Forumet - Ekonomisk ojämlikhet

Ekonomisk ojämlikhet

1682 0 37
Sverige är ett av de länder i världen som nyttjar sig av den allra mest skarpt progressiva beskattningen – desto högre inkomst du erhåller, desto högre blir den procentsats med vilken du måste betala från din inkomst. Allt detta genomförs i syfte att utjämna de ekonomiska klyftorna mellan olika samhällsgrupper. Frågan är bara huruvida det ”problem” med klyftor och ekonomisk ojämlikhet som förs fram som argument egentligen är ett problem eller inte. Så länge som alla har samma grundläggande förutsättningar och möjligheter att förverkliga sina mål kan det väl inte spela någon roll om grannen tjänar ett par tusen kronor mer i månaden, eller?

En debatt om den ekonomiska ojämlikhetens vara eller icke vara, progressiv beskattning eller ej, är det jag efterfrågar. Vad är det som talar för respektive emot en ekonomisk ojämlikhet.

Hela debatten är inspirerad av SR:s programidé ”J-ordet”, som i sin tur inspirerades av publiceringen av boken ”The Spirit Level” (Jämlikhetsandan), författad av Richard Wilkinson och Kate Pickett, i vilken slutsatsen blev att ekonomisk ojämlikhet bidrar till ohälsa. Publiceringen initierade en stor debatt om fördelarna respektive nackdelarna med fenomenet. Ett par utdrag ur debattinläggen i programmet finns nedan.

”Det är helt enkelt inte bevisat att jämlikhet har alla dessa goda konsekvenser som antyds i boken. Det är sant att de statistiska sambanden på landsnivå ofta är starka. I Sverige är vi inte bara jämlika när det gäller inkomsternas fördelning. Vi är också rika, friska, jämställda mellan män och kvinnor, och vi sopsorterar mer än i andra länder. Storbritannien däremot, är sämre i alla dessa dimensioner. Vad Wilkinson och Picket t visar, är att de flesta rika länder kan placeras längs en tänkt linje, där Sverige och de andra nordiska länderna ofta är mest jämlikt och bäst i någon annan dimension, så som förväntad livslängd. Vid linjens andra ända, hittar vi ofta USA, med hög ojämlikhet och kortare livslängd.”, J-ordet: sant och osant, Andreas Bergh

”Skatter och restriktioner straffar människor för att de gör bruk av medfödda förmågor och talanger, bara för att andra inte har dem, eller väljer att inte utveckla dem. Bara genom att motarbeta människors begåvning, framgång och prestationer – som i praktiken berikar alla oss andra – kan ett samhälle göras ekonomiskt jämlikt på politisk väg. Det är varken moral eller rättvisa.”, Jämlikhet och individuell frihet, Mattas Svensson

”För mig som liberal är det fattigdom, inte rikedom, som är problemet. Politiker borde fundera mer över hur vi ska kunna hjälpa och lyfta de som är fattiga; och mindre över hur vi ska hålla tillbaka de som lyckats lyfta sig ur fattigdomen. Jag befinner mig hellre i ett ekonomiskt ojämlikt samhälle som är dynamiskt – där en persons lycka inte förutsätter någon annans olycka, och där man därför tillåts och uppmuntras att skapa sig ett bättre liv – än i ett jämlikt men statiskt samhälle – där vi alla har det lika dåligt och där en persons framgång ogillas av alla andra, eftersom de inser att om pajen inte växer så innebär det att om någon får en större bit så blir det mindre över till oss andra.”, En för alla – alla för en, Magnus Andersson.

”Vi har genom historien värnat sammanhållning istället för klyftor. Det har bidragit till framgång. Ett land som har vunnit både mänskligt och ekonomiskt genom sin solidariska modell.”, Om jämlikhet, anständighet och modet att stå upp för andra, Jytte Guteland.

”För vad säger egentligen den relativa skillnaden mellan fattig och rik om hur fattig den fattige är? Just, precis. Ingenting. Tänk er exempelvis att man ökar alla walesares inkomst hundra gånger dagens nivåer. Fördelningen kommer att vara exakt densamma, men i detta fall kommer den fattige walesaren ha extremt mycket högre levnadsstandard än den rike svensken.”, Osäker nytta av ekonomisk jämlikhet, Adam Cwejman.

