isola:

jomen det går. man får tvinga sig själv.

det beror iofs på hur djupt inrotad problematiken/personligheten är

för mig skulle det vara stört omöjligt att byta karaktär hux flux - jag kan inte adaptera till min omgivning på det sättet

det blir lite lättare när jag är onykter, men knappt ens då

inuti:

ja jag ska

bra. jag önskar dig lycka till!

Knyttet:

bra. jag önskar dig lycka till!

tack

Schism:

det beror iofs på hur djupt inrotad problematiken/personligheten är

min är djup, den kan nog inte vara djupare. och jag menar som sagt inte är jag över en natt kan bli helt olik den jag alltid har varit, men att jag börjar göra saker som förändrar mig. att jag gör nya saker hela tiden.

Schism:

det blir lite lättare när jag är onykter,

ett tips..heh

är nästan säker på att du måste finna det du tycker om, så att du bygger någon trygghet till ditt eget jag.

det kommer göra så att du vågar mer i dina sociala relationer (dom blir då mindre viktiga för din lycka) och därmed kan du bryta ny mark i dessa.

// skolpsykologen retis till din tjänst

Schism:

för mig skulle det vara stört omöjligt att byta karaktär hux flux - jag kan inte adaptera till min omgivning på det sättet

Det verkar lite omständligt, man har väl sidor man trivs med också.

neuroplasticitet. programmera om dig själv till den du vill vara.

Man kan alltid improvisera, men kanske inte blir så sammanhängande

retstickan:

// skolpsykologen retis till din tjänst

Leijonsparf:

programmera om dig själv till den du vill vara.

hur?

Monty Cantsin:

Man kan alltid improvisera, men kanske inte blir så sammanhängande

hur då sammanhängande?

inuti:

hur då sammanhängande?

tänker mig att om man improviserar fram social förmåga så är det nog lätt att gripa efter halmstrån för att fylla ut konversationer och så

inuti:

men att jag börjar göra saker som förändrar mig. att jag gör nya saker hela tiden.

den vägen är att föredra!

isola:

Det verkar lite omständligt, man har väl sidor man trivs med också.

hursom: jag beundrar dem som faktiskt lyckas fejka personlighetsdrag. om jag försökte skulle det (i och med min neurotiska natur) vara tämligen lätt att demaskera mig.

Schism:

hursom: jag beundrar dem som faktiskt lyckas fejka personlighetsdrag

Nu låter det sociopatiskt 🙁

Jag tror inte man kan bli social över en natt. Det är något man behöver träna upp, genom att utsätta sig för såna situationer.

isola:

Nu låter det sociopatiskt 🙁

de/ni är sociopater allihop.

njä, omvandling är högst osannolikt. Men som isola skrev kan du verka social genom att "fejka" ett sådant beteende. Här spelar charm en stor roll naturligtvis.

Men tro mig, det kommer inte ge dig ett piss.. Ja, jag har fejkat vissa beteenden i mina år..

fast det är iofs skönt att vara osocial