Forumet - Efter 2½ år tog det slut, vad händer nu?

Efter 2½ år tog det slut, vad händer nu?

152 0 23
Hej alla, vet inte varför jag skriver här egentligen, Mest ihopp om någon som skulle kunna dela av sig med era erfarenheter!

Kan först börja med att säga att jag nu fyller 21 i år.

Allt började för 2½ år sedan då jag träffade en underbar tjej (låt oss kalla henne Nina). Det fungerade väldigt bra ett tag framtill första stora grälet kom, det slutade med att jag gjorde slut (då jag kände att hon bara var sur dagarna igenom).

Vi pratade om våra problem och allt blev bättre men efter ett tag så kom det nya problem och samma visa upprepade sig och vi försökte på nytt.

Sista försöket vi gjorde va verkligen perfekt! Men så kom ett nytt väldigt lite bakslag och jag tog beslutet att detta inte fungerar i längden, även om jag älskar Nina över allt annat.

Vi beslöt oss för att lägga ner förhållandet för några veckorsen. Varför? Jag själv tror att vi blev för beroende va varandra vilket påfrestade förhållandet i sig. Det är min första kärlek och är dötokig i henne, vi fungerar perfekt som bästa kompisar men att ingå i ett förhållande har inte riktigt varit vår grej.

Och nu, sitter jag här och mår dåligt dagarna igenom. Jag har haft lite kontakt med henne under veckorna och bara pratat strunt, inget om det som tidigare hänt och varje gång jag pratar med henne så tänker jag inte på att det är jobbigt utan skulle verkligen kunna umgås som vän med henne.

Men direkt när jag inte hör något och jag sitter hemma typ så börjar tankarna gå igång och detta tar verkligen hårt på psyket. Av det jag läser på t.ex FB så får jag känslan av att hon gått vidare hårt och det som tidigare varit har inte betytt något.

Jag själv är en person som behöver folk runt mig och detta kan jag inte ha nu längre vilket jag anser är tyngst.

Skulle kunna skriva hela dagen här men då kommer antagligen inte någon läsa detta.

Så va har ni att säga? Va bör man göra? Kommer man att klara av att ha sitt ex som en bästa kompis? Har ni själva varit med om samma sak och hur lång tid tog det för er att "rehaba" situationen?

Dela med er, jag behöver det!

Tack
Johannes

Spana också in:

Nervtramp:

Hurdå?


Asså, det blev för mycket kontroll av det hela, iaf från hennes sida. Jag va tvungen att göra si och så för att hon inte skulle bli missnöjd. T.ex så var hon missnöjd med kompisarna jag umgicks med och när jag inte hörde av mig en kväll så blev hon rasande vilket i sin tur ledde till att jag inte orkade med mera.

Grejen är det att jag är inte alltför ledsen för att det är slut, jag är mest tom för framtiden. Man har haft en person man kan prata med allt om och på någon vecka så är man helt plötsligt själv.
När jag umgås med vänner och tränar så tänker man ju på annat men stunder som dessa då blir det jobbigt.

Det är just de där med steget från förhållande till självständig som jag haft svårt för, någon som kan dela med sig hur ni kommit ifrån den jobbiga delen?
Johannez:

Asså, det blev för mycket kontroll av det hela, iaf från hennes sida. Jag va tvungen att göra si och så för att hon inte skulle bli missnöjd.


Var hon medveten om vad hon pysslade med?

Johannez:

Av det jag läser på t.ex FB så får jag känslan av att hon gått vidare hårt och det som tidigare varit har inte betytt något.


Jag tror inte hon tjänar så mycket på att visa sig sårbar eller nedgången heller i det här läget, blir nog ett onödigt projekt att försöka läsa av hur hon känner via ... facebook. (Antar att du menade det, facebook)
Nervtramp:

Var hon medveten om vad hon pysslade med?


Japp, hon va ju det. En av hennes största svagheter som hon hela tiden försökte förbättra men det räckte liksom inte.

Nervtramp:

Jag tror inte hon tjänar så mycket på att visa sig sårbar eller nedgången heller i det här läget, blir nog ett onödigt projekt att försöka läsa av hur hon känner via ... facebook. (Antar att du menade det, facebook)


Det har du iofs rätt i, man försöker ju att låta bli men det är svårt. Tror dock det kommer bli bättre med tiden angående just detta
Johannez:

Vi pratade om våra problem och allt blev bättre men efter ett tag så kom det nya problem och samma visa upprepade sig och vi försökte på nytt.


Forgive, but don't forget. Misstag gör vi alla, och de gör ibland ont. Oavsett vad det rör sig om kan man prata om det, och man kan komma fram till kompromisser/lösningar. Men det innebär inte att problemet raderas ur historiken. Och det är inget fel med det.
Johannez:

Så va har ni att säga?