”Jag tror att hela detta resonemang kan sammanfattas i den nuförtiden nästan klassiska distinktionen som säger att det finns två sätt att bekämpa skillnaderna i ett samhälle. Antingen kan man genom höga beskattningar bekämpa rikedom, såsom Wilkinson och vänstern föreslår, eller så kan man genom att öka tillväxten bekämpa fattigdom, såsom den liberala sidan vill.”, De fattiga på jämlikhetens altare, Jasenko Selimovic.

”Ojämlika samhällen är ingen naturlag, även om de som påstår att kejsaren är påklädd försöker intala oss det. Försöker ibland till och med få oss att tro att det är det ojämlika som är samhällets själva drivkraft. Att förhoppningen om att få stå högst upp på trappan och titta ner är det som driver människan och utvecklingen framåt. Jag tror inte på det. Det går att göra annorlunda, det går att bygga landet mer jämlikt.”, Kejsaren är faktiskt naken, Ida Gabrielsson.

”Det är skrämmande vilka signaler det sänder ut. Nämligen att det är viktigare att köpa ett radhus i en tillväxtregion än att utbilda sig, viktigare att vara född i den generation som var med om snabbaprisstegringar på hus än att starta företag, viktigare att födas med en rik pappa än med talang och flit. Det är de höga skatterna som är den verkliga boven i dramat. Det är de som ligger bakom den verkliga ojämlikheten och orättvisan - att gemene man inte kan påverka sin egen situation.”, Flit måste alltid löna sig, Aron Modig.
PaiMei:

Så länge som alla har samma grundläggande förutsättningar och möjligheter att förverkliga sina mål kan det väl inte spela någon roll om grannen tjänar ett par tusen kronor mer i månaden, eller?


Då borde det väl inte spela någon roll om grannen betalar ett par tusen kronor mer i månaden i skatt, eller?

Varför är den orättvisa ekonomiska ojämlikheten okej rent allmänt när det gäller löner men inte när det kommer till skatt? Varför förtjänar en skådespelare 20 miljoner dollar per film, men en lärare 20 000 i månaden? Det är ekonomisk ojämlikhet.
Trådlös:

Varför är den orättvisa ekonomiska ojämlikheten okej rent allmänt när det gäller löner men inte när det kommer till skatt? Varför förtjänar en skådespelare 20 miljoner dollar per film, men en lärare 20 000 i månaden? Det är ekonomisk ojämlikhet.


Herregud, jag mår illa av sådana inlägg. Rättvist, orättvist blabla... Istället för att visa din avundsjuka på de rika kan du väl komma på en bra lösning på att förhindra fattigdom?
PinkFloyd:

Herregud, jag mår illa av sådana inlägg. Rättvist, orättvist blabla... Istället för att visa din avundsjuka på de rika kan du väl komma på en bra lösning på att förhindra fattigdom?


Vad har fattigdom att göra med mitt inlägg? Jag vet inte var du får ifrån att jag skulle vara avundsjuk genom att påpeka en ekonomisk ojämlikhet, vilket är det tråden handlar om. Dessutom låter det väldigt konstigt att jag skulle vara avundsjuk på mig själv.

Spana också in:

Trådlös:

Då borde det väl inte spela någon roll om grannen betalar ett par tusen kronor mer i månaden i skatt, eller?


Problemet som jag tolkade det var inte att någon fick betala mer i skatt, utan att om du tjänar mer så bestraffas du genom att du procentuellt måste betala mer i skatt. Det betyder ju att någon som anstränger sig hårdare, skaffar sig en lång utbildning eller är extremt kreativ bestraffas för detta.

Säg att alla oavsett hur stor eller liten lönen var fick betala 10% skatt på den. Om då Lisa tjänar 100 000 kr i månaden och kalle tjänar 10 000 kr i månaden så kommer Lisa att betala 10 000 kr i skatt medan Kalle bara betalar 1 000 kr i skatt.

Lisa skulle alltså betala 10 gånger så mycket i skatt även om vi hade samma % för alla. Vore inte det mer rättvist än att Lisa ska betala 65% skatt och Kalle ska betala 50% skatt?
PaiMei:

Så länge som alla har samma grundläggande förutsättningar och möjligheter att förverkliga sina mål kan det väl inte spela någon roll om grannen tjänar ett par tusen kronor mer i månaden, eller?


