Forumet - Fråga på om kroppen

Fråga på om kroppen

7682 0 113
Undrar du hur det kommer sig att vi kan läsa och gå samtidigt, trots att huvudet hoppar rör sig upp och ner? Har du någonsin frågat dig hur tyroideahormon bildas? Längtar du efter att få veta hur nervceller kommunicerar, hur minnen uppstår, varför det gör mindre ont om man blåser på ett sår eller varför man riskerar att svimma när man hyperventilerar? Har du någon gång vaknat upp mitt i natten och funderat på hur vita blodkroppar vet vart de ska när man får en infektion, eller fullkomligt drunknat i frågor om hur det kommer sig att magtarm-kanalen kan bryta ner i stort sett alla proteiner och fetter, men ändå inte bryter ner sig själv, eller hur det kommer sig att vissa människor kan se allt som står stilla, men inget som rör sig?

Nu har jag precis avslutat en jättekurs om fysiologi, och jag har ett fönster på några dagar innan detaljer kommer att diffundera ut ur hjärnan. Tråkigt men oundvikligt. Därför vill jag göra det mesta av det här nu, så om du har några frågor om kroppen som du alltid undrat över så är det här rätt tillfälle att fråga. Jag kanske inte kan svara på alla frågor, men jag kan absolut försöka.

Cheers. [cheers]

Image
kille_1986:

Kör:)


Glad you asked. [smile]

Ok, minnen först.

Övergripande påbörjas minnen i hippocampus, som är ett sjöhästformat område i hjärnan som står för arbetsminnet, även kallat korttidsminnet. Det är det här minnet som gör att vi kan läsa en mening och komma ihåg hur den började när vi kommer till slutet. Det är också här som den enda formen av nervcelldelning förekommer i hjärnan. Detta behövs, eftersom de här cellerna är känsligast och lättast dör. Vid ex. demens försvinner korttidsminnet först, pga. celldöd här, medan patienterna oftast minns saker från sin barndom. Kronisk stress orsakar också celldöd här, genom förhöjda nivåer av glukokortikoider (främst kortisol). Minnena flyttas sedan över till andra delar av hjärnbarken.

Ett minne är i princip en förstärkt associationsbana, där extremt många celler ingår. Aktivering av en enda cell i banan kan sedan aktivera alla celler. Minnet lagras av samma enheter som står för själva tänkandet (nervcellerna alltså), så det är inte en fråga om någon lagringsenhet. Om man tänkte sig hjärnan som en dator skulle minnet vara förlagt i processorn. Vi kan inte plocka fram info från ett arkiv, utan när vi ser tillbaka på saker så ser vi faktiskt tillbaka på saker. Vi återskapar de processer som pågick i hjärnan när vi först upplevde det vi minns. Minnet är därför dynamiskt, och kan påverkas av senare erfarenheter, och det kan även manipuleras. Detaljer kan läggas till, tas bort eller ändras i efterhand. Detta är ganska läskigt, för det gör att minnet inte är helt pålitligt. Människor eller situationer vi minns kanske aldrig har existerat, men enbart genom att betrakta ett minne kan vi inte avgöra det. [shake]

På cellulär nivå sker förändringen i postsynaptiska membran. Inom celler färdas signaler elektriskt (jonförflyttning) och mellan celler kemiskt mha. transmittorsubstanser. Det viktigaste för minnet är glutamat, som är en excitatorisk transmittor, dvs. den aktiverar cellen den verkar på så att den kan föra signalen vidare. Förändringarna sker när glutamatfrisättning ger en väldigt stark excitation av mottagarcellen. Detta sker mha. AMPA-receptorer och NMDA-receptorer. AMPA exciterar cellen först, och när cellen är exciterad kan NMDA-receptorer aktiveras. NMDA-aktiveringen gör att mottagarcellen aktiveras myyyycket mer, och det leder till att en massa kalciumjoner strömmar in i cellen. Kalciumet aktiverar ett helt maskineri av enzymer kallade kinaser (enzymer som fosforylerar andra molekyler), och det leder till att fler AMPA-receptorer transporteras till cellmembranet. (Om man blockar NMDA-receptorn (med typ angel dust) är det omöjligt att skapa minnen). I vanliga fall krävs det typ 4 försök innan en signal effektivt först vidare från cell till cell, men efter den här förändringen kommer det att gå mycket lättare. Då kan det gå på första försöket, och det är en extrem amplifiering. Det här kommer att hända i alla celler som ingår i minneskretsen, och på det sättet kommer kretsen att förstärkas mångfallt. Det som tidigare hade krävt en massa aktivitet i många olika celler kan nu triggas av enda cell aktiveras. Det här förstärker också alla andra eventuella inflöden som kom när minnet först utformades, så ett bra sätt att öka sin minnesförmåga är att skapa associationer med sådan som är lätt att minnas. Typ alfabetet (givet då att de flesta redan kan det utantill). A-AMPA, B-Betacellsaktivering, C-Carnitin osv.

