Tack för de seriösa svar jag har fått. Jo jag får ju försöka tänka så positivt det går. Jag känner mig bara så svag så får panik och ångest attacker när jag tänker på att vi kommer vara ifrån varandra så länge. Jag har vetat om det i cirka 6 månader lite mindre så jag har börjat förbereda mig så gott jag kan. Jag avskyr verkligen känslan av att vara svag, nu får jag inte panik lika ofta längre. Men jag är rädd att jag ska hamna i mitt gamla mönster och det vill jag inte. Jag ska börja prata med kuratorn om någon vecka, har gjort det förut och vet inte om det kommer att hjälpa. Jag känner inte att jag kan prata riktigt med min familj heller. Jag har alltid känt mig lite oälskad tyvärr.

loveTheArk4ever:

Jag har alltid känt mig lite oälskad tyvärr.

Jag känner igen mig tyvärr..
Din kille är typ som ditt enda stöd?
Han är den som är där för dig alltid 🙁
Jag har varit med min kille i 1 år och 6 mån och vi har haft distansförhållande hela den tiden..
Det är skit jobbigt verkligen 🙁
Man vill alltid vara där med honom men man kan inte 🙁
Men jag lovar att man kan bli stark att vara ifrån varandra.
Man kanske bråkar men man får en helt ny syn på att vara med varandra sen.
Man kan säga att man ''värde sätter'' varandra mer.
Kan inte du åka med honom annars?

Surina: Precis så känner jag! Han är den enda som jag verkligen kan prata med. Hm nej det kan jag inte tyvärr, dels för att ansökningsdatumen har passerat med 3 månader och sen tror jag att han vill åka själv. Om det skulle ta slut någon gång (vilket jag inte hoppas) så skulle han säkert ångrat att jag följde med.

loveTheArk4ever:

Precis så känner jag! Han är den enda som jag verkligen kan prata med.

Jobbig du 🙁 men som sagt inte mycket att göra än att försöka klara det 🙁
Klarar ni detta så kommer ni bli mycket starkare som par framtiden 🙂
Ja jag har lite samma sak.. jag ska studera nere hos min pojkvän i 3 år till hösten och det är ju ett farligt kort.. men man får hoppas <3

Jo det är ju bra att man växer som par. Det kommer säkert gå jätte bra <3

loveTheArk4ever:

Jo det är ju bra att man växer som par.

Jag önskar dig lycka till!

Tackdetsamma! 🙂