Hej! Nu blir det höst och jag börjar på universitetet. Det kan vara en glädje för många att börja plugga psykologi men för mig påminner det bara om att tiden går långsamt och att jag kommer dö förr eller senare. Då känns allt bara helt meningslöst vare sig det gäller relationer eller mål i livet. Vi kommer ju ändå dö och då spelar allt sånt ingen roll.
Livet är för mig att bara finnas till vilket betyder ungefär som att drömma utan att sova och att aldrig kunna somna. Det gör mig så fruktansvärt rädd att jag har funderat på att ta livet av mig bara för att det inte spelar någon roll.
Borde förmodligen prata med en psykolog men dom är ju som bekant lediga under sommarn. Jag har därför varit väldigt instängd under långa perioder av och till. Hjälp mig!!
Övertyga mig att det inte finns liv efter döden på nått sätt! Så jag kan dö på riktigt. Förmodlingen är jag så rädd för livet att jag är rädd att dö.
Känner ibland som Sartre i Äcklet: "I exist, that is all, and I find it nauseating"
tönt mod som trollar
Eller tänk _om_ det finns något efter som baseras på hur bra du är nu? Typ du får sitta på den mjukaste stolen i nästa liv eller så? Verkar ju dumt att chansa
Det är inte livet det är fel på, det är den där kemin mellan människor.
![[cute]](/img/smilies/cute.gif)
Mawns:
plugga psykologi
awsome, har jag också tänkt på. men då vill jag bli typ psykiatrer eller fan det nu heter, då kan jag skriva ut mediciner o sånt, RIKTIGA SJUKDOMAR IF U KNOW WAT IM SAYIN >:D
nä men..
ohYEA_:
awsome, har jag också tänkt på. men då vill jag bli typ psykiatrer eller fan det nu heter, då kan jag skriva ut mediciner o sånt, RIKTIGA SJUKDOMAR IF U KNOW WAT IM SAYIN >:D
Det är det som är mest praktiskt. Det känns som att man behöver droga sig för att orka med livet om man utbildar sig till psykolog.
100% seriös tråd förresten, jag blev bara inspirerad av Marwin
Tror inte jag kan övertyga dig, tror inte du skulle bli så övertygad även om jag försökte.
Kanske i en sekund men sen kommer man alltid tillbaka till sina egna tankar. Tänker också lite likadant som du så då fungerar det ändå inte.
Ja det var nog allt, synd att man inte kan hjälpa.
alltså, rädda är vi alla. om du vill prata kan du höra av dig, det är lugnt.
eftersom det inte finns någon universell religion+ eftersom själens existens oavsett vad religiösa stolpskott vill hävda och eftersom det inte finns någon logik bakom argumenten för att den skulle existera?![[shake]](/img/smilies/shake.gif)
Mawns:
Det känns som att man behöver droga sig för att orka med livet om man utbildar sig till psykolog.
Dårå?
ohYEA_:
Dårå?
Ens människosyn blir väldigt skev.
Mawns:
Ens människosyn blir väldigt skev.
Hm, låter fett intressant.. Jag skulle nog kollapsa och sluta med att jag sitter o bölar o gnäller för mina patienter ist för tvärtom.. önskar att du kunde utveckla för jag orkar inte läsa ![[blush]](/img/smilies/blush.gif)
ohYEA_:
Hm, låter fett intressant.. Jag skulle nog kollapsa och sluta med att jag sitter o bölar o gnäller för mina patienter ist för tvärtom.. önskar att du kunde utveckla för jag orkar inte läsa
För det första så krävs det att man är väldigt smart eller engagerar sig sjukt mycket, eftersom att det är höga betygskrav.
För det andra så spenderar man fem år av sitt liv med att lära sig att plocka isär en människas hjärna för att sedan hjälpa honom att renovera den. När man vet hur människor fungerar på en så grundläggande nivå så är det väldigt enkelt att manipulera människor.
För det tredje så upptäcker man att man själv är en väldigt simpel varelse och att vi alla bara är produkter av våra gener, memer och vår omgivning, och att det inte finns något konkret "jag", utan bara olika stadier av medvetande.
Om man inte redan lider av ångest över hur banalt livet är så känns det som om det är rätt troligt att en psykologutbildning kommer öka risken till att man bryter ihop.
Men på plus-sidan så lär man ju sig också hur man vinner över ångesten, så det balanserar ju ut sig till slut.
Mawns:
manipulera människor.
awsome
Mawns:
För det tredje så upptäcker man att man själv är en väldigt simpel varelse och att vi alla bara är produkter av våra gener, memer och vår omgivning, och att det inte finns något konkret "jag", utan bara olika stadier av medvetande.
lät skumt, skulle inte vilja gräva djupare 🙁
Mawns:
Men på plus-sidan så lär man ju sig också hur man vinner över ångesten, så det balanserar ju ut sig till slut.
haha, det är ju sällan man klarar av att fixa sina egna problem, om du förstår vad jag menar (man ska ofta vara självdestruktiv och tänka negativt etc).. man får väl möjlighet att snacka med psykolog själv, eller?
