Forumet - Duktig flicka-syndrom

Duktig flicka-syndrom

5486 0 62
Hittade inte någon tråd som direkt handlar om mitt problem. Det finns en del om depressioner och ångest men hoppas att ni inte blir irriterade över denna tråd ändå.

Jag har väl de flesta tecken på "Duktig-flicka-syndromet" och är rädd varje dag att jag snart ska knäckas. Jag har i hela min skoltid varit väldigt seriös med skolarbetet och hittills fått höga betyg. Jag känner nästan alltid motivation till att lära mig saker och jag pluggar verkligen bara för mig egen skull, det finns ingen förutom mig själv som pressar mig. Men jag får oftare och oftare typ..panikattacker som jag vet handlar om detta. Jag gråter och mår illa och får huvudvärk. Samtidigt känner jag mig löjlig och det känns som att jag slösar viktig tid (att hinna plugga på..) när jag ligger och grinar.

Jag har en väldigt förstående mamma som alltid hjälper mig och jag kan verkligen prata med henne. Trots det orkar jag inte alltid gå till henne med mina problem då hon ibland nästan blivit lite irriterad på mig för att jag inte kan ta till mig det hon säger. (att allt hittills har ordnat sig, att jag kan det jag ska ha prov på osv.)

Jag vet ju verkligen vad mina problem är, men jag har så svårt att verkligen göra något åt dem. Ibland vill jag bara gå till någon psykolog som kan få mig på nya tankar på riktigt och inte bara för stunden.

Jag går nu i trean och har alltså bara några månader kvar att stå ut, men sedan väntar ju högskolestudier osv.
Jag vill bara veta om någon känner igen sig (inte bara nån som håller med om att skolan är jobbig, utan som verkligen bryter ihop av pressen som du själv sätter på dig själv..) i det jag beskriver eller om någon har tagit sig ur detta. Skulle bara vara skönt att ha någon att prata med, för jag kväver mig själv innifrån.

Fråga gärna om det är något.
Kram på er!
Låter ju väldigt positivt ;)
Nej, jag har fan ingen aning om hur man ändrar sig på riktigt. Jag kan vara jättepositivt inställd vissa dagar och känna "jag klarar allt". Men jag är så trött på att falla nån gång i veckan.
Bilden av mig i skolan och sådär gör ju också att man blir mer pressad. Alla räknar med att jag ska kunna och veta allt..

Spana också in:

Limneson:

Sluta me de då Om de inte känns bra, är de inte bra.


Det är ju just det. Jag kan inte sluta. För jag vill ha bra betyg, bra jobb, bra liv (okej, jag fattar att allt inte handlar om betyg) och jag fattar inte hur man INTE satsar på mvg. Det är väl som en drog antar jag. Kick av att få bra betyg, men allt där emellan bryter ner en.
Bell:

Det är ju just det. Jag kan inte sluta. För jag vill ha bra betyg, bra jobb, bra liv (okej, jag fattar att allt inte handlar om betyg) och jag fattar inte hur man INTE satsar på mvg. Det är väl som en drog antar jag. Kick av att få bra betyg, men allt där emellan bryter ner en.


Satsa är en sak, men att förvänta sig är en annan. Klart man ska satsa på MVG, men förvänta/bli nöjd med kanske VG.
Jag känner igen mig. Var sådan i 7:an - 8:an. Men sedan ngn gång i 9:an så släppte det. Jag gick till skolsystern osv. Men det hjälpte inte speciellt mkt. Hon sa att hon kunde prata med lärarna men det ville jag inte för hade de vetat hade det bara känts som att pressen blivit ännu större. Men ja, vissa lärare var rätt fantastiska ändå. Min tyskalärare brukade tex ringa hem till mig och säg att mitt tyskaprov inte alls gått dåligt utan att det gått jättebra osv. Fast sånt kändes egentligen bara konstigt typ.. Men det var ändå nice att höra : p
grodanboll_:

Fast sånt kändes egentligen bara konstigt typ.. Men det var ändå nice att höra : p


Söt lärare ^^
Jag vill inte heller blanda in för många liksom. Det handlar väl kanske om att inte visa sig svag inför andra. Fast jag tror inte att jag är rädd för det heller..jag vet inte. Skönt att det släppte för dig i alla fall! Ibalnd undrar man bara om man kan nå höga resultat utan att må såhär dåligt..antgligen kan man det, på något sätt.
Bell:

det släppte för dig i alla fall! Ibalnd undrar man bara om man kan nå höga resultat utan att må såhär dåligt..antgligen kan man det, på något sätt.


Grejen är den att om man knuffar bort all prestationsångest så lär man sig mer. Så kände jag det. Skolan är aldeles för betygfixerad. Men det betyder iofs inte att jag fick dåliga betyg i 9:an. Höjde dem istället ganska mycket : )