prioritet hela tiden. Men men, någon kanske kan relatera eller vet vad det är.

I verkligheten är jag trevlig, ganska tystlåten när jag inte behöver snacka, tänker mycket och faktiskt väldigt moralisk. Ofta när något händer som folk tycker är sjukt, läskigt eller you-name-it så brukar jag svara och imiterar mig till en likvärdig version av deras reaktion för att de inte ska "märka något". Den enda del av mig som tycker att det är läskigt är troligtvis den delen som tänker scenariot om det skulle hända mig själv eller någon närstående.

Jag brukar även kunna ha baktankar med allting jag säger bara för att det ska ge den bästa slutprodukten. Jag brukar sällan ljuga, snarare så att jag talar sanning för ofta. Även det överdrivna sanningstalandet gör jag för någon baktanke för att jag vill att motparten ska inta en speciell syn. Men ändå brukar jag kunna ljuga indirekt genom att välja mina ord väl om det gäller något för att undvika en personlig förlust, så att jag kan göra det utan dåligt samvete.

När jag går förbi någon som gjort illa sig så är jag rädd för att jag ska skratta så att det syns. Så jag måste fokusera på att det inte ska hända. Jag är rädd för att gå på begravningar för att folk inte ska märka min reaktion, fast det är personer jag gillar och har respekt för.
Skäms faktiskt över detta när det uppstår. Det konstiga är att jag skäms för det på grund av att jag vet att samma saker händer/kan hända för mig själv, inte på grund av att det är "fel".

Det kontradiktoriska/paradoxala med det hela är att jag ändå är moraliskt över många andra, talar mer om problem och sådant än många andra, känner dåligt samvete över småsaker. Som att jag kan få dåligt samvete om jag råkar döda en insekt eller om jag inte lämnar igen en obetydlig sak. Där är det helt plötsligt åt andra hållet.

Någon som känner igen sig?
ennie:

du behöver bara hänga mer med folk


Förstår inte var du drog upp det där från någonstans, vilka personer tror du observationerna har uppstått ifrån?
Det där skrev du bara för att du vill ha en rationell förklaring på varför mitt undermedvetna beteende är som det är. Ingen person som hänger med andra kan vara så... är hur du vill att det ska vara.
sylar:

undermedvetna beteende är som det är. Ingen person som hänger med andra kan vara så... är hur du vill att det ska vara.


fel. det är inget speciellt eller hemskt med hur du beter dig menar jag.

sylar:

moraliskt över många andra,


äckligt sagt.......

sylar:

Någon som känner igen sig?


lite. mest i det att jag kan få dåligt samvete över småsaker, och det stör mig lite. du skrev inte så mycket om det, men ja.

Spana också in:

ennie:

äckligt sagt.......


Varför? Jag besitter en mycket högre moral än de flesta personer för att jag gör det. Precis som en bra muskelbyggare stolt kan säga att denne har större biceps än de flesta.

ennie:

lite. mest i det att jag kan få dåligt samvete över småsaker, och det stör mig lite. du skrev inte så mycket om det, men ja.


Ja, det förstår jag. Men går du ena sekunden från att vara demi-psykopat till att sedan få dåligt samvete över småpettiser?
sylar:

Varför? Jag besitter en mycket högre moral än de flesta personer för att jag gör det. Precis som en bra muskelbyggare stolt kan säga att denne har större biceps än de flesta.


lägre också enligt dig själv? men tycker inte att man kan mäta moral på en skala, det är bara dumt. ville klaga på det.

sylar:

Ja, det förstår jag. Men går du ena sekunden från att vara demi-psykopat till att sedan få dåligt samvete över småpettiser?


nja, har varit sån ganska mycket faktiskt men tycker att jag jobbat bort det nu.
ennie:

lägre också enligt dig själv? men tycker inte att man kan mäta moral på en skala, det är bara dumt. ville klaga på det.


Lite så, fast det är olika sidor av moralen. Att gå och sno en cykel är omoraliskt och det skulle jag inte göra. Men att låtsas känna medlidande för att de inte ska se igenom mig i andra situtationer är inte omoraliskt.

ennie:

nja, har varit sån ganska mycket faktiskt men tycker att jag jobbat bort det nu.


Det värsta är att det är en undermedveten sak som jag inte märker. Alldeles som jag omedvetet döljer intentioner och spelar rollspel för att jag inte ska upptäckas för den jag är.
ennie:

är du kanske lite annorlunda


Annorlunda är jag definitivt, fast av andra skäl än de jag tagit upp i tråden. Men dessa saker känns så kontradiktoriska.

Fejlarn:

Det kan vara jobbigt att bli ifrågasatt hela tiden och därför kan det vara skönt att göra som alla andra ibland, så man slipper det.


Ja lite så. Ofta så har det blivit att kompisar/bekanta blir rädd för något, förstår inte varför riktigt. Så man måste liksom svara något i stil med "ja, det var läskigt." när de chockerande frågar, eftersom det tydligen var det : /
Jag tänker på ett helt annat sätt än vanliga individer har jag kommit fram till. Allting bygger bara på imitation, alldeles som allting är en kopia över vad majoriteten är. Efterblivet.