Forumet - CA

CA

3730 2 85
CA står alltså för cultural appropriation vilket innebär att man tar någonting från en kultur, t ex en bindi (prick i pannan), för att man tycker att den är fin och häftig och gör en modegrej av det utan respekt för vad den egentligen innebär. Men man kan ju också vilja hylla någonting man känner att man tycker om eller känna sig hemma i, ska man då få gå runt med sin bindi? 
Var tycker ni att gränsen går? 

Åh hade velat se flera av er i en fbgrupp där detta nu diskuteras </3

Spana också in:

jag tycker det är bra: vi har rätt till allt människan har hittat på för att berika och utveckla oss själva som personligheter i vår egen introspektion.

jag anser att det är en form av omvänd rasism, eller hur man nu vill utrycka saken, att vilja lägga monopol på vissa attribut för att d tillhör ens kultur.

men naturligtvis: vissa gränser får det finnas, men det handlar mer om tillfälle osv än ett absolut förbud. gränsen bör väl varenda människa med fingertoppskänsla kunna urskilja, och om inte så lär de sig genom att bryta mot den.
Kulturell appropriering, om man över huvud taget ska röra sig med detta begrepp snarare än rasism, exploatering och exotifiering, innebär ju att inte nyttja eller tillskansa sig kulturella uttryck utan hänsyn till historisk och samhällelig kontext. När det tillämpas har det i min mening istället en tendens att börja handla om att strikt skilja en snävt definierad "vit" kultur från "övriga"vilket blir farligt nära orientalism och etnopluralism, det vill säga rasistens ord för rasism.

mynona: jag tycker det är bra: vi har rätt till allt människan har hittat på för att berika och utveckla oss själva som personligheter i vår egen introspektion.

jag anser att det är en form av omvänd rasism, eller hur man nu vill utrycka saken, att vilja lägga monopol på vissa attribut för att d tillhör ens kultur.

men naturligtvis: vissa gränser får det finnas, men det handlar mer om tillfälle osv än ett absolut förbud. gränsen bör väl varenda människa med fingertoppskänsla kunna urskilja, och om inte så lär de sig genom att bryta mot den.
På ett sätt håller jag med, men på ett annat så kan jag förstå att folk inte vill att kulturella ting ska bli modegrejer och tappa sin verkliga mening. Dock har ju ingen ensamrätt på kultur och gör man det inte i förlöjligande syfte så tycker jag att det är okej. Kanske hade känt annorlunda om jag kommit från en liten kultur där våra viktiga grejer blir använda som ploj.
Känner mig dock inte ett dugg approprierande med ett kinesiskt tecken inpräntat på min kropp.

isola: På ett sätt håller jag med, men på ett annat så kan jag förstå att folk inte vill att kulturella ting ska bli modegrejer och tappa sin verkliga mening.
Det kan göra folk upprörda, men man får välja vilken inställning man vill ha till det: se på skillnaden i reaktioner då Buddha respektiva Muhammed förlöjligas. Det handlar mer om attityd och inställning än om vad som "approprieras" och hur det utförs.

Dess ursprungliga betydelse förändras inte av att någon annan ger det en annan betydlse för sig själv. 

Alla människor har rätten till allt människan har httat på och rätten att ge det sin egen betydelse. Det värde en människa ger något behöver inte förändra den betydelse samma fenomen har för någon annan: man får vara civiliserad nog att låta flera betydelser gälla för samma fenomen, det är vad det innebär att lära sig att vara flerdimensionell. 

Att det är förståeligt att folk låter känslorna dra iväg med dem av tex historiepräglade associationer innebär inte att det är något vi bör uppmuntra. 

isola: Dock har ju ingen ensamrätt på kultur och gör man det inte i förlöjligande syfte så tycker jag att det är okej.
Jag håller med. 

isola: Kanske hade känt annorlunda om jag kommit från en liten kultur där våra viktiga grejer blir använda som ploj.
Ja, det är alltid förståeligt att låta sig dras iväg av sina känslor, det innebär inte att det är rätt. 

isola: Känner mig dock inte ett dugg approprierande med ett kinesiskt tecken inpräntat på min kropp.
Tumme upp
Detta fick mig att tänka på ett inslag i P3 då en ung kvinna berättade om att hon brukade ha en bindi till vardags, här i Sverige. Men att hon efter ett besök i Indien, för att hälsa på släkt(?) slutat använda det när hon var på besök just i Indien. Folk där hade känt sig förolämpade, att en kvinna från ett land som Sverige använde en symbol som var förknippad med så mycket förtryck, i stil med att hon stöttade hela kaströrelsen. Kvinnan hade visserligen indiskt påbrå, men hade inte växt upp där och därmed inte behövt leva under alla dessa förhållanden. 

mynona:
Det kan göra folk upprörda, men man får välja vilken inställning man vill ha till det: se på skillnaden i reaktioner då Buddha respektiva Muhammed förlöjligas. Det handlar mer om attityd och inställning än om vad som "approprieras" och hur det utförs.

Dess ursprungliga betydelse förändras inte av att någon annan ger det en annan betydlse för sig själv. 

Alla människor har rätten till allt människan har httat på och rätten att ge det sin egen betydelse. Det värde en människa ger något behöver inte förändra den betydelse samma fenomen har för någon annan: man får vara civiliserad nog att låta flera betydelser gälla för samma fenomen, det är vad det innebär att lära sig att vara flerdimensionell. 

Att det är förståeligt att folk låter känslorna dra iväg med dem av tex historiepräglade associationer innebär inte att det är något vi bör uppmuntra. 

Jag håller med. 

Ja, det är alltid förståeligt att låta sig dras iväg av sina känslor, det innebär inte att det är rätt. 

Tumme upp
googlade lite i hopp om info och hittade bl a denna 
http://falskheten.blogspot.se/2012/10/ras-skolan-del-4-cultural-appropriaton_10.html
vad tycker du?