Forumet - Det finns visst olika "människoraser"

Det finns visst olika "människoraser"

3389 0 28
Mänskligheten kan delas upp i olika raser med skilda sociala och kognitiva egenskaper. Det visar modern genetik, menar New York Times före detta vetenskapsredaktör Nicholas Wade, som är aktuell med en ny bok om mänsklig evolution.

En av det moderna samhällets viktigaste sekulära trossatser går ut på att människoraser är ”sociala konstruktioner” och att i praktiken endast hudfärgen och andra ytliga yttre attribut skiljer de olika folkslagen åt.

Denna jämlikhetsdogm är exempelvis helt dominerande inom samhälls- och historievetenskaperna, som genomgående förutsätter att skillnader i mänskligt beteende i tid och rum helt och hållet kan förklaras med sociala, kulturella och andra typer av ”kontextuella” variationer. Budskapet ekar i politikernas mantran om ”allas lika värde”.

Samtidigt har den moderna genforskningen tydligt kunnat visa att jämlikhetsargumentet, som utgår från antagandet att evolutionen plötsligt skulle ha avstannat när mänskligheten delades upp, helt är taget ur luften och bygger på ideologiskt önsketänkande.

Nicholas Wade är före detta vetenskapsredaktör på New York Times och aktuell med boken A Troublesome Inheritance, som just behandlar frågan om sentida mänsklig evolution och vetenskapligt belagda skillnader mellan de olika människoraserna.

I en artikel i tidskriften Time sammanfattar Wade sin tes med att evolutionen varit ”nära i tid, vidlyftig och regional”.

Med andra ord kan den moderna genforskningen visa att de olika människoraserna utvecklats i tydligt olika riktningar de senaste 30.000 åren. Klimat och miljö har framkallat skilda levnadsmönster i olika delar av världen, vilket i sin tur har inneburit att det naturliga urvalets logik har skiftat och olika typer av egenskaper har främjats beroende på region.

Att de raser som bor i varmare klimat har mörkare hy beror exempelvis på att de har högre halter av melaniner, det vill säga färgpigment som skyddar huden mot solens strålar och förhindrar hudcancer. Men de genetiska skillnaderna mellan människoraserna stannar inte vid utseendemässiga drag utan påverkar också mer grundläggande egenskaper som hjärnfunktioner och sociala instinkter, understryker Nicholas Wade.

Han frågar sig hur det exempelvis kan komma sig att stamsamhällen som Irak och Afghanistan, trots biljonsatsningar från västvärldens sida, inte klarar av att skapa moderna samhällen.

”Svaret kan vara att stambeteende har en genetisk grund. Det är redan känt att ett genetiskt system baserat på hormonet oxytocin verkar reglera graden av inomgruppsligt förtroende, och det kan vara ett sätt på vilket det naturliga urvalet kan styra det stambaserade beteendet”, konstaterar han.

Om man delar upp mänskligheten i tre övergripande raskategorier (kaukasier, östasiater och afrikaner) går det att göra vissa intressanta iakttagelser. Exempelvis var kaukasierna den första av de tre raserna som övergick från att vara jägar- och samlarfolk till att bli permanent bofasta för cirka 15.000 år sedan. Vidare var Kina först med att överge stamsamhället för 2.000 år sedan, följt av Europa, medan Afrika och Mellanöstern fortfarande inte tagit sig ur detta stadium.

Att dessa omfattande omvälvningar tog så lång tid på sig kan tyda på att de föregicks av genetiska förändringar över flera generationer, enligt Nicholas Wade. En forskare, Gregory Clark, har tagit argumentet ett steg längre och försökt påvisa att en liknande typ av evolutionära processer även ledde till den industriella revolutionen i Storbritannien under 1700-talet.

