Aviseringar
Rensa alla

"En" istället för "man"


mynona

Jag stödjer hen i stället för han/hon, men jag har svårare för en som ersättning för man. Egentligen är skälet lika otillräkligt som hen-motståndarnas: jag tycker helt enkelt det låter fånigt och språkligt fult att säga en, det låter som en ful dialekt.

Ett mer seriöst motargument är, att medan han/hon är medvetet könande och hen-reformen därför innebär en viktig samhällsmental skillnad, känner folk inte till att ordet man också är könande, och därmed känns den reformen inte lika viktig.

Men jag är ingen fanatiskt motståndare, så om det blir lika viktigt som hen, rättar jag mig efter det i respekt för syftet.


   
SvaraCitera

lebell: Aa men en vill byta ut ordet "man" för att det är/låter könsrelaterat (lr ngt)... så kan en ju/även säga samt skriva en istället för man... för orden har används likadant vissa gånger och kan göra det alla gånger

MAN är inte könsrelaterat i nämnda exempel! MAN är det enda och riktiga enl svensk språklära!!!


   
SvaraCitera

"En" används ju hyfsat ofta, men jag skulle gärna lära mig användningen och skillnaden mellan "en" och "men". Gärna bli inlåst med svenska akademien och en flaska fulwhiskey.


   
SvaraCitera

vikingen: !!!

Mycket glad


   
SvaraCitera

Istechetvåpunktnoll: ...en flaska fulwhiskey

En flaska fulwhiskey däremot är EN... INTE MAN.  Glatt skålande


   
SvaraCitera

vikingen:

En flaska fulwhiskey däremot är EN... INTE MAN.  Glatt skålande

Det är sant, "man" är inget räkneord.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

lebell: man


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

mynona: jag tycker helt enkelt det låter fånigt och språkligt fult att säga en, det låter som en ful dialekt.

Man säger så i Halland tror jag, har hört Stefan o Krister säga en.


   
SvaraCitera
mynona

Z0dd:

Man säger så i Halland tror jag, har hört Stefan o Krister säga en.

Visste väl att det var någon form av dialekt!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola: Jo jag tänker också så men jag tror att det kommer av "människa" på ngt sätt. Engelskans människa är ju "man" så där är det tydligare.

"Man" kommer förstås av "människa" och det man menar är ju nåt i stil med en människa vilken som helst, en människa i allmänhet eller vad man nu vill, i motsats till en specifik människa. Det ordet syftar på är inte på något sätt en människa av just det manliga könet - språk innehåller massvis med ord som stavas likadant, men som skiljer sig åt i innebörd (sådana ord kallas homonymer): det är med andra ord inte självklart att "man" (som i en människa i allmänhet) är någon sorts uttryck för den patriarkala kultur vi lever i. Människan är dessutom en hon, inte en han, vilket man bör ha i åtanke om man skulle få för sig att putta ut männen från bilden genom att döpa om henne till enniskan eller henniskan.


   
SvaraCitera
NEMI
 NEMI

Tycker att det är utomordentligt bra att använda.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Feberyra:

"Man" kommer förstås av "människa" och det man menar är ju nåt i stil med en människa vilken som helst, en människa i allmänhet eller vad man nu vill, i motsats till en specifik människa. Det ordet syftar på är inte på något sätt en människa av just det manliga könet - språk innehåller massvis med ord som stavas likadant, men som skiljer sig åt i innebörd (sådana ord kallas homonymer): det är med andra ord inte självklart att "man" (som i en människa i allmänhet) är någon sorts uttryck för den patriarkala kultur vi lever i. Människan är dessutom en hon, inte en han, vilket man bör ha i åtanke om man skulle få för sig att putta ut männen från bilden genom att döpa om henne till enniskan eller henniskan.

Jajo men vad tror du att könet man kommer av för ord?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola: Jajo men vad tror du att könet man kommer av för ord?

kvinnor är djur - män är människor


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jag undrar hur pass könande ett han/hon blir i ett sammanhang där det inte talas om kön direkt. "Man kan se utsikten härifrån" och "Klockan? Hon är kvart över tre". Ursprungligen kan "hon":et och "man":et ha varit könande, men jag kan absolut tänka mig fall där innebörden har förskjutits med tiden och inte alls längre menar att man syftar på tiden som en kvinna eller person(er) X som män, utan mer som en "den". Att det gamla ord för att beskriva ett annat fenomen i kontextberoende sammanhang. Det går att diskutera huruvida genusskolan tar hänsyn till detta. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola: Jajo men vad tror du att könet man kommer av för ord?

Också från samma ord, men det spelar väl egentligen ingen roll i just det här sammanhanget? Det är inte ordet "man" med innebörden det manliga könet vi diskuterar, utan ett ord som stavas och låter likadant, som till och med etymologiskt sett delar samma ursprung, men som innefattar alla tänkbara kön och inte endast det manliga.


   
SvaraCitera