Ett par tusen mer eller mindre spelar nog inte så stor roll. Men klassklyftorna är ju betydligt större än så. Något under hälften av de arbetande svenskarna har en månadsinkomst på mindre än 20,000:- medan närmare 15% av svenskarna tjänar över 33.000%, det är en stor skillnad. Och i detta övre skikt har även en stor andel tillgång till ytterligare förmåner i form av optioner, aktier och bonusar. En ständigt växande klick av svenskarna är mångmiljonärer, i dag har vi över 48,300 dollarmiljonärer i Sverige vilket är en ökning med 21,5% bara gentemot året innan.

Vi har i dag en ganska utbredd fattigdom i Sverige. Närmare en tredjedel av löntagarna tjänar mindre än 15,000:- i månaden, vilket inte räcker speciellt långt - synnerligen inte om man är ensamstående förälder. Sedan har vi alla som går arbetslösa och erhåller socialbidrag, sjukersättning eller A-kassa. Eller för den delen alla pensionärer. Dessa grupper har drabbats av hårdare regler och villkor samtidigt som den disponabla inkomsten minskat då ersättningarna ofta stått stilla medan utgifterna, inte minst hyrorna ökat. Faktum är att bara mellan 1982 och 2006 så steg hyrorna med 269%.

Den genomsnittlige unge i dag har en inkomst efter boendekostnaderna som ligger under socialbidragsnormen. Detta är livsfarligt och kan leda till en permanent utslagning för när man väl hamnat i fattigdom så är det svårt att ta sig ur.

Jag tror inte att sådana här klassklyftor är bra för fem öre. Personligen så skulle jag föredra att leva i ett fattigare land som var mer jämlikt än i ett rikare land som var mer ojämlikt, helt klart. (men jag tror inte att det finns något samband mellan ojämlikhet och rikedom, tvärt om) Alla sunda relationer bygger på jämlikhet, ett ojämlikt samhälle kan aldrig vara ett speciellt bra och trevligt samhälle där människor trivs.

Image

Den rikaste procentens andel av förmögenheterna.
Har Sverige blivit ett bättre land p.g.a. detta?

Tja, inte sett till välfärdsindex i.a.f:
Image

Lite fler grafer.

Image

Image

Image

Den övre bilden beskriver effekterna av regeringens politik mellan 2007 och 2010 (i procent) enligt SCB. Den nedre bilden beskriver effekterna (i kronor) av de rödgrönas vårmotion, enligt Riksdagens utredningstjänst. Decil 1 är den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster, medan decil 10 är den tiondel som har högst inkomster.

Image
Staplarna presenterar andelen (%) som i enlighet med Statens folkhälsoinstituts frågeformulär kan anses ha "Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest". De olika staplarna representerar den ekonomiska indelningen av de tillfrågade.

Image
Ojämlikhet och antalet fängslade

Image
Andel med låg disponabel inkomst

Mer på: http://veckansgraf.blogspot.com
Gentlemannen:

Vore inte det mer rättvist än att Lisa ska betala 65% skatt och Kalle ska betala 50% skatt?


Om alla behöver t.ex 1000 kr för att ha någonstans att bo, köpa mat och ha det bra, så kan ju någon som tjänar 1010 betala 10 kr (0.99%) i skatt, någon som tjänar 10 000 kan betala 9 000 (90%) i skatt, och någon som tjänar 100 000 kan betala 99 000 (99%) i skatt osv.
Bara dålig fördelning av pengar om 1 person får hundra miljarder mer än någon människa någonsin behöver, och resen svällter.
SaltaKätzchen:

Bara dålig fördelning av pengar


Så om Lisa då i exemplet ovan tvingades att betala 99% i skatt, tror du inte då att risken finns att det skulle kunna få som effekt att personer som Lisa helt enkelt slutar att vara kreativa, skapande, hårdarbetande, skaffa sig en lång utbildning osv om hon inte får skörda några frukter alls av sitt egna arbete, studier och uppningsrikedom?
Gentlemannen:

få som effekt att personer som Lisa helt enkelt slutar att vara kreativa, skapande, hårdarbetande, skaffa sig en lång utbildning osv om hon inte får skörda några frukter alls av sitt egna arbete, studier och uppningsrikedom?


