Forumet - .Bort

.Bort

170 0 29
När jag har gått ut gymnasiet tänker jag jobba ihop en slant så att jag kan flytta hemifrån. Bort från alla människor, som bara lever hela tiden. Bort från alla glada. Jag ska sitta i en lägenhet och måla, spela musik och runka bort hela mitt liv. Just det... mina fina betyg (MVG osv.) från NV tänker jag ditcha. Man kan ju bara vara i sin lägenhet och chilla hela livet.
[tired]

Spana också in:

fjeak:

Det ska du inte alls. Jag tvivlar på det är detta är vad du egentligen vill.
Har du bra betyg ska du inte bara slänga
bort dem. Du kommer inte må bra av att bara sitta i din lägenhet.
Studera vidare, bli någonting! Kämpa för att bli exakt den du vill bli.


Det är sånt man gör när man är lycklig och vid sina sinnens fulla bruk. När jag går ner i depressioner tycks allt sådant vara patetiskt och meningslöst... fastän det kanske är vad jag egentligen vill.

SUKOF:

Det är min idé. Sluta sno. Fast runka tänkte jag inte göra.


Förlåt. Jag har inte läst att du tänkte göra precis samma sak, menmen... då har vi ju något gemensamt. Vi kan ju bo ihop och våldta varandra hela tiden, då. [y]
Infraröd:

När jag går ner i depressioner tycks allt sådant vara patetiskt och meningslöst... fastän det kanske är vad jag egentligen vill.


Förstår det, men ta ett sabbatsår och känn efter.
Men det året ska du inte bara gå runt som en zombie, för det
tjänar inget till. Försök hitta dig själv och roten till din depression.
fjeak:

Förstår det, men ta ett sabbatsår och känn efter.
Men det året ska du inte bara gå runt som en zombie, för det
tjänar inget till. Försök hitta dig själv och roten till din depression.


Det är svårt att förklara. Du är snäll som stöttar. Jag kan inte ta ett sabbatsår, det skulle leda till problem även om det vore så jävla skönt. Men jag har ett år kvar på gymnasiet, så frågan är egentligen inaktuell... roten till depressionen, var det också. Hmm. Jag tror att jag är manodepressiv, så det finns egentligen inget som gör det. Ibland har jag världens planer och skit, men sen lämnar jag det livet ett tag och skiter i allt princip, bryr mig inte ett dugg om risker. Så är det nu.
fjeak:

Du kanske bör uppsöka läkare? Dom lär väl egentligen inte
göra ett skit förutom att ge dig massa piller föresten.
Men det kanske är värt ett försök. Psykolog kanske du har testat?


Har pratat ut några gånger. Det brukar resultera i förhöjd karisma ett par dagar, sen blir jag deprimerad. Ungefär på det viset.
Går till en psykiater kommer jag troligen bli bemött med några 'hmm' och skumma blickar och gå därifrån med en massa ataraktika och litium. Vill styra upp detta själv.

fjeak:

Jag vet inte varför, men jag har fått en bra känsla om dig.
Känns inte som att du är killen som lever på pappa.

Gör mig inte besviken!;)


Jag är inte killen som lever på pappa... jag har uppfostrats att vara snål och arbetssam, även om jag alltid struntat i att jobba. Kul att du uttrycker en positiv känsla.