Nej, förutom möjligtvis min egen katt. 

Då är du typ 2 i min binära skala 🙂

Eller typ 3

Som ovanstående, bara på min egen.

Nej, bara nej. 

ja

varje gång. Man är ju inte idiot

Det finns 10 typer av människor – de som älskar katter och binära tal, och de som älskar katter.

Ibland. Men när jag gör det ropar jag inte efter dem, utan ser på dem och sträcker ut en hand mot dem.

Jag talar inte med djur, jag kommunicerar med blickar och fysik. En nervös liten prydnadshund till en bekant brukar få nervösa sammanbrott så fort den ser mig bara för att jag aldrig gullar med den, dumma djur

ett alternativ existerar inte i pollen då jag tar det ett steg längre när det kommer till katter.

katter är retligt snobbiga varelser. sparkar alltid bort katter när de kommer till en. vem fan tror katter de är.

Brukar ibland huka mig och se om de vill komma fram, gör de inte det går jag därifrån. Ropar aldrig efter dem.

"Ropar" är kanske lite fel ord. Gör som personen ovan, hukar mig ner och försöker locka till mig katten så istället.

Beror ju på om jag känner katten eller inte