Forumet - Fackföreningsrepresentant misshandlad och mordhotad av kriminellt gäng p.g.a. konflikt med bemanningsföretag

Fackföreningsrepresentant misshandlad och mordhotad av kriminellt gäng p.g.a. konflikt med bemanningsföretag

773 1 22
En medlem i min fackförening misshandlades och mordhotades för en vecka sedan av folk med anknytning till det kriminella gänget Werewolf Legion p.g.a. en konflikt med ett bemanningsföretag. Förutom att han med kniv mot halsen tvingades ringa upp företaget och dra tillbaka alla krav, så hotades han även med mord ifall han inte inom en månad betalar en halv miljon till gängledaren.

Mer info:

​​Pressmeddelande

Vad bör göras för att hindra att liknande saker händer igen? Hur kan vi åtgärda de problem som idag orsakas av bemanningsföretagen på vår arbetsmarknad? Osv.

Som SAC skriver i sitt pressmeddelande så fuskas det ofta med kollektivavtal, arbetsmiljö och andra anställningsvillkor inom bemanningsföretag (som bemanningsanställd kan jag själv intyga att detta stämmer). Flera av företagen används även för att tvätta pengar åt kriminella gäng, och flera av företagsägarna har förflutet i den kriminella världen eller kopplingar till den.
Min gissning, pessimist/optimist som jag är, är att detta inte kommer leda någonstans. Staten kommer ställa upp på företagets sida, ingen kommer dömas/få någon skit, och stormedia kommer lägga radioskugga på det. Men med lite tur kanske detta blir en stor grej ändå och så blir folk lite mer förbannade på företag, stat & stormedia.

Spana också in:

Har samlats in runt 50 000 kr för att stödja familjen som nu tvingas att leva dolt.

Några av de som uttalat stöd för de drabbade och SAC:s krav på skärpta regler för bemanningsföretag är bl.a. dessa:

Nätver​​ket Unga Elektriker i Jämtland

F​​örbundet Allt åt alla Göteborg

So​​cialistiska Partiet

Vänsterpartiet i Lund

... och flera olika tidningar, bloggar och Facebook-sidor har uppmärksammat det hela. Konstigt nog inte några uttalanden från de andra fackförbunden ännu. Man kan ju tycka att LO, TCO och de andra fackförbunden borde se allvarligt på att folk misshandlas och mordhotas p.g.a. sitt fackliga engagemang. Detta bör ju ändå betraktas som ett av de största angreppen på svensk arbetarrörelse sedan mordet på Björn Söderberg 1999. SAC är ju tyvärr ett av de få fackförbund som organiserar papperslösa arbetare och vågar gå i konflikt med den organiserade brottsligheten, skrämmande att fackliga organisationer tiger ihjäl något så allvarligt.
dzjugasjvili:

shit. välkommen tillbaka 1910-talet.


Verkligen. :/

Inget som helst uttalande eller agerande från regeringen om ett av de största angreppen på svensk arbetarrörelse sedan 1999, kan ju bara tolkas som att de tycker att det som hände var rätt åt vår medlem. Demokratin ska visst bara gälla de som säger det etablissemanget vill höra och inte kräver några förändringar i samhället.
Rödingajäveln:

Inget som helst uttalande eller agerande från regeringen om ett av de största angreppen på svensk arbetarrörelse sedan 1999, kan ju bara tolkas som att de tycker att det som hände var rätt åt vår medlem. Demokratin ska visst bara gälla de som säger det etablissemanget vill höra och inte kräver några förändringar i samhället.


Vet inte om du är helt seriös men jag utgår ifrån det.

Jag tror och tycker att etablissemanget ska behandla detta dåd precis som med alla andra politiska dåd. Vi ser inte heller några offentliga uttalanden när nationella blir attackerade på gatorna eller när vänsterextrema ger sig på dem vid sina hem. Det var knappt så att vi fick se det när SD i valupptakten fick sina stugor vandaliserade, valsedlar och reklam bortkastade, och representanter attackerade. Och då ska ju ändå dessa representera ett klart folkstöd.

Jag är inte så insatt i SAC och deras aktiviteter, men de har väl av andra fackförbund blivit sedd som paria för sina okonventionella metoder. En möjlig förklaringen till stödet antar jag.
Rudolf kügersmatter:

Jag tror och tycker att etablissemanget ska behandla detta dåd precis som med alla andra politiska dåd.


