Forumet - Debatteknik och källkritik

Debatteknik och källkritik

1975 0 5
För att uppfriska/förbättra eran debattkapacitet och argumentationsförmåga, så har jag samlat samman en del saker som kommer hjälpa er att på ett bättre sätt kommunicera ert budskap. Och tolka de som skrivs av andra, på forumet och även andra källor ni förkovrar er i. Konstruktiv debatt, vilket är debatt vars mål är att utbilda och att bli utbildad i frågor för att sedan förhöja allas kunskap är en konst minst sagt.

Debatteknik

Låt oss börja med de tekniska i debatten vilket sammanfattningsvis innefattar att referera till fakta korrekt, gör sin poäng tydlig, vara påläst och sätta åsido sitt ego och känslor under debatten. Om detta inte var tydligt nog bli inte orolig, här under går det att läsa om mer utförligt.

Referera till fakta korrekt under debatten

Fakta stödjer dina argument. De bör vara välforskade, korrekt sagda och de borde komma från obestridliga källor (mer om källkritik längre ner). Citera inte en person och förvänta dig att de i opposition automatiskt ska ta dina ord på att det är sant. Det är bättre att ha med statistik eller generellt accepterade fakta än att använda anekdotiska bevis vilka lätt kan ogiltigförklaras.

Gör din poäng tydlig i debatten

Använd inte termer som är tvetydiga, öppna för tolkning eller som kräver speciella kunskaper för att förstå. När du talar med likasinnade kan det vara okej att med relativt lugn räkna med att människor hänger med i dina underförstådda resonemang gällande ämnet. I ett öppet forum däremot är detta mer än sällan fallet. Användning av underförstådda meningsuppbyggnader ökar dina chanser att bli missförstådd och det är precis motsatsen till ditt mål i någon debatt. Ett tips är att definiera tvetydiga eller vaga ord, samt be andra göra det när du kan tänka dig att de kan misstolkas.

Sätt åsido ditt ego och känslor under debatten

Emotionellt laddade ord må slå din motståndare ur sitt spel, men denna typ av retorik kommer bara slå tillbaka när mer sansade huvuden ser genom din blixt utan att hittar någon substans. Ras, etniskt eller religiöst kränkande uttalanden hör inte hemma i en rationell debatt, inte heller personangrepp. Dessutom så är de emot forumets regler §3 samt §9. Uppmärksamhet bör i stället fokuseras på det problem eller problem i fråga.

Var påläst innan debatten

Innan debatten finns det två saker du bör förstå: din position och dina motståndare. Om du inte har en grundlig förståelse för din position kommer du aldrig kunna förklara det för någon annan. Samma sak gäller med hål du försöker peta i din motståndares logik. Om du inte grundligt förstå alla aspekter (och subtila nyanser) av hans argument, står du en god chans att bevisa motståndares poäng istället för din egen. En teknik är att ta ställning för en fråga som du inte håller och komma överens med din vän att argumentera för frågan. Det sägs att om du kan försvara en ståndpunkt kan du också bryta ner den i en debatt.

För att komplimentera, undvik dessa vanliga fällor:
1. Angripa argumenteren, inte argumentet.
2. Om man antar ett svar med formuleringar av frågan.
3. Missförstånd och / eller förvrängd statistik.
4. Förvirrande orsak och verkan.
5. Skapa en karikatyr stället för att presentera verkligheten.

Källkritik

Ett av de mål uppsatt av Skolverket är att alla ska lära sig källkritik. Detta för att fastställa demokratin, så Sverige inte får en ny hitler. Och för er som känner att ni inte har riktigt koll på de här med källkritik, eller inte haft de I skolan än har jag tagit med grunderna.

Olyckligtviss finns det inte en arbetsmetod att gå utefter. Istället handlar det om att skapa sig en uppfattning av helhet vari den sökta uppgiften presenteras. Det viktigaste för oss på ett forum är granskning av de källor som tilldelas oss, lyckligtviss finns det en sådant ramverk utvecklat av Torsten Thurén (1997).

Äkthet där man söker säkerställa att källan är vad den utger sig för att vara. Detta kriterium kan främst härledas till källan som artefakt, men kan också gälla personer. Är de vad de utger sig för att vara, t.ex. en auktoritet inom ett område?

