Forumet - Förlorad vän!

Förlorad vän!

291 0 19
Vet dock inte om detta är motgångar eller någonting sånt, men iallafall ett problem för mig. Jag har haft tre bästa vänner nu sen i somras. En nära vän som jag känt sedan dagis, och en jag lär känna i somras. Låt oss kalla henne för Julia. Hon var en sån som killar ville ha, och sån som tjejer ville vara kan man nästan säga. Hennes liv verkade som en vanlig tjejs i dagens samhälle, dvs fullt normalt. Inte mycket bråk osv.

Sen så blev vi tre bara bättre och bättre vänner. Hon rökte långt innan jag kände henne (vi alla tre gjorde det), men sen några månader sedan så började hon bråka med sina föräldrar, och fick en mer "stadig" attityd, eller vad man ska säga. Hon stod mer på sina egna ben, än att sitta och vara mammas flicka och lyda hela tiden.

Ni förstår säkert vad jag menar, det är absolut inte något fel med det, Men hon blev lite kaxigare och självständigare tjej när hon började umgås med oss. Men det var absolut inte tack vare oss, visst, hon kan ha blivit påverkad men ändå. Sen nu igår så skrev hon att hon inte fick vara med oss mer. Eller att hennes föräldrar tyckte att hon förändrats dåligt pga. av att hon börjat umgås med oss. Så dom sa åt henne att sluta umgås med oss. bara sluta sådär rätt upp och ner ?! Hon sa att hon älskade oss, och att vi var dom bästa som hade hänt henne osv. Sen rätt som det är så bara struntar hon i oss, och säger att vi förstört henne och att vi förstört FÖR henne osv.?

Vad tycker ni?

Är det rätt av föräldrar att bara ta ifrån sina dotters kompisar? visst, dom kanske vill hennes bästa, men att påstå att det är jag och min kompis som förstört henne, och att VI gjort dumma saker i hennes sällskap, när det hon som isåfall varit värst. hon ska väl kunna "kontrollera" sina handlingar själv, och ta egna beslut och inte falla för grupptryck (ni förstår vad jag menar?)? eller vad tycker ni?

Spana också in:

Hennes föräldrar drog förhastade slutsatser. Hon kunde lika gärna ha blivit påverkad av något/någon annan. Tycker inte det är rätt att göra så. Känns så jävla korkat att skylla allt på ens dotter kompisar, om man inte känner dem tillräckligt för att kunna veta om de är källan till en dotters beteende. Det kunde lika gärna ha varit deras egna fel.

Hon verkar för lättpåverkad though, om hon ändrar sig sådär fort när hon pratat med sina föräldrar.
Visst om hennes föräldrar inte vill att hon umgås med personer som har "dåligt inflytande" på henne men det är ju ändå hennes eget ansvar hur hon beter sig. Men det verkar lite skummt att hon bara dissar er för att hennes föräldrar sa åt henne det? Jag skulle aldrig göra så mot mina kompisar, de går absolut före min mamma.