Forumet - Den nya pojken i mitt fosterhem.

Den nya pojken i mitt fosterhem.

1547 0 15
Nu har jag bott i min fosterfamilj i 3,5år. Allt känns jättebra. Jag är nästan som deras biologiska barn. Är den enda barnet här just nu. Det har dock bara bott en kille här innan, han bodde här i 1,5år ungefär, men jag var väl alltid "favoritbarnet" den man skämmer bort och så...

För ett tag sedan fick vi ett samtal om att en ny pojke på 14år behövde ett fosterhem. Efter kort beskrivning av honom var jag inte alls pepp på att ha han bosatt här. Veckorna gick och jag hörde ingenting om någonting, blev lättad, tänkte att det inte blir av. För 2veckor sedan åkte dock mina fosterföräldrar till Borås för att träffa socialen som har hand om denna pojke. Men blev inte så orolig, men jag visste att jag har lite att säga till om, så om jag skulle känna att det verkligen inte funkar så lyssnar mina fosterföräldrar på mig.
Innan man flyttar till en fosterfamilj åker man alltid och hälsar på innan, känner av hur det känns och så.

När dom kom hem igen så sa dom ingenting till mig om vad dom hade sagt där, vilket var konstigt...jag brukar vara väl uppdaterad på den fronten annars. Dom pratade ingenting med mig om det, utan jag fick se hur det dag för dag lades till nya saker i det tomma rummet, som nu inte längre är tomt. Dom har både målat om i mitt gamla rum och satt in en massa möbler. Det kändes skit. Att få se det men ingen som säger det till mig. Känner mig så utanför. Obetydlig. Ser dom mig inte längre?

För några dagar sedan i bilen sa min fostermamma "Förresten, nästa vecka kommer(låt oss kalla honom) Kalle". Blev överraskad men ändå glad över att jag ska få se vad det är för människa. Jag fick inte vara glad länge, utan nästa mening löd "han flyttar in med en gång; det blev lite snabba puckar där". Jag sa ingenting. Kollade ut genom fönstret och började gråta. Kände mig så utanför.

Varför har dom hållit detta ifrån mig? Detta rör ju mig med, jag ska ju också må bra! Vet inte vilken dag han kommer hit, kan vara vilken dag som helst, dom har inte sagt när. Vet inte vad jag ska göra, känner mig så sviken. Känner på mig att vi kommer att hata varann, dessutom.

Förlåt för detta långa meddelande, hoppas att någon orkade läsa det.

Spana också in:

RebeckaTorneke:

Känner på mig att vi kommer att hata varann, dessutom.


Åhmen nej, verkligen inte bra inställning. Det är större risk att det blir så om du går in för det.
Försök ställa dig neutral till honom, i alla fall till en början.

Postorderhoran:

Men berätta för dina fosterföräldrar hur du känner runt detta, de kanske bara inte tänker på att du kan uppleva det negativt. Det kommer lösa sig!


+1
Snask:

Flyttades han för att han slog fostermamman? Inte mycket tålamod där, kanske det som skulle behövas.


Det är inte begärt att man ska stå ut med vad som helst bara för att man har hand om fosterbarn. Ens egna och de andra barnens säkerhet går ju först.
De allra flesta familjehem har nolltolerans mot våld och droger.
Snask:

Flyttades han för att han slog fostermamman? Inte mycket tålamod där, kanske det som skulle behövas.


-Här har du en helt ny chans i livet, lilla pojk! Du har alla chanser i världen, tabula rasa etc.
-Jag vill inte! Sug på denna fostermamma *Dunk*

Tålamod, säger du? Jag tror nog att dom har tålamod, men tålamod och streetfighter är långt ifrån samma sak.