Forumet - Finns universell moral?

Finns universell moral?

976 0 87
Exner:

Finns en universell moral, och hur bevisas - eller härleds - i så fall en sådan?


Jag tror definitivt det finns en(/eller flera) optimala moraler, MEN dessa måste anpassas till den teknik och tidsålder vi lever i.

Men moralen, vad jag tror, är bara en slags samling algoritmer i hjärnan (som uppstått via evolution), som optimerar chansen att överleva och reproducera sig. Och där har du samtidigt svaret på hur en universell moral uppstår.

Men observera, det finns säkert bättre moraler, MEN man måste ta hänsyn till att vissa i ens omgivning saknar moral. Dvs. bäst vore om ALLA var schyssta och bara ville varandras bästa. Men denna moral skulle fallera, om en enda människa bestämde sig för att utnyttja denna naivitet. Således, måste vi tyvärr anpassa oss efter dessa och vara på vår vakt.

Spana också in:

Med risk för att vara allmänt dryg så skulle jag nog vilja påstå att en universell moral inte kan bevisas, om den alls skulle finnas. Möjligen kan man se på återkommande mönster i olika samhällen om vad som betraktas som rätt och fel, men det är snarare regel än undantag att det finns individer som avviker från den vedertagna moralen, så det fungerar inte riktigt som bevisföring.

För övrigt kan jag inte direkt tänka mig universell moral uppkommen på annat än gudomlig väg, vilket också sätter upp en del hinder för att kunna bevisa den.
Iavhé aka Mad World:

Varför skulle den inte kunna härledas logiskt?


Man kan härleda en grundläggande form av vad man skulle kunna kalla moral till evolutionära egenskaper såsom till exempel empati, men om man därtill hävdar att moralen också är något mer, något som alltså är mer än dessa evolutionära egenskaper, så har man ingen konkret grund att stå på. Du kan inte hävda att det är bestämt fel av en individ, som är en del av en grupp, att till exempel hänsynslöst utnyttja gruppen för att gynna sina egna intressen, genom att hänvisa till något slags allmängiltigt regelsystem som finns naturligt inbyggd i oss eller omvärlden, eftersom det helt enkelt inte finns något sådant. Dessa regelsystem konstrueras nämligen av människor, till att passa olika grupper av just människor, och varierar också mellan dessa olika grupper och kanske till och med bland individer inom enskilda grupper. Att påvisa en moral i logikens tecken, som jag antar skulle vara snudd på allmängiltig, är i princip lika omöjligt som att påvisa Guds existens (eftersom utsagan om Guds existens varken går att bevisa eller motbevisa, och eftersom det finns hundra olika gudsbilder och bibeltolkningar).
Gifted:

Men moralen, vad jag tror, är bara en slags samling algoritmer i hjärnan (som uppstått via evolution), som optimerar chansen att överleva och reproducera sig. Och där har du samtidigt svaret på hur en universell moral uppstår.


Att definera moral utifrån ren överlevnad är väldigt farligt anser jag. Det som följer av en sådan moral är att t.ex. förbjud för sjuka människor att skaffa barn, att successivt genmodifiera bort allting som gör oss mäskliga (och därmed svaga) och förvandla oss till någon typ av robotar som bara jobbar för sin egen överlevnad. Etc, etc.
Herr_Älg:

Det som följer av en sådan moral är att t.ex. förbjud för sjuka människor att skaffa barn, att successivt genmodifiera bort allting som gör oss mäskliga (och därmed svaga) och förvandla oss till någon typ av robotar som bara jobbar för sin egen överlevnad. Etc, etc.


Nu förstår jag nog inte alls hur du tänker. Att förbjuda sjuka människor från att skaffa barn hänger inte alls ihop med det man kan kalla vår grundläggande, evolutionärt betingade moral. Om du förbjuder sjuka människor från att skaffa barn grundas det i ett eget äckel för sjuka människor.
Hovnarren:

Att förbjuda sjuka människor från att skaffa barn hänger inte alls ihop med det man kan kalla vår grundläggande, evolutionärt betingade moral.


Visst är det inte praktiskt för oss i dagsläget att tänka så logiskt och kallblodigt, vi är inte byggda så, vi är alldeles för känslomässiga.

