Forumet - dödsrädd för livet

dödsrädd för livet

182 0 23
Hej! Nu blir det höst och jag börjar på universitetet. Det kan vara en glädje för många att börja plugga psykologi men för mig påminner det bara om att tiden går långsamt och att jag kommer dö förr eller senare. Då känns allt bara helt meningslöst vare sig det gäller relationer eller mål i livet. Vi kommer ju ändå dö och då spelar allt sånt ingen roll.

Livet är för mig att bara finnas till vilket betyder ungefär som att drömma utan att sova och att aldrig kunna somna. Det gör mig så fruktansvärt rädd att jag har funderat på att ta livet av mig bara för att det inte spelar någon roll.

Borde förmodligen prata med en psykolog men dom är ju som bekant lediga under sommarn. Jag har därför varit väldigt instängd under långa perioder av och till. Hjälp mig!!

Övertyga mig att det inte finns liv efter döden på nått sätt! Så jag kan dö på riktigt. Förmodlingen är jag så rädd för livet att jag är rädd att dö.

Känner ibland som Sartre i Äcklet: "I exist, that is all, and I find it nauseating"

Spana också in:

ohYEA_:

awsome, har jag också tänkt på. men då vill jag bli typ psykiatrer eller fan det nu heter, då kan jag skriva ut mediciner o sånt, RIKTIGA SJUKDOMAR IF U KNOW WAT IM SAYIN >:D


Det är det som är mest praktiskt. Det känns som att man behöver droga sig för att orka med livet om man utbildar sig till psykolog.

100% seriös tråd förresten, jag blev bara inspirerad av Marwin
ohYEA_:

Hm, låter fett intressant.. Jag skulle nog kollapsa och sluta med att jag sitter o bölar o gnäller för mina patienter ist för tvärtom.. önskar att du kunde utveckla för jag orkar inte läsa [blush][blush]


För det första så krävs det att man är väldigt smart eller engagerar sig sjukt mycket, eftersom att det är höga betygskrav.

För det andra så spenderar man fem år av sitt liv med att lära sig att plocka isär en människas hjärna för att sedan hjälpa honom att renovera den. När man vet hur människor fungerar på en så grundläggande nivå så är det väldigt enkelt att manipulera människor.

För det tredje så upptäcker man att man själv är en väldigt simpel varelse och att vi alla bara är produkter av våra gener, memer och vår omgivning, och att det inte finns något konkret "jag", utan bara olika stadier av medvetande.

Om man inte redan lider av ångest över hur banalt livet är så känns det som om det är rätt troligt att en psykologutbildning kommer öka risken till att man bryter ihop.

Men på plus-sidan så lär man ju sig också hur man vinner över ångesten, så det balanserar ju ut sig till slut.
Mawns:

manipulera människor.


awsome

Mawns:

För det tredje så upptäcker man att man själv är en väldigt simpel varelse och att vi alla bara är produkter av våra gener, memer och vår omgivning, och att det inte finns något konkret "jag", utan bara olika stadier av medvetande.


lät skumt, skulle inte vilja gräva djupare :(

Mawns:

Men på plus-sidan så lär man ju sig också hur man vinner över ångesten, så det balanserar ju ut sig till slut.


haha, det är ju sällan man klarar av att fixa sina egna problem, om du förstår vad jag menar (man ska ofta vara självdestruktiv och tänka negativt etc).. man får väl möjlighet att snacka med psykolog själv, eller?
ohYEA_:

haha, det är ju sällan man klarar av att fixa sina egna problem, om du förstår vad jag menar (man ska ofta vara självdestruktiv och tänka negativt etc).. man får väl möjlighet att snacka med psykolog själv, eller?


Äsch, man lär ju bli tvungen att komma över sin ångest, även om man kanske bara ignorerar den. Man får ju tillgång till oändligt med droger för att självdosera, åtminstone!
me va fan. det finns inte ett liv efter livet, eller vad man nu säger. övertygad? nä men. det är bara att kämpa på. om du klarar dej tills du typ är 84 år eller nått så kan du sitta och tänka tillbaks på hur det var då. alltså jävla jobbigt. men när du sitter där och funderar så tänk på hur du krigade mot helvetet och tillslut vann. det kommer nog vara en härlig känsla. [y]

inte för att det kommer att vara till någon hjälp men jag har haft/har också självmords tankar. alla säger typ att jag ska tänka på allt som är bra istället för att tänka på allt som är dåligt. men det hjälper inte. tro mej. tänk istället på när du hade de som svårast men ändå fortsatte kämpa. du vann...[surprised][cute]
Mawns:

Läste i Illustrerad vetenskap för några år sedan att vi inte har någon fri vilja hlr vilket och så visar att vi bara är en massa atomer


vi har ingen fri vilja i den bemärkelsen att vi styrs av våra hjärnor, men troligtvis har vårat medvetande inflytande på beslutsprocessen, vilket jag kan acceptera som fri vilja.

Mawns:

Det är ju sant men tanken att inte existera skrämmer mig oerhört mycket, även fast d är rätt logiskt att man bara är en biologisk maskin.


det där är bara ord, du är mer än en "biologisk maskin" för dig, och där nånstans tror jag man får bestämma sig för att ens existens och verklighet har en betydelse, eller iallafall är något man bör lära sig att leva med.