Forumet - Fan, Aspberger.

Fan, Aspberger.

285 0 16
Jag är inte diagnostiserad än, men mycket tyder på att jag har Asperger. Detta för mig är väldigt deprimerande just på grund av en sak.

Jag känner ett driv till att förstå saker. Jag vill veta hur saker går till, varför, hur, var och när. Jag har en sådan längtan att gå skola och upptäcka.

Men.

Jag bor i det minsta, skitiga lilla skitställe upp i västerbotten. Jag vill plugga upp min gymnasiekompetens, men detta måste då ske via komvux.

Hur ser den hjälpen ut? Jag vet inte riktigt hur jag ska göra.

Spana också in:

Jungman:

Du behöver ingen hjälp, det är bara ett tecken på att du är rätt konfigurerad och av den högre neanderthalska börden, du fungerar mer logiskt, fredligt och exemplariskt än våra barbariska kusiner.

Du är lite bättre än alla andra, njut av det


Jag tror du missuppfattade mig. Jag anser inte att jag är problemet, utan skolorna här uppe.

Men tack ändå.
Aspergers kommer inte vara ett hinder för dig att förstå saker. Tvärtom tror jag att du har ett försprång, då du i och med din eventuella autism har möjlighet att se saker som de faktiskt är utan att överanalysera och övertolka. Vad gäller förståelse för socialt samspel är det också något du kommer kunna lära dig, genom att utöka din förståelse för andras känsloliv samt ökad medvetenhet kring andra människor.

Att läsa böcker är ett väldigt bra tips. Helt sådana som fokuserar på en persons inre liv och dens känslor och tankar. Gå med i dramaklubbar och öva sociala situationer osv kanske också kan vara något. Diskutera med andra etc.

Central koherens bör inte heller vara omöjligt att jobba på. Försök lägga mycket pussel, det säger vissa kan ge någon effekt.

Försök att se möjligheterna med autism och inte fastna vid de mindre positiva aspekterna.

Vad gäller skola och dylikt har man som autismspektrumstörd rätt till viss hjälp och annat som kan vara till stöd. Vid eventuellt diagnos är det information som din psykolog och skola kommer dela med sig av.