Biologiska förklaringsmodeller av det slaget är mer eller mindre portförbjudna inom samhällsvetenskapen. De få gånger enskilda samhällsforskare har försökt applicera evolutionära faktorer på mänskligt beteende har det ofta slutat med att de blivit utmobbade av sina mer liberalt sinnade kollegor.

När insektsforskaren E. O. Wilson i mitten av 1970-talet skapade den tvärvetenskapliga forskningsdisciplinen sociobiologi var han förmodligen helt omedveten om vilka rasande reaktioner han skulle väcka. Hans anspråkslösa förslag gick ut på att beteendet hos socialt inriktade arter – inklusive människan – skulle kunna styras av evolutionära faktorer. Enligt en rad andra akademiker, bland annat sociologen Steve Rosenthal, var Wilson därmed att betrakta som såväl ”socialdarwinist” som ”fascist”. Sedan dess har samhällsvetenskapen slutit sig ytterligare och blivit om möjligt än mer intolerant och avvisande gentemot naturvetenskapliga perspektiv på det sociala. Forskningen styrs tills stor del av rad av en rad teoribildningar som bygger på olika variationer av vänsterideologier.

Genetiken visar, i motsats till rådande ideologi och så kallad samhällsforskning, att människor, såväl individer som folkgrupper, är olika – och i många fall kan den dessutom lära oss när, hur och varför dessa skillnader uppstod. Men även om forskningen har gjort enorma framsteg de senaste årtiondena så återstår ännu många luckor att fylla.

”Historien och evolutionen är inte separata processer, och evolutionen stannar av i lagom tid innan historien börjar. Ju längre vi kan tränga in i de mänskliga generna desto tydligare blir det att de två processerna är fint sammanflätade", skriver Nicholas Wade i Time.
Till att börja med är det i vanlig mening inte helt lämpligt att översätta "race" med "ras" då det inte har samma konnotationer i respektive språk. Det föreligger således en grav skillnad mellan antropologi och "rasbiologi"

Med det sagt ställer jag mig kritisk till artikeln, många av de fenomen som tas upp kan mycket väl ha en kulturell förklaring, som till exempel de specifika judarnas presumtivt höga intelligens; utöver möjlig etnocentrisk undersökningsmetod medför judendom en oerhört intellektuellt inriktad kultur, vilket artikeln medger och att avfärda denna variabel med att "i så fall kunde vem som helst göra det" påvisar en väldigt simplistisk syn på kultur och socialt beteende. Jag ställer mig också skeptisk till en evolutionär förklaringsmodell av industriella revolutionen, under loppet av sexhundra år, i synnerhet om denna skulle grunda sig på högre nativitet bland rika till den milda grad att barnen sjunker i ekonomisk och social status och därmed höjer genpoolen hos mindre lyckligt lottade. Gällande Irak och Afghanistan betackar jag mig för påståenden om modernitet och påpekar dessutom att det är vanskligt att döma dessa länder enskilt då de knappast fått vara ifred från "västvärlden" och andra.

I övrigt finns det naturligtvis andra skillnader mellan folkslag än hur de ser ut, vilket i främsta hand är medicinskt relevant, men betydande snabbevolution under loppet av några hundra år köper jag inte.
Han frågar sig hur det exempelvis kan komma sig att stamsamhällen som Irak och Afghanistan, trots biljonsatsningar från västvärldens sida, inte klarar av att skapa moderna samhällen.

Kul att han och du nämner just Irak. Det var nämligen kring det området som jordbruket och hela civilisationen föddes. Det var där skriftspråket och de första nedtecknade berättelserna och myterna såg dagens ljus. Vad dessa fenomen har inneburit för mänsklighetens utveckling begriper du nog om du börjar tänka efter lite. Men det är klart, det måste ju varit vita människor, helst nordeuropéer, som kom på allt det där...

Spana också in:


Feberyra: Han frågar sig hur det exempelvis kan komma sig att stamsamhällen som Irak och Afghanistan, trots biljonsatsningar från västvärldens sida, inte klarar av att skapa moderna samhällen.

