Jag har alltid haft en svår relation till mat och min kropp men på senare tid har detta blivit värre. Jag har jättesvårt att se mig själv i spegeln eller vara naken, ibland börjar jag även gråta vid dessa tillfällen. Vad jag än äter får jag dåligt samvete och hoppar allt oftare över måltider. Då jag inte är direkt smal (173 cm och väger 65-70 kg) så känns det så fjantigt att säga till om det hela till min psykiatriker, jag menar det känns som att han inte skulle bry sig utan typ tycka att det bara är sunt av mig, tankarna alltså.
Jag har blivit mobbad för mitt utseende då jag var överviktig som liten pga mediciner.
Så hur bör jag göra, ska jag säga nått till min psykiatriker eller låta det hela vara osagt?
JA, det var samma med mig. gick också o tvekade på om jag skulle prata med min dåvarande psykolog eller inte. du borde verkligen prata med h*n, är mitt råd.![[love]](/img/smilies/love.gif)
Det tycker jag.
Varför annars prata med en psykiatriker om man inte pratar om saker som är jobbiga för en?![[shake]](/img/smilies/shake.gif)
BasketCase:
gråta
/pity
hockey21:
du borde verkligen prata med h*n, är mitt råd
kebu12:
Varför annars prata med en psykiatriker om man inte pratar om saker som är jobbiga för en?
Jag är rädd att han ska skratta åt mig för att jag inte är smal och klagar över nått sånt. Andra på psyk har skrattat åt mig elle rinte tagit mig på allvar.
BasketCase:
Jag är rädd att han ska skratta åt mig för att jag inte är smal och klagar över nått sånt. Andra på psyk har skrattat åt mig elle rinte tagit mig på allvar.
Borde kanske byta till någon som du känner dej tryggare med?
men här också? jävla korspostande mellan forum.
Ja, du skall ta upp detta. Nissens jobb är att hjälpa dig med dina problem, oavsett vilka de är.
mörknäs:
men här också? jävla korspostande mellan forum.
förlåt men jag är verkligen osäker i frågan trots svar....
kebu12:
Borde kanske byta till någon som du känner dej tryggare med?
De enda jag känner mig trygg med är mina familjemedlemar, Papper och en kompis som heter Lizz.
Ja, du bör ta upp detta med din psykiatriker. Eller byta, och sedan ta upp det.
BasketCase:
förlåt men jag är verkligen osäker i frågan trots svar....
varför? jag menar, ser du några fördelar med att helt enkelt inte nämna saken?
BasketCase:
De enda jag känner mig trygg med är mina familjemedlemar, Papper och en kompis som heter Lizz.
Får du en bra psykiatriker så kommer du väl efter ett tag bli trygg med den också.
mörknäs:
varför? jag menar, ser du några fördelar med att helt enkelt inte nämna saken?
Känns som att andra har värre problem och att de behöver vården bättre än jag.