Njao, jag skulle i alla fall vara lika kreativ, skapande och hårdarbetande oavsett om jag fick leva som vanliga människor eller fick massa pengar, herrgårdar, lyxbilar, båtar och jumbojets tror jag.
SaltaKätzchen:

Om alla behöver t.ex 1000 kr för att ha någonstans att bo, köpa mat och ha det bra, så kan ju någon som tjänar 1010 betala 10 kr (0.99%) i skatt, någon som tjänar 10 000 kan betala 9 000 (90%) i skatt, och någon som tjänar 100 000 kan betala 99 000 (99%) i skatt osv.


Att du är 19 år och tänker sådär, fyfan [tired] lycka till med livet
SaltaKätzchen:

Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.


Vad är det då för mening att en människa jobbar med ett arbete som kräver en högre utbildning om denne inte kan få något över för egen vinning? Hur tror du att arbetsmoralen skulle komma att se ut i ett samhälle där man förespråkar tokerier som du exemplifierade i inlägget ovan? Vilka skulle vilja jobba som ingenjör, forskare, eller läkare tror du?
SaltaKätzchen:

Finns det ingen mer drivkraft till att utbilda sig utöver att man vill bli rik och leva lyxigare än vanliga människor?


Klart att det finns. Men alla gör ju knappast detta. Jag önskar dock att det vore som så, att folk utbildade och lärde sig och arbetade åt det bättre för människor. Allt som människan gör gör den för att underlätta sin vardag. Alla uppfinningar har kommit fram för att människan har sökt komfort. I ett samhälle som du förespråkar kommer alla ta det enklaste och mest lönsamma arbetet, det arbete som tar minst tid att utföra och det som tar minst kraft att utföra för den summa pengar man får (eller som i exemplet skatt som blir avdragen) Yrken som har långa utbildningar i stil med Läkare, ingenjörer, professorer kommer inte vara speciellt attraktiva då det kommer ta mer kraft att plugga 8 år än att svabba golv. I förlängningen kommer samhället att rasa, för alla kan inte svabba golv, allt annat måste skötas med. Det går inte att förneka detta, hur mycket man än vill att det vore annorlunda.

Med det sagt försvarar jag inte den nuvarande samhällsstrukturen. Jag vill ha ett mer ekonomiskt jämlikt samhälle - men att ta ut 90% skatt på högavlönat folk är bara fel väg att gå.
Sming:

Vilka skulle vilja jobba som ingenjör, forskare, eller läkare tror du?


Vänta, va? Finns mängder med människor som skulle föredra att vara forskare framför att t.ex. städa gator, även om det var samma lön. Finns nog mängder med folk nu som hade velat jobba som läkare snarare än städare, men som inte kan för att de inte har råd att plugga.
Stringburka:

Vänta, va? Finns mängder med människor som skulle föredra att vara forskare framför att t.ex. städa gator, även om det var samma lön. Finns nog mängder med folk nu som hade velat jobba som läkare snarare än städare, men som inte kan för att de inte har råd att plugga.


Många ja. Det klargjorde jag även i inlägg två.

Sming:

Klart att det finns. Men alla gör ju knappast detta


Men dessa utgör inte heller en allt för betydande del. Den överväldigande majoriteten (förutsatt om du haft hjärna för det) skulle nog hellre svabbat golv än att plugga en massa år och arbetat som läkare sedan om det gav lika mycket betalt.
Sming:

Den överväldigande majoriteten (förutsatt om du haft hjärna för det) skulle nog hellre svabbat golv än att plugga en massa år och arbetat som läkare sedan om det gav lika mycket betalt.


Varför? Skulle du gjort det? Om du fick välja mellan att svabba golv i trettio år med X kronor i månaden, eller att plugga i 8 år med X kronor i månaden och sedan arbeta som läkare i 22 år med X kronor i månaden?

Tror nog snarare en "risk" skulle vara att det blev för många läkare och för få städare. Ett problem som lätt löses genom att man delar på arbetsbördan.