Det är enormt stor skillnad på ett angrepp på arbetares rätt att organisera sig och bedriva facklig kamp, och på våld mellan politiska grupper. De båda är inte ens jämförbara. Det är som att säga att snatteri och folkmord är lika illa. Detta är inte i närheten av samma nivå som bråk på demonstrationer, detta är ett angrepp på våra grundläggande rättigheter på våra arbetsplatser. Detta är företag som tillsammans med den organiserade kriminaliteten går till angrepp på ett fackligt ombud för att hindra sina anställda från att organisera sig. Detta är närmare terrorism än vad det är den typen av småbrott du jämför det med.

Rudolf kügersmatter:

Vi ser inte heller några offentliga uttalanden när nationella blir attackerade på gatorna eller när vänsterextrema ger sig på dem vid sina hem. Det var knappt så att vi fick se det när SD i valupptakten fick sina stugor vandaliserade, valsedlar och reklam bortkastade, och representanter attackerade. Och då ska ju ändå dessa representera ett klart folkstöd.


Jo t.ex. kring von Arnold var det ju flera uttalanden, sen visade det sig att han gjorde det själv som så många andra gånger då högerextremister blivit utsatta för våld:

http://revfront.org/?p=4844

... sen är detta som sagt långt mycket grövre och inte jämförbart med våld mellan olika politiska grupperingar. Det är inte direkt som att högerextremister bara blir utsatta för våld, de är ganska duktiga på att själva använda det också.

Denna tråden handlar dock inte om högerextremister utan om misshandeln av ett fackligt ombud, så denna diskussionen är OT.

Rudolf kügersmatter:

Jag är inte så insatt i SAC och deras aktiviteter, men de har väl av andra fackförbund blivit sedd som paria för sina okonventionella metoder. En möjlig förklaringen till stödet antar jag.


SAC bildades som en utbrytning ur LO och både LO och de andra socialdemokratiska fackförbunden har motverkat SAC sen de bildades. Oavsett meningsskiljaktigheter om hur den fackliga kampen bör bedrivas är det dock ändå sjukt att LO accepterar våld mot fackliga ombud på detta vis.
Nu har det hänt igen. För andra gången inom tre veckors tid har en facklig representant misshandlats för sitt fackliga engagemang. Denna gången inte av kriminella, utan av hotellchefen själv:

:

En facklig ombudsman ska ha golvats vid en löneförhandling på Pedersens hotell i Ullared på onsdagen. Polis larmades till platsen och hotellägaren Andreas Pedersen anmäldes misstänkt för bland annat misshandel.


http://hn.se/nyheter/halland/1.1702185-hotellchefen-misstanks-ha-slagit-ner-fack...

Denna gången var det en representant för LO-facket Hotell- och Restaurang. Skrämmande att våldet mot fackföreningsrepresentanter ökar. Utan fackföreningarna hade vi varken haft rösträtt, 8-timmars arbetsdag, semester eller någon annan av de rättigheter vi arbetare idag har. Fackföreningarna vårt enda egentliga skydd för våra rättigheter, när de angrips angrips våra rättigheter direkt. Denna typen av terror hör hemma i diktaturer och pseudodemokratier som Kina, Iran och Colombia.
Rödingajäveln:

Det är enormt stor skillnad på ett angrepp på arbetares rätt att organisera sig och bedriva facklig kamp, och på våld mellan politiska grupper. De båda är inte ens jämförbara. Det är som att säga att snatteri och folkmord är lika illa. Detta är inte i närheten av samma nivå som bråk på demonstrationer, detta är ett angrepp på våra grundläggande rättigheter på våra arbetsplatser.


Kan verkligen inte se ditt starka argument här. Det som hände fackrepresentanten var ett angrepp hans demokratiska rättigheter, och så är även vänsterextremisters förföljelser av icke-tänkande. I båda fallen kvävs ens tillåtna aktioner med olagliga metoder. Det var väl dessutom bara en person som blev attackerad, så åt vilket håll går egentligen folkmordsparallellen åt?