Öhm... ställ följdfrågor eller andra frågor som jag inte tog upp om det inte makeade sense. [smile]

Akinetopsi
Akinetopsi (eller rörelseagnosi) är när man inte kan se saker som rör sig. Det här är riktigt coolt, och sjukt abstrakt, men syncentrat i hjärnbarken består av 5 olika områden som bearbetar olika aspekter av synintrycket parallellt. Alla dessa areor får signaler från ögat. Area 4 bearbetar t.ex. färgbearbetning. Om man får en skada här kan man inte se skillnad på olika färger. Area 3 bearbetar dynamiska former. En skada här ger svårigheter att särskilja mellan olika former. Area 5 bearbetar rörelser. Nervceller i detta område aktiveras om andra celler (som bevakar kontrastpunkter och, på en högre nivå, linjer) aktiveras i följd. Flera nervfibrer med info från ögat konvergerar till samma cell i area 5 alltså, och om de aktiveras med en viss fördröjning kan cellerna här känna av det. Hur snabbt de aktiveras i följd hjälper oss att bedömma hur snabbt ett föremål rör sig. Varje cell "bevakar" en del av synfältet, i en viss riktning. Alla olika areor skickar sedan information vidare till högre områden som sätter ihop den sammanlagda infon till en helhetsbild. En skada i area 5 gör att vi kan se att något har färg och form men inte dess rörelse. En person som börjar gå försvinner alltså helt plötsligt för personen som har den här skadan. Man kan få akinetopsi om man får en hjärnblödning som är begränsad till area 5. Såna här skador är väldigt svåra att föreställa sig, och ärligt talat kan jag inte tänka mig hur en skada i area 3 skulle se ut. Man skulle då kunna se att något hade färg, och om det rörde sig, men inte vilken form det hade. Vad sjutton ser man då? :P

Hoppas att jag täckte in det övergripligt.
Jag undrar om det fungerar att förstora kuken genom jelqing eller såndär penissträckare. Bildas det mer celler och kuken växer om man utsätter den för kraft?

Jag undrar också vad det finns för sätt att växa och bli större, få mer muskler, få mer manliga drag osv efter puberteten. Vad händer om man tar tillväxthormon?

Spana också in:

batleth:

Jag undrar om det fungerar att förstora kuken genom jelqing eller såndär penissträckare. Bildas det mer celler och kuken växer om man utsätter den för kraft?


Kursen täckte inte in det. :P
Men en vild gissning är att man ger bristningsskador. Skador läks med ärrvävnad, dvs. bindväv och fibroblast-celler. Så... öhm... kanske att den blir längre, men då ska man ta i så hårt så att den faktiskt går sönder, och det fylls inte på med mer svällkropp. Så det logiska vore att priset för en längre penis vore att den blev slakare om man försöker uppnå det genom sträckning. Jelqing vet jag inte vad det är.

batleth:

Jag undrar också vad det finns för sätt att växa och bli större, få mer muskler, få mer manliga drag osv efter puberteten. Vad händer om man tar tillväxthormon?


