Forumet - Fosterfamilj?

Fosterfamilj?

2195 0 19
Det är såhär att jag vill ha fosterfamilj, men jag vågar inte gå till soc för att jag tror att de inte kommer ta det på allvar.
Jag är 15 (snart 16) och bodde ett tag hos farsan men både han och hans sambo är alkoholister och söp nästan varje dag. Det var därför jag flyttade till morsan och hennes nya kille, som jag hatar.
Jag och morsan bråkar om precis allt och vi hatar varandra. hon har aldrig slagit mig fysiskt, men hon hotar hela tiden med att säga att hon ska slå ihjäl mig eller att hon ska slå in pannbenen på mig. Sen så kallar hon mig för drägg och råtta och såna saker.
Sen så är det så att jag är rökare, jag super rätt hårt, har börjat skolka och testat lite droger. När hon fick reda på det hotade hon med att jag skulle få flytta till farsan igen och det vill jag verkligen inte.
Är det någon som har några erfarenheter av soc och fosterfamiljer, eller någonm som har ett tips om vad jag ska göra? Känner mig helt lost.

Spana också in:

inaktiverad:

Känner mig helt lost.


Tror du att en fosterfamilj är lösningen på dina problem? Är det de trasiga familje-relationerna som gör att du skolkar och festar lite för mycket?

Har du försökt att bättre dig angående skolan och kanske tagga ner med spirten? Du har säkert fått det rådet innan. Men jag antar (baserat på din ålder) att du ska börja gymnasiet nu. Se det som en nystart och testa en termin. För innerst inne tror jag att din mamma bryr sig om dig och älskar dig, men du kanske gör det svårt för henne. Hon kanske inte vet hur hon ska hantera det och använder ilska istället och det blir till en negativ spiral.

Min kompis var i samma sitution som du. Hon skolkade, rökte som en skorsten och bråkade konstant med sin mamma. Men sen inför nian bestämde hon sig för att ta tag i sitt liv och visst tog det ett tag, men hon klarade det.

Känns det som det inte funkar kan du ju alltid snacka med en kuratur på skolan eller ungdomsmottagningen. Tror att du får mycket bättre hjälp där än på ett nätforum, som alltid går OT och inte egentligen bryr sig. De vet säkert vad som gäller angående fosterfamiljer och kan nog hjälpa dig vidare.

Hoppas det löser sig för dig.
inaktiverad:

Hon kan dra åt helvete jag vill inte ha något med henne att göra. varför tror alla att det är så jävla lätt? Jag vill inte låta självömkande, så sorry ifall jag råkar göra det.


Så du tycker att alla fel som du har i den familjen du är i är hennes fel och att allt kommer bli bättre bara för stt du kommer till en fosterfamilj?
En i min förra klass, den enda jag egentligen kände, hade bott i 11 fosterhem på bara några år. Ingen kärlek, ingenting. Hon fick som grädden på moset äta flera dagar gamla matrester och förvisades till ett källarutrymme och en madrass i flera av dessa hem. De flesta fosterhems-"föräldrar" gör det inte av omtanke, utan för att de får en fet check av soc varje månad. Som en extra lön alltså. Med några undantag naturligtvis, NU bor hon på ett ställe där hon åtminstonde är välkommen.
Hade jag varit soc-tant hade jag bitch-slapat dessa människor, för de förstör förtroendet för apparaten i sig.
prata med soc. Mest troligt får du en kontaktperson.

Jag förstår inte varför alla tror att allting blir så sjukt bra om man flyttar till fosterfamilj. det är ju inte direkt så att de bara "ah, oki, du tänker farvara dina droger hos oss, fine" utan de har ofta stenhårda regler osv.

Sen finns ju de mårran talar om, som i princip förvarar dig för att få pengar. Nä, prata med soc och red ut din familjesituation, det lär vara bäst. Jag tror inte du slutar vara "vild" om du flyttar till nåt eget heller...[rolleyes]
förstår lite granna :( min föräldrar är inte skilda men det har ju inte med saken att göra utan hur ens föräldrar behandlar en och min mamma kan vara jätte snäll men sen när hon får sina utbrott orkar jag inte längre.
Du har det nog värre men jag orkar verkligen inte och vill bara ta livet av mig, men ändå vill jag bli vuxen så försöker verkligen hantera det även om det tar på krafterna, så jag failar verkligen i skolan pga av allt som händer hemma =/=/ vill med ha en fosterfamilj men jag vågar verkligen inte snacka med soc för alla säger att det inte är något det som händer hemma men det finns ingen som förstår något :'(
inaktiverad:

Hon kan dra åt helvete jag vill inte ha något med henne att göra. varför tror alla att det är så jävla lätt? Jag vill inte låta självömkande, så sorry ifall jag råkar göra det.


Jag förstår hur det är. Tyvärr har inte jag heller någon lösning ännu.
Men försök med en fosterfamilj, kolla med soc. Eller någon form av rehab för spriten, då blir det jobbigare, men de kan räta upp livssituationen och ta dig bort från familjen ett tag.
Prata med soc, framför allt. De kanske hittar en lösning.

Och försök fortsätta med skolan. Vet att det är äckelsvårt när hemmet suger, men det blir en förutsättning för att man kommer därifrån så fort som möjligt.