Hur lär man sig prata om ingenting? Vill gärna ha en mentor i detta forskningsområde.
man kommenterar allt och relaterar det till ens eget liv och ens egna åsikter och fråga gärna vad personen du pratar med tycker om allt du just sagt. punkt.
honolulu:
man kommenterar allt och relaterar det till ens eget liv och ens egna åsikter och fråga gärna vad personen du pratar med tycker om allt du just sagt. punkt.
Låt oss nu påbörja test #1: Hej honolulu, I mitt liv på senaste tiden så har jag gått till psykolog, Idag exempelvis så var jag oss en psykolog. Hon ställde in tiden, så behövde vänta 4 h på henne i Östersund. Det var förvirrande, blev paranoid, fattade inte vad som försiggick, min hjärna skapade 10 scenarios på ingen tid alls, alla kändes högst rimliga, I alla så hade jag något med saken att göra. Det visade sig inte vara så, jag var inte en faktor överhuvudtaget till att jag behövde vänta 4 h visade det sig senare, jag tror jag blir paranoid när min världsbild håller på att raseras, när jag inte är en faktor i vad som händer mig. Juste jag har syndat också, jag åt på McDonalds pga hittade inget annat och var hungrig. Vad tycker du om allt detta?
Brighter: Vad tycker du om allt detta?
prata mindre om dig själv (om du inte vill säga något specifikt om just det du upplevde) och mer generellt istället, tänkte jag rent spontant nu. speciellt om du träffar någon som inte känner dig så bra kanske och inte är 100% intresserad. sen så hoppas jag att du tänkte att den du pratar med ska ha en chans att flika in någonstans där, poängen med att "prata om ingenting" är inte att få fram något, utan att inleda ett samtal. om den andre flikar in och börjar prata om något annat så är det jättebra, haka på och fortsätt på det spåret!
vad gör du i östersund? pluggar?
ja e grym på det irl 
fast inte me tråkiga personer då 
Schism:
vad gör du i östersund? pluggar?
"ja" sen då?
tänk på ööööppna frågor!! "berätta vad du gör i östersund, hur trivs du där?"
jag är bäst på det
En människa helt utan språk är som en kamel utan en puckel.
Ville berätta för dig.. men ja du har rätt. Jag förstår inte... allvarligt , hur säger man något utan att få fram något 🙁
honolulu:
prata mindre om dig själv (om du inte vill säga något specifikt om just det du upplevde) och mer generellt istället, tänkte jag rent spontant nu. speciellt om du träffar någon som inte känner dig så bra kanske och inte är 100% intresserad. sen så hoppas jag att du tänkte att den du pratar med ska ha en chans att flika in någonstans där, poängen med att "prata om ingenting" är inte att få fram något, utan att inleda ett samtal. om den andre flikar in och börjar prata om något annat så är det jättebra, haka på och fortsätt på det spåret!
honolulu:
"ja" sen då?
tänk på ööööppna frågor!! "berätta vad du gör i östersund, hur trivs du där?"
drick kaffe och sluta sova. kaffet brukar hjälpa med det sistnämnda.
Brighter:
haha, men då är det en annan sak. då pratar du ju inte om "ingenting". joo jag tror du förstår, komplicera inte till det mer än nödvändigt. det är svårt att prata om nånting och ingenting med personer som bara säger "ok" eller "ja", oftast så hakar folk på om man ger dem utrymme (dvs är tyst en stund och låter de tänka). sen är tystnad inte alltid dåligt.
honolulu:
haha, men då är det en annan sak. då pratar du ju inte om "ingenting". joo jag tror du förstår, komplicera inte till det mer än nödvändigt. det är svårt att prata om nånting och ingenting med personer som bara säger "ok" eller "ja", oftast så hakar folk på om man ger dem utrymme (dvs är tyst en stund och låter de tänka). sen är tystnad inte alltid dåligt.
Nä agreed, tystnad är inte alltid dåligt. Hur upplever du tystnaden?