Träning hjälper. Tillväxthormon efter ger benförlängning ända tills dess att broskplattorna i benen slutit sig, dvs. runt 20. Efter det ger det en viss muskelökning samt fettminskning. I stora mängder ger det större fötter och större käkben med. Alltså, det finns ju en massa anabola substanser, men träning är det mest lagliga alternativet. Testosteron ger ju fler manliga drag, men tyvärr medför det sådant som ökad kroppsbehåring, mindre hår på huvudet (alla andra hårfolliklar stimuleras av testosteron, alla utom de på huvudet. Det suger), och mer finnar.
Dhagor:

Har du någon gång vaknat upp mitt i natten och funderat på hur vita blodkroppar vet vart de ska när man får en infektion


Inte på natten, men har funderat lite över det annars. Vet du hur?

Dhagor:

om hur det kommer sig att magtarm-kanalen kan bryta ner i stort sett alla proteiner och fetter


Apropå det, du kanske har någon teori om varför så många får blindtarmsinflammation. Skulle gärna vilja höra.
SaltaKätzchen:

Kan du berätta lite om reflexer? Det är coolt. Typ att om man bränner sig på en stekplatta, så drar man bort handen, innan hjärnan hinner uppfatta att det är brännandevarmt typ, för att det blir nånn reflex grej som gör att kännsel signal grejset kopplas på nått sätt eller nått ju? ):


Mjo, typ så. Det finns väldigt många olika typer av reflexer reflexer (bl.a. vestibuloockulära reflexen som gör att vi kan gå och hålla blicken stilla samtidigt). Finns tusentals andra med, men principen är att en sensor ger en signal som kopplas om och, varpå signalen förs vidare till ett effektororgan. Man kan gå in sjukt djupt på det, men den du beskrev är en s.k. polysynaptisk böjreflex, och den är dessutom kopplad till den korsade extensoreffekten. Många reflexer som involverar musklerna är viktiga för balansen, och de måste gå sjukt fort, så de kopplas om på ryggmärgsnivå. När det gäller smärta så projiceras smärtsignalerna upp till hjärnan först, där det kopplas om. I huden finns det s.k. nociceptorer, dvs. nerver som är specialiserade på att registrer stimuli som indikerar smärta (typ hetta, köld, syra, vassa föremål, proinflammatoriska cytokiner osv), och de går skickar signaler vidare genom två typer av nervfibrer - Adelta-fibrer och C-fibrer. C-fibrerna är långsammare, och därför får man ofta två smärtupplevelser. En direkt och en fördröjd (som ofta infinner sig först efter att man dragit undan armen (eller vad det nu är som gör ont). Iaf... när hjärnan tagit emot info om lokaliserar primära sensoriska hjärnbarken var smärtan befinner sig, och skickar vidare till en massa andra områden. Prefrontala hjärnbarken... premotorcortex... basala ganglier och lite annat. Spela roll, det är överkurs. Signaler skickas iaf ut till de muskler som måste aktivers för att böja undan armen (jag utgår ifrån att man typ lägger handen på en varm platta nu), men det skickas också signaler till muskler som motverkar böjrörelsen (typ triceps, pectoralis osv). Detta sker genom ett inhibitoriskt interneuron som automatiskt aktiveras när effektormuskeln aktiveras. Muskler som drar in armen mot kroppen aktiveras alltså samtidigt som muskler som sträcker ut armen blockas. Allt det här går skitfort, trots att det inbegriper väldigt många omkopplingar. Den korsade extensorreflexer påverkar motsatta muskler på de andra armen, och kompenserar för balansförskjutningen. När ena armen böjs sträcks alltså den andra armen ut.

Utöver det så skickas det en massa info från musklerna som berättar hur spända de är. De signalerna reglerar hur mycket muskeln ska aktiveras, så att man inte böjer armen för mycket eller för lite.

Reflexer är skitcoola, och så himla avancerade samtidigt som de typ är det mest grundläggande vi har när det kommer till muskelaktivering. [smile]
Pelle Pelikan:

Varför kan vi inte andas under vatten?