Rödingajäveln:

Jo t.ex. kring von Arnold var det ju flera uttalanden, sen visade det sig att han gjorde det själv som så många andra gånger då högerextremister blivit utsatta för våld:


Hur fallet med Arnold slutade har jag ingen aning om. Om det stämde verkligen stämde så va det jävligt tragiskt. Men vi ska också komma ihåg att det var en ensam person som gick ut innan utredningen ens var klar och dementerade det som hänt honom. De flera

Men den aktuella frågan berörde inte medial uppmärksamhet utan från regeringshåll, och att regeringen skulle göra något åt att stoppa det här ser inte jag som troligt med det vi fick erfara med SD vid valupptakten. Ifall förföljelse av den magnituden inte fick vår statsminister att reagera (utan snarare tvärtom, han såg inga problem med det) så kommer han nog inte heller att reagera för att en ensam fackrepresentant någonstans i landet blir attackerad.

Missförstå mig inte nu, att attackera fackrepresentanter är ohyggligt i sig. Jag anser bara inte att de är mer värda uppmärksamhet än andra grupper som blir attackerade för sitt politiska engagemang.
Rudolf kügersmatter:

Kan verkligen inte se ditt starka argument här. Det som hände fackrepresentanten var ett angrepp hans demokratiska rättigheter


Rudolf kügersmatter:

Det var väl dessutom bara en person som blev attackerad, så åt vilket håll går egentligen folkmordsparallellen åt?


Det var inte bara ett angrepp på honom och hans rättigheter, utan även för dem han representerade. Han kallade till förhandling för ett arbetarkollektiv, att vägra den förhandlingen och istället misshandla honom är att vägra de arbetarna som skulle representerats i förhandlingen sina fackliga rättigheter. Att vägra arbetare sina fackliga rättigheter, och vägra förhandla, är ett angrepp på fackföreningsrörelsen som helhet. Nu har det dessutom skett igen, genom misshandeln av ett fackligt ombud från ett av LO-förbunden nämnd ovan.

Rudolf kügersmatter:

Hur fallet med Arnold slutade har jag ingen aning om. Om det stämde verkligen stämde så va det jävligt tragiskt. Men vi ska också komma ihåg att det var en ensam person som gick ut innan utredningen ens var klar och dementerade det som hänt honom. De flera


Rättsläkarens undersökning visade att han skurit sig själv, och det var dessutom andra gången han hittade på att han blivit anfallen av blodtörstiga vänsterextremister. Jag tror det är ganska safe to say att han hittade på allt.

Rudolf kügersmatter:

Men den aktuella frågan berörde inte medial uppmärksamhet utan från regeringshåll, och att regeringen skulle göra något åt att stoppa det här ser inte jag som troligt med det vi fick erfara med SD vid valupptakten. Ifall förföljelse av den magnituden inte fick vår statsminister att reagera (utan snarare tvärtom, han såg inga problem med det) så kommer han nog inte heller att reagera för att en ensam fackrepresentant någonstans i landet blir attackerad.


Statsministern reagerade visst kring attackerna mot SD, han sa mer eller mindre att de fick skylla sig själva. Att du inte gillar hans reaktion betyder inte att det inte var en reaktion.

Detta har han inte ens reagerat på, trots att det nu är den 2:a misshandeln av en facklig representant inom tre veckors tid. Vi ser ett ökat våld mot fackliga ombud i Sverige. Facklig kamp är grunden för alla rättigheter vi arbetare har i det här landet, inklusive vår rösträtt, och detta bör därmed tas på allvar.

Du och jag har olika utgångspunkter. Jag tycker fackligt engagemang är sjukt mycket viktigare att skydda än politiska partier. Jag bryr mig dessutom inte om fascistiska grupperingars rättigheter, varje gång de fått makt i något land har de gett sig på fackföreningarna först av allt. Fackföreningsaktivister var de första att sättas i Hitlers koncentrationsläger, långt innan judarna. De var de första som Pinochet gjorde sig av med. Vi är det största hotet mot fascism och det enda verkliga skyddet för demokratin och arbetarnas rättigheter.

Rudolf kügersmatter:

Missförstå mig inte nu, att attackera fackrepresentanter är ohyggligt i sig. Jag anser bara inte att de är mer värda uppmärksamhet än andra grupper som blir attackerade för sitt politiska engagemang.