Distans (Turén använder dock begreppet "tidssamband") där en källas värde ökar med dess närhet till händelsen i tid och rum. En mer nutida källa kan på detta sätt vara sämre än en äldre källa som ligger närmare händelsen. Kort sagt, desto närmare händelsen, desto mer sannolikt att källan är sann.

Oberoende där man säkerställer att källan inte är ett referat eller en avskrift. Det är i detta sammanhang man diskuterar huruvida något är en 1:a, 2:a eller 3:e handskälla samt källornas beroende till varandra.

Tendensfrihet där man granskar materialet med utgångspunkt att synliggöra vilka syften eller intressen författaren eller källproducenten har. Främst söker man i dessa sammanhang finna dolda syften. Att ett politiskt parti har en tendens är naturligt, men det är även naturligt för till exempel en forskare att ha tendenser, men inte att alltid att vara öppen med det (se Urvalet nedan).

Därtill skall:

Urvalet inte vara snedvridet, vilket kan vara en känslig fråga för många forskare. Genom aktiva val av vissa källor framför andra söker ofta forskare stärka sin argumentation och skyla över svagheter i egna resonemang. Att någon forskar på ett område eller är expert innebär alltså inte automatiskt att något är sant. Till exempel går det genom att välja källor och aktivt designa studier att motbevisa både klimatförändringar, rökningens skadlighet och källkritikens värde för att ge några exempel. Frasen "forskning visar att" betyder således inte att något automatiskt är sant.

Tolkningen vara korrekt, vilket bland annat kan hänföras till kunskap om den kulturella och språkliga kontexten för källan. Inom hermeneutiken gör forskare just tolkningar utifrån ett valt material, men det innebär inte att det finns korrekta tolkningar, utan snarare bättre eller sämre tolkningar. Tendens, urval och tolkning går på detta sätt ihop inom det hermeneutiska fältet.

Sannolikheten bedömas huruvida faktan är korrekt utifrån en egen referensram. Om något verkar befängt, trots en källkritisk analys som visar det motsatta, bör källan hanteras med försiktighet. Att något är "för bra för att vara sant" faller under denna kategori. Till exempel var "den nya ekonomin" en regerande sanning runt millennieskiftet, där många oberoende källor sveptes med i en global villfarelse om att tillkomsten av en "nätekonomi" skapade helt nya förutsättningar för företagande och konjunkturutveckling. I slutändan visade det hela sig dock vara en finansbubbla. Inom journalistiken brukar man också prata om att "aldrig kolla en bra historia", underförstått att den då spricker och artikeluppslaget måste förkastas. I de fall journalisten låter bli att söka information som skulle kunna motsäga den tänkta historien, blundar journalisten för sannolikhetskriteriet.


Göran Leth och Torsten Thurén (2000) vill där till att internetbaserat källmaterial ska bedömas med utgångspunkt i bl.a. var materialet är publicerat (rent konkret ofta internetadressen), men också framställningssättet. Källan skall då ha ett trovärdigt språk, enligt Leth och Thurén. Men detta räcker inte då ett trovärdigt språk samtidigt är ett vanligt sätt att framföra tendensiösa åsikter, varför källan alltid bör granskar utifrån övriga källkritiska aspekter.

Viktigt är också att skilja på internet, som är ett medium, och de källor som överförs genom detta medium. Att reflektera över hur man fått tag på en viss källa är särskilt viktigt när det gäller material och filer som hämtats från Internet, och kan i sig sägas vara en del av ett källkritiskt förhållningssätt. Det är vidare skillnad på en webbplats initial trovärdighet beroende på hur man kom dit. Trovärdigheten är initialt bättre om man länkas dit från en annan redan trovärdig webbplats (t.ex. ett högskolebiblioteks externa länkar) jämfört med om man hittade webbplatsen genom en sökagent (typ Google).

För att summera källkritiken handlar det om att inta en kritisk hållning, att inte automatiskt tro på sådant som påstås vare sig av professorer eller andra uppburna personer. Istället handlar det om en sund misstro mot rådande sanningar, vilket i mer vetenskapliga sammanhang brukar hänföras till att inta en kritisk position för att stå fri från normalvetenskapliga traditioner och inflytande från rådande paradigm.

Sidor att titta närmare på:

http://www.retoriksallskapet.se/
http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/

Spana också in: