Forumet - BINDERS SYNDROM

BINDERS SYNDROM

4594 1 36
Hej, jag är en tjej som har binders syndrom. Dom flesta vet inte vad det är, och kanske tror att det är en allvarlig sjukdom mm. Det är det inte. Jag ser det inte som en sjukdom, och det är det inte heller. Det är så jag är född. Binders syndrom innebär att benet i näsan slutar ungefär halvvägs ner, och det gör att man får en platt näsa. Det kopplas också ihop med tänderna, och överkäken kan växa långsammare så att man får underbett. Det är typ det enda jag vet. Jag har läst på många ställen att det påverkar nedre delen av ansiktet, men jag vet inte exakt hur. Det är jättesvårt att hitta information för att det är så ovanligt. När jag var hos doktorn så sa han att det finns ca 50 personer i hela Sverige, och de flesta av dom har opererat sig. Binders syndrom går att "fixa". Man kan operera in ett ben i näsan, och fixa tandställning osv.

Men snälla, om ni känner nån som har det, vet nåt om det mm. Snälla skriv här eller på min mail : EVENTUELL KONTAKT FÖR MAIL SKER VIA PM
Det skulle betyda jättemycket verkligen, att han nån att prata med. Även om jag inte påverkas så starkt av det, så kan det vara kul om man inte behöver känna sig så ensam [love]

Spana också in:


trevlig-snubbe: Jag har också en syndrom men ingen sådan o den har inget med mitt utseende att göra med men jag får iaf inte ihop någonting överhuvudtaget ingen som vill prata med mig ingen flickvän ingenting... jo kompisar har jag ju men när jag vill träffa nån går det typ inte så aah :/


trevlig-snubbe: vadå? mitt liv är väll som alla andra iaf vissas men jag tänker så satans mkt att man blir galen över sig själv men mig ska man inte tycka synd om mene jaa...
vad heter det syndromet`?

trevlig-snubbe: Aspergers syndrom, mamma tycker inte jag ska säga de till nån men det är väll bättre att folk förstår o vet men iaf det e de jag har o det är den jag är fför utan de är jag inte mig själv.
Klart att du är dig själv.
Och du bestämmer själv vem du berättar vad för.

trevlig-snubbe: de är så att jag e lite för vuxen för de i min ålder o att de fattar inte mig o vill inte förstå mig heller så det är nog egentligen deras fel för att k
man kan gå i terapi i vilken ålder som helst. försök att hitta någon som förstår dig och som du kan lita på så kan det säkert kännas bättre än det gör nu