Jag menar att fackligt arbete inte är att jämställa med politiskt engagemang. Fackligt arbete är grunden för alla arbetare i Sveriges löner och arbetsvillkor, t.o.m. för vår rösträtt. Det är inte att jämställa med bråk mellan olika politiska grupperingar.
Rödingajäveln:

Det var inte bara ett angrepp på honom och hans rättigheter, utan även för dem han representerade. Han kallade till förhandling för ett arbetarkollektiv, att vägra den förhandlingen och istället misshandla honom är att vägra de arbetarna som skulle representerats i förhandlingen sina fackliga rättigheter.


Och då måste varje angrepp på politiska representanter vara ett angrepp på alla sympatisörer. jämställer du det dessutom som ett angrepp på hela den fackliga rörelsen så är varje angrepp på något av våra politiska partier ett angrepp mot hela demokratin.

Tolkar jag dig korrekt nu när jag säger att du anser att fackanslutna arbetare är mer värda än andra människor?

Rödingajäveln:

Statsministern reagerade visst kring attackerna mot SD, han sa mer eller mindre att de fick skylla sig själva. Att du inte gillar hans reaktion betyder inte att det inte var en reaktion.

Detta har han inte ens reagerat på, trots att det nu är den 2:a misshandeln av en facklig representant inom tre veckors tid. Vi ser ett ökat våld mot fackliga ombud i Sverige. Facklig kamp är grunden för alla rättigheter vi arbetare har i det här landet, inklusive vår rösträtt, och detta bör därmed tas på allvar.


Efter närmare ett år av att ha ignorerat alla överfall och trakasserier på SD så valde han att ta munnen från bladet och säga till alla representanter där ute att de fick skylla sig själva för sitt politiska engagemang. Om det är en sådan fin statsminister vi har att göra med så kan jag försäkra dig att du kommer att få vänta ett bra tag innan han ens får upp ögonen för något i den här stilen.
Jag kan inte låta bli att hänvisa till Micke Skillts krönika.

SAC har genom hela sin tid som ”fackförbund” nyttjat exakt samma metoder som maffian i 30-talets Chicago, och med det så hävdar jag att SAC har använt sig av hot, trakasserier, skadegörelse, våld och utpressning mot de arbetsgivare SAC ansett agerat felaktigt. Dock har SAC alltid gömt sig bakom sina bundsförvanter i Antifascistisk aktion (AFA) och Revolutionära fronten (RF) när de mer olagliga aktionerna ska gå av stapeln, dessa dubbelanslutna anonyma kämpar har ägnat sig åt att angripa de arbetsgivare som är arbetarklassens svurne fiende – enligt SAC alltså. Och när man inte bekämpat osolidariska arbetsgivare, som har kollektivavtal, så har de SAC-anslutna tillsammans med ovan nämnda organisationer ägnat sig åt att attackera nationella på gator och torg med inte allt för lyckat resultat. Det är alltså rena banditer vi talar om, människor som gömmer sig bakom ett fackförbund för att få sprida hat och våld till befolkningen. Vi talar om militanta organisationer och medlemmar – om de själva får sätta epiteten – som drömmer om våld och kaos, därför blir hela den här händelsen eller ska vi säga avsaknaden av händelser, ironisk och ytterst underhållande.

Men som vi alla vet och lärt oss den hårda vägen, så hinner karma alltid ikapp, det är bara en fråga om tid innan man får en rejäl käftsmäll av karma. Lite som en väckarklocka; ”Hörru, vad fan håller du på med?” Och det var exakt vad som hände här i dagarna när SAC började med sin vanliga terror mot ett bemanningsföretag som drevs och ägdes av en invandrare. Arbetsförhållandena var bedrövliga enligt SAC och de sedvanliga fackliga metoderna påbörjades, något som gick bra till en början. Men det fanns ett smärre detalj man inte hade räknat med, den här gången var företagets ägare bror till en yrkeskriminell som har sina rötter som ledare för invandrargänget Werewolf Legion och helt plötsligt så slog de illegala metoderna tillbaka på SAC. Och det med råge, man fick smaka på tillbakakakan helt enkelt. Men vad hände då?

