Forumet - Blir ledsen av att bli lämnad

Blir ledsen av att bli lämnad

259 0 29
och att mamma inte tar hand om mig på ett bra sätt när jag är ledsen, hon vägrar prata med mig eller lyssna på mig. Den enda gången vi kommunicerar är när vi bråkar/tjafsar, generellt.
Istället lämnar hon mig ensam på nätterna då hon besöker sin pojkvän (aka kk, vill jag kalla det). Besöker hon inte honom ska hon prata med honom eller någon annan än mig.
Hon vet att jag är livrädd på nätterna och att jag hellre vill ha ut henne på dagen än på natten. Hon vet att jag inte är lika självständig som jag bör vara.
Är ganska okej för mig att hon har det bra med en annan person men hon kan väl ändå skippa den delen där hon skrämmer upp mig med "öppna inte om någon knacka på" &// dylikt och istället säga uppmuntrande saker...

Bör jag bli ledsen eller är det bara själviskt?
Observera att jag inte kommer ändra mitt sörjande eller avsluta min sympati, från mitt andra jag till mig själv, om ni påstår att jag inte bör bli ledsen.
Är bara nyfiken på vad ni tycker, då många här har problem.

Spana också in:

Det där med att hon går ut på nätterna (och om det är lämpligt) beror väl lite på din egen ålder. Är du 10-15 så är det kanske inte optimalt men är du 16+ så bör det inte vara något problem rent praktiskt att vara ensam hemma. Jag vet ju inte detaljerna som döljer sig bakom dina ord men jag kan tänka mig från min egen synvinkel att det vore jobbigare om hon drog hem killen varannan natt.

Att hon vägrar prata med dig och att ni i princip bara bråkar, det är inte alls bra. Där spelar nog också din ålder in.. är du 18+ är det svårt att ställa ultimatum, men är du under 18 år så ta kontakt med exempelvis BUP som sen kan hjälpa dig att prata med morsan. Man ska kunna kräva en hel del utav en förälder!
Venus:

Har precis fyllt 16 :/


Okej, hur många kvällar eller nätter är det som hon är borta? Och vad är det som oroar dig eller som du tänker kan hända när du är hemma själv?

Det är förjävligt att ni inte kan prata, för det är nog vad som skulle behövas. Hur reagerar hon när du berättar om detta,ifall du gjort det?

När det kommer till just din oro över att vara ensam om nätterna så tror jag att det kommer gå över. En människa som tvingas uppleva en jobbig situation eller känsla på rutin kommer i princip automatiskt bli kvitt rädslan. Kanske inte mycket till tröst men.. av egen erfarenhet så vet jag att man lär sig acceptera det man inte kan förändra,Så det kommer ju bli bättre iaf! :) att vara ensam fler och fler nätter är en del av att bli vuxen. Det sista lät lite bittert. :P
WaterTiger:

Okej, hur många kvällar eller nätter är det som hon är borta? Och vad är det som oroar dig eller som du tänker kan hända när du är hemma själv?


Under helger och ca 2 gånger i veckan, iaf på den senaste tiden
känner ett stort obehag av att vara ensam hemma, sen blir jag även extra deprimerad
Är mörkrädd också, så det blir värre när någon inte är i närheten

WaterTiger:

Så det kommer ju bli bättre iaf! :)


ty[y]
Venus:

Under helger och ca 2 gånger i veckan, iaf på den senaste tiden
känner ett stort obehag av att vara ensam hemma, sen blir jag även extra deprimerad
Är mörkrädd också, så det blir värre när någon inte är i närheten


Då är du nog ensam hemma mer än de flesta ( gissar jag ). Kan förstå varför det är jobbigt. Men om du tänker efter, vad skulle egentligen kunna hända? Berätta om du vill, för när det gäller mördare osv så skulle jag våga påstå att du är fullkomligt säker hemma. Kanske inte känns så för att du är ensam, men ensamma personer råkar sällan illa ut på det sättet, och rädslan för mörkret är utan anledning. Det är en psykologisk "knäpp" i princip, man blir rädd för att man inte kan se vad som finns eller vad som rör sig, men det är inget som "finns" i mörkret eller rör sig där,förutom du. :)

Men ha för all del en lampa eller tre igång om det gör dig lugn! Det skadar ju inget? Det finns inget som säger att man måste sova i nattsvart mörker,personligen har jag nästan alltid TV eller Laptop igång, lampa på och musik som spelar när jag sover, tycker bara det känns obekvämt och krystat att lägga mig rak på rygg i ett kolsvart rum utan några ljud. Apropå ljud så kanske du kan sätta på TV'n också när du är ensam. När jag var liten och var ensam hemma gjorde jag det,så kändes det ändå som det var lite liv i huset.



Venus:

ty[y]


Ingen fara, ord och tankar bara. [bigcheers]
isola:

Minns att jag brukade vänta och vänta på min mamma på nätterna när jag var yngre.


Vart var hon??

isola:

Dumt av din mamma att lämna dig ensam.


Hon säger att jag är vuxen
konstigt att jag inte var tillräckligt vuxen innan sommarlovet men så fort jag blev mindre viktigt för henne så växte jag upp[tard]

WaterTiger:

Men om du tänker efter, vad skulle egentligen kunna hända?


Inbillar mig, tror att jag är iakttagen så jag kan hoppa till, haha :(
kan bli så rädd att jag får panik, ingen tröst att tänka att det inte på riktigt för jag tänker alltid på dom som hallicunerar & dylikt & tror att jag befinner mig i en liknanade situation.
isola:

Tala om för henne att du inte alls är det och att du mår dåligt när hon lämnar dig sådär.


Min mamma förstår inte, hon säger "jag klarade mig själv när jag var lietn" trots att hon hade sällskap av 8 familjemedlemmar
Fabwhore:

Alla har inte tur med sina päron, har du ingen kompis eller så som du kan sova hos?


Det är lugnt nu :) pappa sa, efter att han fick höra om att mamma tog hem sin pojkvän, att jag kan flytta till honom redan imorrn han sa "hon tycker om honom mer än dig, du har ingen anledning till att vara där"


isola:

På sitt jobb, hos någon kompis lr ngt typ.


Aha, vad sa hon när hon kom hem & upptäckte att du hade väntat?

Fabwhore:

Så löste han situationen iaf.


Vad bra! :) men, min mamma struntar inte i mig - vi har en komplicerad relation bara, som ingen verkar förstå sig på :D inte ens jag & hon förstår, haha