Forumet - Desperat behov av råd, snälla ta er tiden!:/

Desperat behov av råd, snälla ta er tiden!:/

585 0 15
Vetinte om detta är rätt forum och jag har aldrig använt mig av ungdomar.se innan men jag behöver hjälp..eller råd rättare sagt! Jag ahr satt migsjälv i en väldigt knepig situation.

För lite mer än ett halvt år sedan så träffade jag en underbar kille, och vi blev jättekära. Har haft förhållande innan och däribland ett föhpllande på 3 år, men jag har aldrig varit så kär i en kille som jag är i min nuvarande. Aldrig. Trodde aldrig jag kunde bli så kär i någon!:S Nu bor vi tillsammans med varandra och det funkar faktiskt bra!
Alllt är frid och fröjd om det bara var så det var men nu är det lite mer komplicerat ändå (som det alltid är när man äntligen hittat vad man vill ha) det är så att min pojkvän är här som utbytesstudent och nu till efter sommaren så flyttar han hem till Tyskland igen :( Vi ha pratat om att han kanske kan stanna liite längre i Sverige men förr eller senare så kommer han åka hem , han saknar såklart sin familj och sina kompisar. Vi har också pratat om att jag kanske ska flytta med honom till Tyskland men jag vet inte om det är rätt sak att göra?
Jag har hoppat av gymnasiet och kommr läsa in mina gymasiekurser på distans så jag kan ju läsa på distans även i Tyskland...men det känns som att jag inte vet vad som är rätt?
Jag vet att han älskar mig, och jag älskar honom. Och "kärleken övervinner allt!" heter det ju. Men jag tror inte det skulle fungera att ha ett förhållande när han bor i Tyskland och jag Sverige...:(

Så nu ber jag er om råd:

- Är det dumt att flytta med till Tyskland?
- Borde jag stanna i Sverige och gå klart skolan här?
- Kan ett förhållande på så lång distans överleva?

Jag är så förvirrad :( Kan inte sluta tänka på att om han åker iväg till tyskland efter sommaren och jag stannar i sverige så kommer jag bara tänka på honom och inte kunna må bra här ...
bl005:

- Är det dumt att flytta med till Tyskland?


Beror på vad du lämnar och vad du kommer till. Hur många vänner lämnar du och hur många kommer du till. Det värsta är nog att du bara känner en där. Inte säkert att du kommer trivas.

bl005:

- Borde jag stanna i Sverige och gå klart skolan här?


Varifrån du pluggar på distans spelar ju inte så stor roll. Om om det skiter sig kan du kanske åka hem och fortsätta på distans här? Plugget är nog inte stora problemet.

bl005:

- Kan ett förhållande på så lång distans överleva?


Beror nog på hur länge.

Sedan beror det på er kärlek. Det kanske är en relativt kortvarig men eldig kärlek (det kan ni inte veta). Hur gamla är ni förresten?

- - - - - - - - - - - - - - - - - Sammanslagning 1 - - - - - - - - - - - - - - - - -


Och studenter är väl inte kända för att vara de mest trogna när de flyttar runt, festar och träffar en massa nytt folk.

Syrran är dock ihop med en utbytesstudent men han har flyttat hit. Men då förut vart det ett par längre perioder med distansförhållande.
- Är det dumt att flytta med till Tyskland?
Nej, inte om du verkligen tror att det funkar mellan er.
- Borde jag stanna i Sverige och gå klart skolan här?
Känner du för det?
- Kan ett förhållande på så lång distans överleva?
Känner en som var bosatt i Sverige, och hennes kille bodde i Belgien. De skall gifta sig inom snar framtid (till sommaren).

