Forumet - de här e ingen kontaktannons, men är man inte bi då?

de här e ingen kontaktannons, men är man inte bi då?

232 0 10
generellt äre väl så att tänder man på samma kön, men inte kan se eventuellt partnerskap, så "är man bi" pga ­­ det är ju bisexuell.

men tänk om man bara blev kär i ­­men inte tände på personer av samma kön? skulle man inte vara bi då? snackas ju om biemotionella.

hur tänker ni kring detta kära väner?? känner ni igen er?

Spana också in:

Har också tänkt på detta. Borde vara såhär.
Men har tänkt, antingen attraheras man av samma kön. Eller så blir man både kär och attraheras. Eller finns det fall då man blir kär och inte tänder på personen? Känns skumt. Låter mer som nån form av stalking-känslor.

Jag har själv tänkt att jag nog kan attraheras av kvinnor. Men, kär skulle jag nog aldrig bli.
framtidskon:

jag kan inte skilja kärlek från vänskap. jag tror inte det finns nån skillnad förutom att vissa vänner vill man knulla för min del ä'r det inga tjejer jag vill knulla.


Enkelt; är du kär så tänker du på personen hela tiden. Du vill prata med personen och försöker febrilt få kontakt med personen.

Du gillar att umgås med personen.
Vänskap däremot - skippa hela delen med att tänka på eller förska få kontakt med personen hela tiden.
[bigcheers]
honolulu:

men tänk om man bara blev kär i ­­men inte tände på personer av samma kön?


tror ej jag riktigt kan tänka mig in i den situationen alls.

kan man va kär och samtidigt inte vilja ha sex med personen?

samtidigt lyckades man ju med detta när man var typ 7 men... jag vet inte

iofs kan väl asexuella personer vara kära fastän de ej vill ha sex.

komplicerat det där
Jag tror inte jag besitter förmågan att bli kär i killar. Inte heller attraheras jag till dem sexuellt. Jag är dock öppen för förändring, skulle det ske.

Jag tror att killar (nu talar vi kön utifrån yttre biologiska attribut, i det här avseendet tar jag inte hänsyn till genusdebatten) jag möter automatiskt placeras i mitt "kompisfack". Därmed blir de känslor som växer fram gentemot personen av vänskaplig natur och inte mer. Med tjejer är det en helt annan grej, och på grund av den sexuella spänning som alltid finns (om än i mindre eller större utsträckning) på grund av min läggning så undrar jag om jag någonsin "fullbordar" placerandet av en tjej i kompisfacket: risken finns väl för att någon känsla utöver det vanliga ska blomma upp. Så är det inte med killar - jag vet hur jag vill ha det med dem, i alal fall än så länge. [rolleyes]