För att syretrycket i vatten är lägre än syretrycket i blodet. Hemoglobinet gör att vi kan binda upp mer syre än det som enbart kan lösas fysiologiskt. Syre diffunderar alltså ut i lungorna, eftersom det fritt kan passera mellan blod och alveoler. Dessutom ökar vätska i lungorna lungelasticiteten, och lungorna skulle dra ihop sig helt, och andningsmusklerna skulle inte orka blåsa upp dem igen.

batleth:

Okej låter ju bra, men kan det vara farligt att ta det på nått sätt?


Ja, det ökar risken för cancer väldigt mycket eftersom det hämmar celldöd.

batleth:

Så man får alltså större käkben och liknande av testosteron?


Inte efter puberteten tror jag, men käkbenen sluts inte på samma sätt som de långa benen, så det är möjligt.
XMinGrönaLampaÄrDödX:

Hela tiden. [blush]


[blush]

Jod pumpas in i thyroideaceller mha en Na/I-kanal i samspel med ett Na/K-ATP-as, vilket ger en koncentrationsökning av jod på typ 40 gånger i thyroidea. Sköldkörteln heter det på svenska föresten. Det kan vara ett problem vid kärnkraftsolycker, eftersom man då lagrar in radioaktivt jod-131 i sköldkörteln. Det kan ge sköldkörtelcancer.

Inne i sköldkörteln oxideras jod, varpå det kan binda till tyrosinenheter på ett thyreoglobulin. Antingen binder det in ett jod, eller så binder det in två stycken. Man får då monojodtyrosin eller dijodtyrosin. Två sådana här kopplas sedan på varandra och hydrolyseras sedan bort från thyreoglobulinet.

Så det hela sker alltså så här:
• Upptag av jod.
• Aktivering av jod.
• Bindning av jod till tyrosin.
• Sammanlänkning av två joderade tyrosinenheter.
• Avspjälkning --> Färdigt hormon. [cheers]
batleth:

Vad menar du med att dom inte "sluts"?


Image

Pilarna pekar på epifysplattor. Det är broskzoner som fortfarande kan växa. Brosk i benen omvandlas så småningom till ben när det påverkas av östrogen, men så länge det fortfarande är brosk så kan det växa och bli längre. Tjejer tillverkar mer östrogen i puberteten, och därför slutar de växa tidigare. Hos killar omvandlas testosteron till östrogen när vi fått upp tillräckligt höga testosteronnivåer. När epifysplattorna omvandlats till ben säger man att de slutits.

Aiton:

Jag undar hur länge en man växer? alltså både längden, muskler, ben osv.


På längden växer man tills någon gång i början på puberteten om man är tjej, och om allt funkar som vanligt, och mot slutet av puberteten om man är kille, och om allt funkar som vanligt. Muskler bygger man så länge man lever, förutsatt att man tränar och äter ordentligt. När man blir äldre tappar man muskelmassa, men tvärtemot vad många tror finns det inget som tyder på att det är själva åldrandet som leder till det, utan det handlar om att man rör sig mindre. Benen kan bli tjockare under hela livet (ben remodulleras ständigt, så att det hela tiden ska vara starkast i de riktningar som belastas mest. Om man är sängliggande i några månader kommer benen att omvandlas till filtben, dvs. ben som inte är förstärkt i något led). Efter klimakteriet tappar dock kvinnor ungefär 1% av sin benmassa varje år, pga. minskade östrogennivåer (detta kan medicineras), och män tappar också benmassa när de åldras, pga. minskade testosteronnivåer. Män har inte en lika tydlig infertil senare fas av livet dock, så det går mycket långsammare (så man behöver sällan medicinera det på samma sätt).
Äntligen är du tillbaka, Dhagor! [love] Jag har försökt få tag på dig i evigheter, känns det som (om du undrar vem jag är så är det bara att PM:a).

Jag har en fråga! Min navel har liksom inget slut. Detn går liksom bara inåt och liksom skruvar ihop sig någonstans där inne. Jag har alltså inte en sån där relativt platt navel som många andra. Vad beror detta på? Jag föddes genom kejsarsnitt, så min första teori var att det berodde på detta. Men sen fick jag höra av andra som också föddes genom kejsarsnitt att de har fullkomligt normala navlar, så hur är det nu egentligen? Finns det något samband mellan födelsesätt och navelform?