Spana också in:

Myksa:
Jag lämnar alla mina kompisar i Sverige, och det känns ju jobbigt men inte olidligt, familjen lämnar jag med men har inte bott hemma på väldigt länge ändå och då har jag verkligen inte bott hemma - 100 mil hemifrån- så det kommer nog gå bra.
Min pojkvän är j den jag känner bäst, men känner även hans familj en del. Sen så har jag och han känt varandra länge även om vi inte varit tillsammans hela tiden, vilket har gjort att jag har träffat många av hans kompisar och har väl iallafall fem kompisar jag kan umgås med i Tyskland. . .
Det jag känner med skolan är väl att ajg kanske vill ta studenten på riktigt, med klasskompisar, mössa, bal och hela köret. Var inne i en depression föut som gjorde att ajg inte klarade att gå gymnasiet då men nu skulle jag klara det. Jag tror vi skulleklara ett distansförhållandemen inte alltför länge tyvärr, inte pga att vi skulle vara otrogna (det är jag fruktansvärt säker på, visst man kan aldrig veta, men jag är 99 % säker) utan pga att det skulle tära så mycket på mig och hur mitt psyke skulle klara att sakna och inte veta hur allting ska bli senare.
Åh detta är så jobbigt...får väl skriva en lista.
Hur lång tid var deras perioder med distans?
jag är snart 19 och han är 20


KochamCie:
Jag tror att det skulle fungera mellan oss men självklart är jag inte hundra procent säker, jag vet ju inte om han är mitt livs kärlek om det är det du menar med "verkligen funkar mellan er"...:/
Jag känner för att ta en riktig student med en riktig klass, jag känner för att ha detdär "normala" med att ha gått gymnasiet...men att stanna just i Sverige är väl inte något jag vill...egentligen vill jag ifrån Sverige...
Hur länge bodde han i belgien? Det låter ju helt underbart för dom!



Det jobbiga i denna situationen är att jag har inte känt mig såhär med någon annan, det är så stort för mig:s Det finns ingen som jag kan vara migsjälv med lika mycket som med honom, jag känner mig så fri att vara precis som jag är och jag känner mig väldigt uppskattad. Vi tjafsar ibland men det är mest för att vi bor med varandra och blir småirriterade...men annars är allting perfekt och det känns bara så självklart att vara med honom! :(

Skola är en stor grej i livet, att ha en utbildning betyder så mycket.
Samtidigt så känns det som han faktiskt också är en väldigt stor och viktig del i mitt liv.
bl005:

- Är det dumt att flytta med till Tyskland?
- Borde jag stanna i Sverige och gå klart skolan här?
- Kan ett förhållande på så lång distans överleva?


1) Tyskland e säkert kul, d e ju han som e pussy som drar hem eg, träffar du nytt folk i tyskland blir de skitkul.

2) Fuck dat, svenska skolsystemet är knappast speciellt bra ller kul, bara genusbullshit och mindfucking.

3) Ja.
Beror ju på hur kåt man är, hur lojal, etc etc.
Greger_EFG

1) Han vill stanna i Sverige men kan inte pga ekonomi och kan inte få jobb här för han kan för lite svenska...sen så har han både välbetalt jobb och hus som väntar i tyskland.

2) Svenska skolsystemet må vara skit, det kan jag inte säga emot för jag hatar det själv. Och mindfucking indeed. Dock är det något man måste göra om man vill kunna få en hufsat "lätt" framtid...det har jag märkt. Och nu är det min sista chans! :(

3) Båda är kåta, båda är lojala (; Men ja förstår hur du menar.
du får väl väga fördelar mot nackdelar.
det låter säkert jättedumt men; gör listor!
utifrån listorna kanske man kan utläsa vad man själv vill,
om man vill något brukar man vara mer angelägen om att hitta fördelar till det alternativet än till de övriga...

I övrigt kan du ju se det som en utmaning, att prova att bo utomlands kan ju vara intressant även om det inte är för alltid.
Om du kan tyska sen innan är det ju ett bra sätt att bli bättre på språket också.
Igår frågade jag om han är säker på att han vill ha mig och då sa han "vet inte" och sen frågade jag om allt underbart han gör för mig då , varför beter han sig som jag är allt i världen för honom (och typ säger med för den delen) han bara "jag tänker alltid när jag gör sånt 'är detta dumt för jag är ju inte säker på om jag vill ha henne' och nu är det bevisat att det är dumt att göra sånt"

Så praktiskt taget sa han till mig att han inte vet om han vill ha mig och att han aldrig varit säker på det, bara det att han inte heller kan göra slut för han kan inte se sitt liv utan mig. Underbart. Verkligen.

Jag mår så fruktansvärt dåligt. FRUKTANSVÄRT!
Jag känner mig SÅ lurad. Så jävla lurad.