Forumet - Frustrerad

Frustrerad

696 0 9
Jag vill skriva av mig lite innan jag ska sova!

För att förstå mitt problem så kan jag beskriva lite om mig själv, jag är 18 år gammal, jag går andra året i gymnasiet på en resursavdelning och har diagnoserna asperger, add och socialfobi sen en tid tillbaks.

Jag har ALLTID varit för mig själv och umgås inte med någon förutom några lärare men då föredrar jag att sitta och lyssna, det är inte så att jag har svårt att prata eller är nervös jag klarar allt sånt perfekt om jag vill!

Men det som är jobbigast med att umgås med folk är att veta hur dem tänker? Jag vet att det är såklart omöjligt men normalt brukar man kunna förstå vad någon menar när dem säger en viss sak, för mig brukar jag alltid lyssna och välja ut ord som också kan ha en negativ innebörd även fast det ordet är positivt i just det sammanhanget och alltid tolka det som att personen tycker jag är jobbig och vill bli av med mig!

Så det är svårt att umgås med folk, och jag vill verkligen lära mig det för jag vill inte vara ensam resten av livet men jag vet att jag är skitjobbig ibland, när inte ens egen mamma orkar med än längre så är det ganska enkelt att lista ut det, för jag vill alltid ha det på mitt sätt och alla ska följa mitt system att göra saker annars blir jag snabbt otrevlig mot den personen!

Alla jag har pratat med säger att jag inte ska oroa mig, att det kommer lösa sig? MEN HUR JÄVLA LÄNGE SKA MAN VÄNTA DÅ? Menar försöker varje dag och visst jag har lärt känna tre tjejer lite grann men pratar kanske med dem typ 10 minuter per vecka och jag klarar inte av att umgås med dem för det är som att umgås med någon som ber en dra åt helvete.

Och det går inte ändra hur man tänker även fast jag vet varför det blir som det blir så är det inget jag tänker på i dem situationerna, det handlar heller inte om att jag har dåligt självförtroende eller något sånt.

Svara om ni vill.
dgasga:

umgås inte med någon förutom några lärare


aw [sad]

dgasga:

Men det som är jobbigast med att umgås med folk är att veta hur dem tänker?


varför är det så viktigt? om de talar med dig är de uppenbarligen intresserad av att prata med dig, analysera inte så mycket kring olika anledningar varför den säger så och så, ni pratar och om den inte vore intresserad av det skulle den inte stå där. ha i bakhuvudet att du av egen erfarenhet vet att du gärna sätter käppar i hjulet på dig själv och det behöver nödvändigtvis inte höra till verkligheten.

dgasga:

och alltid tolka det som att personen tycker jag är jobbig och vill bli av med mig!


sluta upp med det! finns inga konkreta bevis, du tänker så för du har en kass syn om dig själv

dgasga:

Och det går inte ändra hur man tänker


det går inte att ändra hur man tänker men det går att inse att ens tankar är orealistiska och enbart ur ens egen lilla trasiga synvinkel. det finns inga bevis som skulle hålla i rätten. tankefällor it is.

nu kan jag inte sätta mig in i din värld med aspergers/add men jag kan mycket om social fobi
dgasga:

Men det som är jobbigast med att umgås med folk är att veta hur dem tänker?


håller med, vissa säger jag har dåligt theory of mind (förmågan att förstå skillnaden mellan sitt eget och andra människors sätt att tänka, känna och handla.Om man har svårt att använda sig av ToM i det dagliga livet blir en stor del av människors beteende obegripligt. Samtal med andra kan bli ointressanta och svåra att förstå.)
Lounge fact,

Ja, jag förstår det nu när jag tänker på det i efterhand men i själva situationen funkar det inte så för mig :/

Sen är det enkelt att säga det på ett forum men om man har fått höra hela sitt liv att man är annorlunda, att alltid behöva be om ursäkt när man inte förstår att man har gjort eller sagt något fel då är det svårt och veta hur andra tänker!

Snowie,

(Skrev fel, mycket tankar i skallen och skrev ihop det hela lite snabbt.)

Ja, det är väl ungefär så det känns, alla delar alltid in sig i sina grupper, jag klarar inte av flera personer samtidigt för det blir för mycket på en gång.

