Forumet - Dom kallar mig tjock!!!!

Dom kallar mig tjock!!!!

2757 0 38
Hejsan, jag är en tjej på 17 år och har ständigt sen barndomen blivit påhopppad om min vikt.

Som barn var jag väldigt mycket inomhus, hade några kompisar som jag lekte med, men sport, träning och hälsa var inget som intresserade mig. Jag har sedan jag var 11 år tyckt att magen blivit större och större.

Jag lärde mig att ta kritiken från mina föräldrar och lärde mig acceptera att mina kompisar var smalare än mig upp till i år. När en enda kommentar från en kille var "Du är tjock"

Jag är stolt över min kropp och mina andra attributer, so to say, och mår inte dåligt av detta, jag vill inte att ni ska komma och säga "Du behöver inte gå ner i vitk osv" JAG VILL gå ner i vikt för mitt bästa.

Jag äter inte grönsaker eller frukt och är mycket kräsen i mat väg så dieter är något jag inte skulle kunna hålla förutom LCHF men den kanske inte är det mest hälsosamma om man tänker energi och må bra perspektivet.

Jag är 157 lång och väger 62 kilo, ideal vikten skulle ju vara 57 kilo, alltså vill jag gå ner 5 kilo.

Finns det några tips? Är dålig på träning så gärna något för nybörjare, som ni tror eller vet kan fungera
passaro:

Åt och gå/jogga. Dra ner på kolhydrater från stärkelse, ät mer protein och bra fetter.


Grejen är att jag kan ingenting om kolhydrater osv. Jag försöker att jogga MEN (här kommer ursäkten) jag orkar oftast inte, vilket resulterar i att jag springer 300m går 100 springer 500m och går 100 till osv...

Har funderat på att jogga en kortare sträcka så det går utan att jag stannar, men då blir det ju en kort runda och min fråga är, tar det någonting då?

Vad är bäst? 3.3 km varav jag går ca 1 km till o från

Eller 1.5 km utan att man stannar?
Beliebes:

vilket resulterar i att jag springer 300m går 100 springer 500m och går 100 till osv...


Spelar ingen roll. Bara du rör på dig, att klara av längre sträckor utan att stanna eller åtminstone stanna så få gånger som möjligt kommer efter ett tag då man fått in rytmen och konditionen förbättras - det är bara att fortsätta!

Spana också in:

passaro:

det är bara att fortsätta!


Ett till problem är motivationen, jag är pessimistisk av mig så innan jag bestämmer mig för att ge mig ut på springturen tänker jag bara på helvetet jag är påväg emot och sen under springturen så tänker jag bara på hur ont det gör och hur mycket "detta" suger.

Istället för att tänka "Det är bra för kroppen" osv
Beliebes:

Ett till problem är motivationen


Börja smått. Sätt upp milstolpar du skall nå varje vecka. Är fem km för mycket, dra ned på sträckan så att du känner att du klarar av det och öka den successivt allt eftersom - och då kommer även motivationen att förbättras.

Ge bara inte upp. Blir det för jobbigt; ta mindre steg, öka successivt och det kommer att gå.
Beliebes:

Jag äter inte grönsaker eller frukt och är mycket kräsen i mat väg så dieter är något jag inte skulle kunna hålla förutom LCHF men den kanske inte är det mest hälsosamma om man tänker energi och må bra perspektivet.


Tänk positivt och gör något åt saken om du inte trivs med dig själv!!

Har en kompis som lchf faktiskt har funkat bra för, - du byter ut kolhydraterna mot fett. Kombinera detta med träning, som Passaro redan pratat om.
Jag brukar sporra mig själv när jag tränar genom att tänka "Det är nu det ger något" när det är jobbigt. - Det ska vara jobbigt att träna, annars är det lönlöst
så skippa "Intervaller" -
Beliebes:

) jag orkar oftast inte, vilket resulterar i att jag springer 300m går 100 springer 500m och går 100 till osv...


Börja istället med dagliga joggingrundor, börjam ed att bara jogga i en liten stund i början (beroende på vad du orkar) sen går du sakta uppåt. Det är bättre med lite men intensiv träning istället för att mjäka, då kan man likagärna skita i det.
tycker du bör kombinera det här med styrketräning också, men börja med joggingen du.

haha nu är jag ful och länkar till wikipedia här, men där får du överblick över vilken mat som innehåller kolhydrater i alla fall.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolhydrat

Ladda ner appen shape up om du har en telefon som du kan göra det med. Den är bra på att räkna ut vad maten man äter innehåller och hur mycket man får i sig och förbränner, osv.
Du behöver inte jogga alls! Promenad räcker gott och väl, i synnerhet då du aldrig tränat tidigare. 0,5-1 h om dan är hälsosamt utan att vara en stor omställning för dig, och det är de små förändringarna man klarar av att hålla fast vid.

Angående maten är den största fällan att äta för lite, eftersom ämnesomsättningen då saktar ner + att du lätt drabbas av sockersug. Ät frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål, och försök hålla måltiderna så balanserade som möjligt (dvs äta varierat och inte ta bort nån del av kostcirkeln).

Det låter kanske som en supermesig metod som inte ger resultat, men jag tror det är det mest realistiska och effektiva för dig. Eftersom du inte verkar superinsatt i näringslära är det bara upplagt för katastrof att hoppa på nån extrem diet, och som sagt så är små, enkla förändringar det som håller i långa loppet.
Blivande_japan:

det är inget fel på intervallträning! om man lägger upp det som sådan och inte bara joggar några meter och sen går en bit


absolut! men hon gjorde det ju utav lathet, då tycker jag att det är bättre att bara klara av att jogga hela biten först. Intervaller ger ju mest om man skiftar mellan att springa snabbt och långsamt. Inte att gå, då tappar du ju pulsen.
Fingerprints:

absolut! men hon gjorde det ju utav lathet, då tycker jag att det är bättre att bara klara av att jogga hela biten först. Intervaller ger ju mest om man skiftar mellan att springa snabbt och långsamt. Inte att gå, då tappar du ju pulsen.


jo, om det är av lathet är det ju inget vidare, fast man kan ju ändå börja träna det innan man kan springa långa sträckor om man tycker det är roligare/bättre/mer motiverande, men då ska man ju som du säger springa 100%
Fingerprints:

kan kan man, men jag tycker det verkar vettigare att klara en hel runda springandes, även om den inte är så lång


varför är det vettigare?
beror väl på vad man vill åstadkomma med sin träning och vad man gillar, vill man bara gå ner i vikt fungerar väl båda.

vet med mig själv att jag har lättare att motivera mig till att springa 100 metersintervaller framför att springa 5 km. fick under min tid på riksgymnasium lära mig att det är ett väldigt effektivt sätt att öva upp syreupptagningen dessutom.