Tråkigt kanske, men passa på att njut av singellivet.

Johannez:

Va bör man göra?


Precis vad du känner för.

Johannez:

Kommer man att klara av att ha sitt ex som en bästa kompis?


Förmodligen inte.

Johannez:

Har ni själva varit med om samma sak och hur lång tid tog det för er att "rehaba" situationen?


Nu senast var jag arg några dagar, sen släppte det.
Johannez:

Va bör man göra?


Om du mår dåligt av det så se till att göra roliga saker med vänner osv.

Johannez:

Kommer man att klara av att ha sitt ex som en bästa kompis?


Jadå det funkar.

Johannez:

Har ni själva varit med om samma sak och hur lång tid tog det för er att "rehaba" situationen?


Typ månader ;<
Johannez:

låt oss kalla henne Nina


Haha läste Ninja [bigsmile]

Johannez:

det som tidigare varit har inte betytt något.


Det gör det nog, men alla sörjer olika och man delar ju inte med sig av en massa negativa känslor på facebook direkt.

Johannez:

Jag själv är en person som behöver folk runt mig och detta kan jag inte ha nu längre


Kan du inte umgås med några kompisar.

Johannez:

Kommer man att klara av att ha sitt ex som en bästa kompis?


Ja det kan fungera, men förmodligen behöver ni tid för att verkligen komma över varandra.

Man mår dåligt efter uppbrott, du kommer säkert över det med tiden. Som du säger; det är din första kärlek. Sådant tar tufft på psyket.
Försök att träffa kompisar och lev som vanligt men låt dig även må dåligt någon gång ibland.
Låter fruktansvärt jobbigt. Jag har själv inte varit med om exakt samma sak men jag har varit med om relationer som pajat ordentligt [sad]

Själv skulle jag nog få problem att vara kompis med ett ex som jag fortfarande har känslor för. Det kan säkert vara svårt att lägga band på sig själv och att sätta gränser. Det kan överhuvudtaget vara svårt att vara kompis med någon som man mycket väl kan tänka sig att bli ihop med, vare sig man varit det innan eller inte.
Även om du fungerar jättebra som kompisar så kommer den där känslan (åtminstone under lång tid) att finnas där, den där då hon kanske säger något som gör dig jätteglad att du bara vill ta upp henne i famnen lr vad som helst och då tvingas du hålla det tillbaka hela tiden. [sad]
Tyvärr kan jag inte komma med något bra tips.
Men känner du att du kan umgås med henne utan att du får relationskänslorna så finns det såklart inget hinder, men annars blir det lite svårt. Kanske borde ni försöka reda ut det ännu en gång och börja om på nytt?

Lyckta till!!
Johannez:

Så va har ni att säga? Va bör man göra? Kommer man att klara av att ha sitt ex som en bästa kompis? Har ni själva varit med om samma sak och hur lång tid tog det för er att "rehaba" situationen?


Min erfarenhet säger mig att det funkar att vara vänner, men man måste vara säker på att man har gått vidare, och att man inte har några känslor kvar för personen. Då menar jag varken positiva eller negativa känslor.
Johannez:

Va bör man göra? Kommer man att klara av att ha sitt ex som en bästa kompis? Har ni själva varit med om samma sak och hur lång tid tog det för er att "rehaba" situationen?


det finns egentligen inte allt för mycket att göra, försök aktivera dig på något sätt, gå ut med kompisar (sitt inte bara hemma). det blirofta jobbigt om man bara sitter och gör inget. och faktiskt (jag gillar inte när folk säger så till mig) tiden läker alla (de allra flesta) sår.

för mig tog det över 1 år, vet dock inte varför. och om du frågar mig, jag tror absolut man kan bli kompisar igen, men inte så tighta som man var förut innan man starteade en kärleksrelation.
lycka till med känslorna
Oj, mycket på en gång! Tack alla!

6laxari1laxask:

Kanske borde ni försöka reda ut det ännu en gång och börja om på nytt?


Det känns inte aktuellt längre tyvärr, vi har gjort "vårt" så att säga. Det suger att erkänna det men så är det, tror dock att vi kommer att vara vänner senare när allt lugnat ner sig. Känslan är så iaf! Och det är som du säger, det kan inte finnas några känslor kvar.

mkilum:

försök aktivera dig på något sätt, gå ut med kompisar (sitt inte bara hemma). det blirofta jobbigt om man bara sitter och gör inget


Jotack, det har jag fått uppleva nu, men har aktiverat mig och har hela helgen bokad så det känns skönt, något kul att se framemot!

Återigen, tack! Det läker av att läsa så mycket gott från er alla!