Forumet - capio

capio

1946 0 14
hej! jag undrar lite om capio anorexicenter i upplands väsby, ska på bedömningssamtal där om ett par veckor.

är det någon som kan berätta hur ett sånt går till? vad får man göra, svara på frågor? sen undrar jag, hur sjuk måste man vara för att få vård där egentligen? det är så att jag har mina perioder där jag är helt inne i skiten, men just nu är jag rätt klarsynt och fattar att jag inte kan fortsätta så här. är ganska pepp på att bli frisk och vill försöka själv, men är rädd att dom ska tycka att jag är tjock och inte har ngt där att göra om jag börjar äta. så å ena sidan vill jag gå ner, å andra sidan vill jag försöka bli frisk. vad tror ni?

är det nån med bulimi som gått där btw?

puss!
Hej!
Jag har gått på capio i Upplandsväsby, både slutenvård och dagvård.
De kommer att ställa frågor till dig kring hur din situation ser ut osv.
Det var så sjukt länge sedan jag var där på bedömning nu (2007) så jag minns inte så mycket, pluss att jag var i rätt dåligt skick. Men läkaren var världens bästa!
Om du vill bli frisk är det bara jättebra!! Det är ju därför man är där, för att få stöd i att bli frisk :)
Risken är nog större att de nekar en vård för att man inte vill bli frisk än tvärt om! Alla tycker att de är "för friska" och är rädda att de ska tycka att man är för tjock... Det är ju det som visar att man är sjuk. Så dom kommer förstå det! :)
Förklara att du behöver hjälp för att bli frisk, och om dina svackor där du ibland vill bli frisk å ibland inte. Och var ärlig!!!
På capio slutenvård är det mest personer som är svårt sjuka i anorexi. Men på dagvården finns det folk med alt från anorexi till bullemi och hetsätningsstörning.
Oroa dig inte utan ta det lugnt!
Kram
Ett bedömningsamtal brukar bestå av två delar, psykiatrisk och somatisk. Först så pratar ni, läkaren ställer en massa frågor om allt möjligt, uppväxten, familjen, hur din vardag ser ut just nu och vad du har för problem. Sedan är det den somatiska delen som antagligen ser lite olika ut från person till person, men när jag var där var det blodprover, ekg, vikt, längd, temp och balans/kordination/reflextest.
Minns dock att jag först vägrade att väga mig, och läkaren då sa att det var okej - man behöver inte göra något som inte känns ok, men sedan gjode jag det iallafall. Läkaren gör sedan en bedömning utifrån all information, när jag var där fick jag "resultaten" på en gång, alltså innan jag åkte hem, men då var allting ganska tydligt och jag var väldigt beredd på vad han skulle säga. Det som bedöms är ev diagnos, alvarlighetsgrad av sjukdom (från 1-6, personligen tycker jag att det är helt sjukt att dom sätter en siffra på hur sjuk man är, och dessutom talar om detta för patienten) samt vilken typ av hjälp som skulle kunna passa.

Vill du bli frisk så kommer du inte att bli nekad på capio, motivation är en av dom viktigaste sakerna där.
När jag var inlagd hade dom flesta anorexi, men det var några som också hade bulimi eller bulimiska probem. Jag fick höra att bulimiker som är för sjuka för att klara av öppenvård i dom flesta fall behandlas i dagvård. Avdelningen är ganska mycket till för att patienterna ska gå upp från kritiska vikter/ bryta akut livshotande beteenden. Nu vet inte jag vad det är för typ av hjälp du vill ha, men dom kommer att ge dig den hjälp du behöver (så länge du vill bli frisk) och behöver du slutenvård/dagvård så kommer du antagligen att bli erbjuden det.

Men somsagt är motivationen viktig. jag (och många andra) fick avbryta behandlingen pga att viljan inte var tillräckligt stark.
dom är väldigt mjuka på capio, där finns inget tvång, utan allting sker på dina vilkor (även fast dom såklart står på sig mot anorexin/bulimin när det gäller).

Spana också in:

Det kommer att gå bra!
När jag var där fick jag aldrig höra något om en sifra om hur sjuk jag var. På mig testades inte EKG förrän jag blev inlagd (två veckor efter bedömningen) men alla de andra testerna som du nämner ovan gjorde de på mig. Så det ser nog väldigt individuellt ut. Men jag antar att det beror på vilken läkare man får träffa på bedömningen! :) Vem ska du till?
Jag var på capio i drygt 8 månader. Sen skrevs jag över till SCÄ istället och där har jag gått nu sedan våren 08. Är på god väg mot att bli frisk! Men kämpar för att komma de sista bitarna!
Lycka till!
Kram :)
Monika Fored är den bästa och mest kompitenta läkare jag någonsin träffat! Hon är helt underbar, tycker jag! Jag hade henne som min läkare under de åtta månaderna jag var där och det var hon som såg till att remitera mig till SCÄ när de insåg att jag inte skulle kunna bli frisk hos dem utan behövde annan hjälp. :)
Men var ärlig mot henne är verkligen ett tips. Hon är sträng men rättvis!
Det gick rätt bra antar jag. Fick diagnos, svår bulimi, och hon ville att jag skulle gå dagvård 5 dagar i veckan. Så nu väntar jag på att få en plats, men vi kom överens om att jag börjar i sommar för jag vill ta studenten först. Känns ganska skönt, men samtidigt har jag aldrig vart så här rädd i hela mitt liv! Kramar till er
Grejjen med mig var att jag inte ville bli frisk... Jag kämpade emot allt jag kunde och följde inte behandlingen alls. Och det är ju ett bra exempel på hur man INTE ska göra. Jag höll på att bli utslängd från dagvården x antal ggr och det hela slutade med att jag lämnade dagvården efter fem månader utan att den gett mig något alls. Sen tyckte jag inte om min behandlare, men hon har slutat nu så du behöver inte oroa dig för att få henne. :)
Men så länge du vet vad du vill, att du vill bli frisk så kommer de att kunna hjälpa dig med det! :)
Alla tycker att det är jobbigt och konstigt att utmana sin sjukdom, och det kommer inte bara att vara du som tycker att det är jobbigt. Alla befinner sig på samma nivå, vilket är bra!
Kram på dig!