Men om man ska se objektivt på moralen med inställningen att desto bättre överlevnad, desto bättre är moralen, så är den logiska riktningen åt det hållet.
Herr_Älg:

Visst är det inte praktiskt för oss i dagsläget att tänka så logiskt och kallblodigt, vi är inte byggda så, vi är alldeles för känslomässiga.


Det är just eftersom vi är känslosamma som vi över huvud taget har en uppfattning om vad vi anser vara rätt och fel. Moral kan i slutändan inte grunda sig annat än på känslor. Skulle vi ta bort vårt känslomaskineri så skulle moral över huvud taget inte fylla någon funktion.

Herr_Älg:

Men om man ska se objektivt på moralen med inställningen att desto bättre överlevnad, desto bättre är moralen, så är den logiska riktningen åt det hållet.


Jag hänger fortfarande inte med i svängarna. Om vi skulle bestämma oss för att själv avla fram önskade, till överlevnaden fördelaktiga egenskaper genom att förbjuda de som är sjuka att skaffa barn, så skulle det innebära en form av socialdarwinism, som det inte finns någon som helst objektiv grund för.
Herr_Älg:

Att definera moral utifrån ren överlevnad är väldigt farligt anser jag.


Är det? Ja, till viss del är det det...

Herr_Älg:

Det som följer av en sådan moral är att t.ex. förbjud för sjuka människor att skaffa barn, att successivt genmodifiera bort allting som gör oss mäskliga (och därmed svaga) och förvandla oss till någon typ av robotar som bara jobbar för sin egen överlevnad. Etc, etc.


Alltså, moralen följer ju får en EGEN vilja att överleva och reproducera sig. Så även de som är sjuka kommer skaffa barn.
Genmodifiering är något jag inte tar ställning till; allt jag resonerar kring utgår från generna.

Men till stor del så handlar moral om överlevnad och levnadsvärde.
Egentligen är det ytterst omoraliskt att vissa har mer än andra, och att man inte jämnar ut klyftorna. Å andra sidan, om alla ändå har det lika, finns det inget att kämpa för.
Hovnarren:

Moral kan i slutändan inte grunda sig annat än på känslor. Skulle vi ta bort vårt känslomaskineri så skulle moral över huvud taget inte fylla någon funktion.


Moral är väl egentligen bara ett regelverk? Även om våran moral är hårt knuten till våra känslor så är de inte ett nödvändigt villkor för moral.

Hovnarren:

en form av socialdarwinism, som det inte finns någon som helst objektiv grund för.


Jag försöker inte argumentera för en grund för socialdarwinismen, men om man anser att moral = optimal överlevnad, så blir ju det följden.

Gifted:

Alltså, moralen följer ju får en EGEN vilja att överleva och reproducera sig. Så även de som är sjuka kommer skaffa barn.


Det beror ju på om man kollar på överlevnad på individnivå eller artnivå. Ska vi prata om moral känns det betydligt mer logiskt att hålla oss på artnivån, eller i alla fall stam-nivå. Det mesta av det som vi anser moraliskt riktigt är ju för andra människors skull.
Herr_Älg:

Moral är väl egentligen bara ett regelverk? Även om våran moral är hårt knuten till våra känslor så är de inte ett nödvändigt villkor för moral.


Ett regelverk som vilar på vårt känslomaskineri, ja. Vi skulle inte känna oss tvingade att följa dessa regler om ingen kände att de tog skada av att man bröt mot dem. Utan en känsla av rädsla hade man inte behövt vara rädd för något straff om man bröt mot reglerna, och utan förmågan till empati skulle man inte uppfattat att någon tog skada av handlingen man utfört.

Herr_Älg:

Jag försöker inte argumentera för en grund för socialdarwinismen, men om man anser att moral = optimal överlevnad, så blir ju det följden.


Jag ser fortfarande inte hur det blir följden. Moralen vilar ju bland annat på förmågan till empati, vilket innebär allt annat än nackskott på de som är sjuka och oförmögna att bidra till gruppens överlevnad. Om du inte menar socialdarwinism så vet jag faktiskt inte hur du motiverar ett sådant argument.