Kul att han och du nämner just Irak. Det var nämligen kring det området som jordbruket och hela civilisationen föddes. Det var där skriftspråket och de första nedtecknade berättelserna och myterna såg dagens ljus. Vad dessa fenomen har inneburit för mänsklighetens utveckling begriper du nog om du börjar tänka efter lite. Men det är klart, det måste ju varit vita människor, helst nordeuropéer, som kom på allt det där...
Historisk kunskap är ofta ett sådant mysande effektivt redskap! 
använd inte ordet ras
& är väl sjklart att människor och folkgrupper skiljer sig åt

precis som att alla äpplen inte är lika runda, stora, har samma färg och inte delar alla detaljerade egenskaper med varandra - men det är ju fortfarande ÄPPLEN.
precis som att jag är lika mycket mänsklig och människa som någon som har annan hudfärg, hårtyp, ögonfärg, kroppslängd och -bredd osv.

så himla sjklart tkr jag :/

finmatta: använd inte ordet ras
& är väl sjklart att människor och folkgrupper skiljer sig åt

precis som att alla äpplen inte är lika runda, stora, har samma färg och inte delar alla detaljerade egenskaper med varandra - men det är ju fortfarande ÄPPLEN.
precis som att jag är lika mycket mänsklig och människa som någon som har annan hudfärg, hårtyp, ögonfärg, kroppslängd och -bredd osv.

så himla sjklart tkr jag :/
Pitbullterrier, labradorer och bulldogs är ju alla hundar!

Fast ändå är de jävligt olika i såväl utseende som temperament.

bertrimmarpåstjärt:
Det handlar ju inte bara om färg. Negrer har ju exempelvis ofta annan huvudform and nästan alltid en mycket plattare och bredare näsa.

Plus att det är skillnad på insidan mellan olika raser också, oavsett vilket djur det gäller.
du tror alltså att alla labradorer ser exakt likadana ut runt om i världen? 
när man delar in djur i raser handlar det delvis om utseende men främst fysiologi 


bertrimmarpåstjärt:
Pitbullterrier, labradorer och bulldogs är ju alla hundar!

Fast ändå är de jävligt olika i såväl utseende som temperament.
hmm, kan ej mkt om sådant. tycker ändå man kan vara lite diplomatisk eftersom att det fungerar bra att säga att människor har olika etniskt ursprung...

hur som helst: hundarna tillhör ju fortfarande hundrasen? De delas väl in i underarter lr vad det heter & det i sin tur kan användas som ordet Ras. Det kanske går att skilja på två olika användningar av ordet Ras...?
& skiljer sig inte hundar inom vissa raser mer från varandra än människor inom olika folkgrupper? 

I vissa språk används "ras" för att kategorisera människor men utesluter inte att vi är av samma art/ras (finns nog viss skillnad mellan begreppen). Alltså: ordet används främst för att förklara varför vi Ser olika ut men det har alltså ingenting med vår inlärningsförmåga eller kapacitet för annat att göra utan bara med utmärkande, fysiska drag.
& eftersom att världen & språket utvecklas tycker jag det är mer lämpligt att så ofta som möjligt antingen vara övertydlig när man talar om "ras" - i språk som fortfarande använder det ordet för beskrivningar av yttre skillnader människor mellan - eller byta ut ordet till ett annat eller en annan beskrivning

men... Den som använder ordet ska vara försiktig och helst förklara sig. finns risk för missuppfattningar, så bäst att vara så tydlig som möjligt för att undvika onödigheter.