Då måste man hålla samtal med en person och vara intressant och "normal" vilket är svårt när man sitter och tänker vad personen menar och vilket svar som är "rätt".

Klart man bara ska vara sig själv, men det funkar inte så i den värld vi lever i. Om man inte är på ett visst sätt så kommer man förbli ensam!

Spana också in:

dgasga:

Men det som är jobbigast med att umgås med folk är att veta hur dem tänker?


Så är det, enklaste lösningen på det är att fråga. Om du inte förstår vad folk menar, eller om du känner dig osäker, fråga igen och be dem förtydliga.

dgasga:

Alla jag har pratat med säger att jag inte ska oroa mig, att det kommer lösa sig?


Det är tyvärr inte sant, du måste själv vara en del av lösningen. Du måste själv försöka ta kontakt med människor och skaffa kompisar.

Du kanske kan hjälpa dina kompisar/omgivning med att skriva en typ "guide" hur du vill ha saker? Så dem kan läsa och vet innan vad du inte gillar. Försöka förebygga de saker du tycker är mest jobbiga.

Jag är ingen expert på asberger, men jag har själv adhd. Förklara för människor hur du fungerar, hjälp dem att förstå. Förr eller senare hittar du någon som gillar dig som du är. Som för alla andra kommer du säkert bli sårad nån gång på vägen, sånt är livet.
det som är jobigast med att umgås med folk i skolan är att jag tycker att 9 av 10 pers är idioter. i min klass finns det killar som lyssnar på lady gaga, tjejer som älskar twilight, vissa som inte ens vet vem geroge bush är, ingen som gillar sport.

blä! hatar människor ibland
det är typ min drömklass patrick haha i min klass är alla som du vill att dom ska vara (sportintresserade osv) vill du byta?

Förstår din frustration, lider verkligen med dig att bli diagnoserad asberger kan verkligen inte vara lätt och du är en otroligt starkt person som klarar av det.

jobba på det sociala så bra som du kan, jag lovar att det finns människor för dig därute, försök upptäcka världen mera efter gymnasiet. Tänkt hela tiden när du umgås med folk att dom inte tror illa om dig, det gör bara saken värre. jag lovar att dom inte gör det, isåfall är dom respektlösa idioter och förtjänar inte din uppmärksamhet!

Sen gillar jag verkligen personer som är lite annorlunda fy fan vad skönt i dagens idealsamhälle. var stolt över den du är förbättra det du vill förbätta, tro inte att din mor inte älskar dig. Du ger mig styrka i min tradiga situation, du är inte ensam!!.

jag önskar dig all lycka :)
dgasga:

Men det som är jobbigast med att umgås med folk är att veta hur dem tänker?


Det vet ingen, med eller utan aspergers. :) Och visst är det svårt ute i den sociala djungeln, men man kan alltid jobba och öva upp sociala färdigheter, oavsett vad man har för förutsättningar. Jag har en bekant som har exakt samma diagnoser som du, och han jobbade länge på det och kämpade och tyckte det var så jäkla, otroligt, obeskrivbart jobbigt - men nu är han klar med skolan och faktiskt förlovad till på köpet! Hans situation var inte helt olik den du beskriver nu.

Äter du någon medicin för t ex din ADD och om inte, är det något värt att pröva?
Alltså. Jag är inte spe duktig på sånt här. Men jag vill iaf försöka.
Jag har inte någon av de här så kallade problemen, men jag förstår ändå hur du tänker.

Tolka inget fel. Om det låter otrevligt, så menar jag inte det så.
Men det är aldrig bara en person i en skola som är ensam. Så är det ju. Och ist för att försöka med de som redan har massor med kompisar, ska du kanske försöka med den som inte har någon?
Det är lätt för mig att säga som har många kompisar, ja. Men om jag tänker själv, om det kmr en person till mitt kompisgäng som inte är som just ''vi'' i vårat lilla gäng, är de kosntiga. That´s it.

Men de som inte har några kompisar, som oxå vill ha kompisar tänker inte så.

Mina små ''råd'' var säkert inte till hjälp men ändå (:

Lycka till/ F.L[smile]