Forumet - Elise is a bit of a loner

Elise is a bit of a loner

119 0 16
Det finns en tjej som heter Elise. Elise har varit inne i stan lite och drivit omkring, hon hade köpt en ansiktscremé, en huvudbonad och ett par skor i stan. Några hundra för mycket, men pengar är till för att spenderas! Tänker Elise.

Vid busshållplatsen på väg hem möter Elise en tjej som är i hennes egen ålder. När Elise sätter sig på bussen hem så visar det sig att tjejen skall åka med samma buss. När Elise sätter sig ner lite längre bak i bussen sätter sig tjejen framför, Elise blir glad för att tjejen vill sitta framför henne, hon känner att de växlar bra energi emellan. Efter ett tag börjar Elise fundera på vem tjejen egentligen är?
Hur hon är..
Vart hon bor..
Hon ser väldigt snäll ut.

Elise kikar lite över tjejens axel och ser att hon fifflar med Adressändringspapper, det gör Elise glad. Elise tänker att tjejen är nog nyinflyttad, precis som hon själv, kanske inte tjejen har så många vänner här i trakterna? Kanske tjejen bor i samma hus som hon själv?
Elise börjar se en framtida vänskap mellan hon själv och tjejen.

Elise börjar hålla tummarna, hon håller tummarna för att tjejen skall sitta kvar fram tills Elise själv skall stiga av. Efter flera busshållsplatser blir Elise mer och mer nervös, tänk om tjejen faktiskt inte bor i samma hus som henne? Tänker hon samtidigt som hon biter på naglarna.

Det ser mer och mer ljust ut. Elise känner på sig att tjejen bor i samma hus som hon själv. Hon börjar planera vad hon skall säga. Hur snabbt hon skall gå. Hon lägger upp en plan. När Elise stiger av bussen skall hon gå i ungefär samma takt som tjejen, lite framför. Om tjejen själv går framför lär det bli lite knasigt då Elise kommer få lov att antingen springa om henne eller hojta åt tjejen för att få igång en konversation. Framför skall Elise gå. När Elise närmar sig huset de bor i skall hon kika bakåt och fråga:
"Bor du också här? Vad kul! Jag tycker att det bor så mycket gamlingar här, kul med lite ungdomar. Men jag har aldrig sett dig tidigare?"
Så skall konversationen vara igång. När de skiljs åt i trapphuset skall Elise säga "Ha det så bra!" och låta riktigt trevlig. Sedan skall de bli vänner, hon ska peka vart hon bor också, utifrån, så tjejen vet vart hon ska gå när hon kommer förbi på en kaffe någon dag. Det har alltid varit Elises dröm, att ha en bästa vän som granne. Bara kunna kila över när man känner för att snacka lite eller glo på en film. Ha det riktigt kul tillsammans. Bo i samma hus. Elise ler åt tankarna och biter lite mer på naglarna.

Nu börjar de närma sig Elises busshållplats. Hon kniper händerna hårt. Det är busshållplatsen innan hennes och hon hoppas att tjejen inte stiger av, och det gör hon inte! Nu är det femtio procents chans att tjejen stiger av på hennes hållsplats, för Elise bor nämligen på den näst sista hållplatsen på hennes linje. När hon närmar sig sin hållplats känner hon hopp, ja visst ska tjejen stiga av. Elise plingar och reser sig upp. Varför reser sig tjejen inte upp? Hon kanske är lite seg, tänker Elise, slänger sig av i sista sekund liksom. Elise går av och slänger en sista blick över axeln innan hon befinner sig ute i mörkret igen. Tjejen sitter kvar, hon skall alltså inte av här. Hon bor alltså
inte i samma hus som Elise. Det är bara 4 gamlingar som kliver av med henne.

Plötsligt känns allting mörkt igen. Den där lilla händelsen skulle ha räddat Elise kväll, för hon känner sig så ensam. Allting gick bara i kras.

Spana också in:

Lounge Act:

[confused]


Livets små nederlag

Lounge Act:

Okej? Berätta?


Man får en liten glima av hopp, "tänk om det är sådär" osv. Och sen är det inte alls så. Det är riktigt synd att man inte tar chansen att göra något tidigare, men det är en del av livet.

Jag gör sånna grejer hela tiden. Senaste var nog sleazetrollen på Whitesnake-konserten [bigsmile]