I början gick förhandlingarna helt okej mellan SAC och företaget, men när SAC sin vana trogen tog steget till kriminella handlingar och började hota samt utpressa företaget så slog det bakut och en hämnd planerades från bekanta till företagaren. SAC bokade en träff för ytterligare ”förhandlingar” eller utpressningar om man så vill, ett möte företagaren inte hade för avsikt att dyka upp på. Senare så trängde sig flera män in hos SAC-medlemmen som hållit i ”förhandlingarna”, hans familj stängdes in i ett annat rum medan männen förklarade på sitt egna vis att karma hunnit ikapp SAC och deras maffiametoder. Det hela avslutades med att SAC-medlemmen ”bötades” med 500 000 kronor, en metod som SAC själv använt sig av vid många tillfällen. Ska man ska vara helt ärlig, så var det en uppgörelse mellan två kriminella organisationer, inte ett angrepp på demokratin som SAC med flera vill göra gällande. Vi kan även konstatera att det var en uppgörelse som SAC gick förlorande ur, så går det när man leker med de tunga pojkarna, något för helgrevolutionärerna att tänka på i framtiden. Så SAC ta det som ett hett tips från livscoachen, det är gratis den här gången.

Givetvis gick SAC:s stormtrupper ut till deras försvar och Revolutionära fronten publicerade en artikel på sin hemsida om det inträffade, en artikel där man namnger organisationen som låg bakom angreppet på deras kamrat och klasskämpe. Organisationen som nämns är precis som jag skriver tidigare Werewolf Legion, en organisation som till mestadels består av invandrare – ironiskt nog. Den underbara massinvandring som de olika bokstavsorganisationerna på vänsterkanten engagerat sig i och kämpat för, visade sin tacksamhet genom att trycka en kniv mot halsen på en av deras förkämpar och sedan delades det ut några rejäla trynstötar.

Det som slog mig när jag läste om händelsen är att SAC, RF och AFA tidigare sagt att de aldrig accepterar en attack på de organisationer som kämpar för arbetarklassen. Med de orden klingande i bakhuvudet så förväntade jag mig en blodig och kraftig motreaktion. Men reaktionen uteblev och så även kraven mot företagaren för de drog SAC-medlemmen tillbaka när han fick smaka på karma. Så frågan jag ställer mig är följande – Är de en samling snackpåsar som talar stort och hållet litet? Givetvis är det så, vilket de flesta av oss nationella kan gå i god för. Helgrevolutionärerna leker radikala och det visar sig i deras oförmåga att offra ett endaste dugg för deras övertygelse, det är en hobby, en dålig ursäkt för att få leva djävulen helt enkelt.

Jag räknar givetvis med att SAC, AFA och RF går till gemensam attack tillsammans med andra kämpar för arbetarklassen mot de arbetarfientliga invandrarna i Werewolf Legion, då dessa begått ett övergrepp mot hela deras värdegrund. Men som jag lärt mig genom åren så kommer de här arbetarklasskämparna bara att vissla oskyldigt och hoppas på att skitstormen ska lägga sig. För det enda man duger till är just att hota och i viss mån slå småpojkar och småflickor på käften i skydd av natten iförd rånarluvor. Så därför lyfter jag på hatten för Werewolf Legion som levererade en underbar tillbakakaka till skrävlarna i de socialistiska leden samt en rejäl portion ironi. Men jag hoppas även att polisen ser till att krossa våra kriminella gäng och att åklagaren senare ska hävda på utvisning för de invandrare som ingår i gängen, då vi varken har råd eller lust att inhysa utländska kriminella element i Sverige. Men det är väl drömmar lika orealistiska som att de rödsvarta klasskämparna ska hålla ord och slå tillbaka – HÅRT – mot arbetarklassens fiender.

Jag kan faktiskt inte hålla mig från att må riktigt bra när dylika händelser dyker upp, för det bevisar det jag alltid sagt. ”Karma är som en bumerang och passar man sig inte så kommer den tillbaka och slår dig på käften”. Jag tror SAC kan gå i god för att det påståendet stämmer mer än väl. Vilket får mig att undra, när är det dags för mig själv att ducka? Nåja, det är ett senare problem som jag löser då, under tiden så jobbar jag på att öka på mitt eget karmakonto. Jag vill ju inte gå samma öde till mötes som SAC.