Citat från wikipedia - Ras
När DNA-sekvenserna hos två obesläktade människor jämförs finner man att de är till 99,9% identiska, oberoende av varifrån individerna kommer.

bertrimmarpåstjärt: Fast ändå är de jävligt olika i såväl utseende som temperament.
Människor är inte så olika i temperament. finns olika överallt & vi är inte lika primitiva som hundar är. vi är mer intellektuella och kan träna oss själva till att begränsa våra begär osv.
Går inte riktigt att jämföra med andra djur som drivs av andra (primitiva) instinkter

Hormonhalter, hjärnaktivitet, puls, livslängd osv. 
vet dock ej hur det är för andra djurarter som t.ex. hundar och hur de olika raserna (underarterna?) skiljer sig från varandra.
du kanske vet?



bertrimmarpåstjärt: Eller raser. Det finns hundraser, människoraser, spindelraser och så vidare.
Nej, det finns inte "spindelraser", det finns spindelunderarter. Däremot finns inga människounderarter. "Ras" är inte en vetenskaplig term, utan en folklig, som används för att beteckna ytliga variationer uppkomna genom mänsklig uppfödning, och har sedan som begrepp ideologiskt överförts till människan.

TOR: Jag tror man kan jämföra människans olika raser europé, afrikan, asiat osv med ex hundens olika raser terrier, taxar, spetsar, fågelhundar osv. Svårare än så är det inte.
Då tror du fel. Hundraser är systematiskt framavlade av människor genom tusentals år och vissa egenskaper medvetet framavlade. Det är inte ens nästan jämförbart med den geografiska uppdelningen av människor och har man gått ut högstadiet ska man ha tillräckligt god koll på biologi och genetik för att fatta hur dum den jämförelsen är. Människor har aldrig varit så totalt avskärmade från varandra och enbart de med vissa egenskaper blivit aktivt utvalda att avla på medan de med oönskade egenskaper hindrats. Försök att avla på liknande vis med människor har gjort till viss del i t.ex. Hitlertyskland, men då handlade det främst om hudfärg och inte om specifika egenskaper man försökte avla fram så inte ens där kan jämförelsen göras fullt ut. Självklart skulle det gå att SKAPA människoraser om man vill och kan kontrollera tillräckligt stora populationer under tusentals år och aktivt välja vilka som ska få barn med vilka, vilka som inte ska få barn, osv. men ett sånt Dr. Mengele-samhälle vill ingen frisk människa ha.

vikingen: Han frågar sig hur det exempelvis kan komma sig att stamsamhällen som Irak och Afghanistan, trots biljonsatsningar från västvärldens sida, inte klarar av att skapa moderna samhällen.

”Svaret kan vara att stambeteende har en genetisk grund. Det är redan känt att ett genetiskt system baserat på hormonet oxytocin verkar reglera graden av inomgruppsligt förtroende, och det kan vara ett sätt på vilket det naturliga urvalet kan styra det stambaserade beteendet”, konstaterar han.
"Svaret kan vara", lol. Eller så kan det vara något helt annat som t.ex. att kolonialism raserat länderna totalt flera gånger genom historien och satte tillbaka samhällsutvecklingen till noll. Afghanistan var t.ex. ett av de mer sekulära och utvecklade länderna i regionen tills USA började pumpa in pengar i islamistiska grupper för att kriga mot Sovjetunionen som sen blev talibanerna och raserade landet. Man kan inte bara säga "det beror på biologi" utan att bevisa det, särskilt när det finns betydligt mer logiska historiska förklaringsmodeller.

vikingen: Biologiska förklaringsmodeller av det slaget är mer eller mindre portförbjudna inom samhällsvetenskapen. De få gånger enskilda samhällsforskare har försökt applicera evolutionära faktorer på mänskligt beteende har det ofta slutat med att de blivit utmobbade av sina mer liberalt sinnade kollegor.
Nej det har slutat med att de misslyckats totalt med att bevisa sina teser och deras forskning blivit underkänd för att de är knäppgökar som inte klarar att forska och förhålla sig vetenskapligt till fakta. De drar långtgående slutsatser utifrån rena spekulationer utan att belägga dem empiriskt. Ditt inlägg är ju fyllt av exempel.