Så jag väljer att avsluta min något kortare krönika med följande frågor:
Smakade tillbakakakan bittert SAC? Ska ni ser över om era metoder är rätt väg att gå i framtiden? Vart är Revolutionära fronten och Antifascistisk aktion? Skakar Werewolf Legion av rädsla för vedergällning?

”Låt rättvisa skippas, även om det innebär himmelens undergång”

Väl mött

http://www.realisten.se/2012/07/20/sac-fick-smaka-pa-tillbakakakan/
Rudolf kügersmatter:

Och då måste varje angrepp på politiska representanter vara ett angrepp på alla sympatisörer. jämställer du det dessutom som ett angrepp på hela den fackliga rörelsen så är varje angrepp på något av våra politiska partier ett angrepp mot hela demokratin.


Tycker det är en väldigt stor gradskillnad mellan en person som förhandlar för en grupp människor och för fram direkta krav från dem, och ett politiskt parti vars krav folk sympatiserat med genom att rösta. Det förra är en rejält mycket direktare kommunikation. Men som sagt, jag menar att det är skillnad på fackligt engagemang och partipolitiskt. Fackföreningarna är återigen det enda verkliga skyddet arbetare har för sina rättigheter på både arbetsmarknaden och i övriga samhället.

Rudolf kügersmatter:

Tolkar jag dig korrekt nu när jag säger att du anser att fackanslutna arbetare är mer värda än andra människor?


Nej. Däremot bryr jag mig om vad som händer med dem, men inte särskilt om vad som händer med organiserade fascister. Politik är inte något neutralt. Jag är för de rörelser som gynnar arbetarklassen och mot de rörelser som missgynnar den.

Rudolf kügersmatter:

Efter närmare ett år av att ha ignorerat alla överfall och trakasserier på SD så valde han att ta munnen från bladet och säga till alla representanter där ute att de fick skylla sig själva för sitt politiska engagemang. Om det är en sådan fin statsminister vi har att göra med så kan jag försäkra dig att du kommer att få vänta ett bra tag innan han ens får upp ögonen för något i den här stilen.


Som sagt, jag tycker inte det som hände SD är något att bry sig om. Det som händer fackföreningsrepresentanter är det däremot.

Undefeated:

Jag kan inte låta bli att hänvisa till Micke Skillts krönika.


Spännande att höra vad en nynazist tycker om det hela. Tyvärr innehåller inlägget så mycket faktafel att det bara blir löjligt, men det var väl ganska väntat.
Rödingajäveln:

Spännande att höra vad en nynazist tycker om det hela. Tyvärr innehåller inlägget så mycket faktafel att det bara blir löjligt, men det var väl ganska väntat.


Spännande att kommunister ständigt kallar alla nazister, men som du sagt själv, du är ju medlem i SUF. Våldsvänstern fick smaka sin egen medicin kort och gott.
Undefeated:

Spännande att kommunister ständigt kallar alla nazister, men som du sagt själv, du är ju medlem i SUF. Våldsvänstern fick smaka sin egen medicin kort och gott.


Nu råkar Mikael Skilt ha varit nästeschef för en av Sveriges få öppna nationalsocialistiska organisationer, Svenska Motståndsrörelsen. Jag skulle säga att det ganska tungt kvalificerar honom som just "nazist" och inget annat.

Jag är medlem i SUF och SAC. Mitt politiska engagemang ligger främst i studier och i det fackliga arbetet. Våldsvänstern vet jag inte riktigt vad det är dock? Jag är inte alls särskilt våldsam av mig.
Rödingajäveln:

Nu råkar Mikael Skilt ha varit nästeschef för en av Sveriges få öppna nationalsocialistiska organisationer, Svenska Motståndsrörelsen. Jag skulle säga att det ganska tungt kvalificerar honom som just "nazist" och inget annat.Jag är medlem i SUF och SAC. Mitt politiska engagemang ligger främst i studier och i det fackliga arbetet. Våldsvänstern vet jag inte riktigt vad det är dock? Jag är inte alls särskilt våldsam av mig.


Jag antecknar att han har varit nästechef för SMR. Du borde rannsaka dina egna led. Eller hur var det med *** i Göteborg? Aktiv i SUF och aktiv i Antifascistisk aktion. Jag kan ge dig fler namn.